Det dolda magproblemet som ofta förväxlas med cancer

Efter reklamen: Magdoktorn: Så tar du hand om dina magproblem

Det molar och gör ont i magens nedre vänstra del, magen känns uppblåst och bajset har blivit konstigt. Något står inte rätt till. Den första tanken är att det måste vara blindtarmsinflammation – men det sitter ju på andra sidan buken?

Som lite smått orolig börjar man då gärna googla sina besvär – och kan hamna i onödigt svår ångest.

– Kollar man på nätet så har tarmcancer liknande symtom, så det är inte konstigt att man tänker att det är det man har fått och blir orolig, säger Loreto Ferrada, chefläkare på vårdföretaget Min Doktor.

Vad är tarmfickor – och varför får vi dem

Men vi tar det från början. Tarmficksinflammation, eller divertikulit, tar sin början i att man har så kallade tarmfickor. Det är små utbuktningar på det stora mjuka rör genom vilket all mat och dryck passerar innan det blir till avföring; alltså tjocktarmen. Tarmfickorna bildas i den sista delen av tjocktarmen, därför hamnar smärtan i den nedre vänstra delen av magen.

Utbuktningarna kallas också divertiklar och kan uppstå av det tryck maten orsakar när den passerar. Det är också delvis ärftligt.

– Vissa är förutbestämda att få tarmfickor. Men de flesta som har det vet inte om det, för man märker inte av dem. Och för de allra flesta blir det heller inga komplikationer, men för ungefär var fjärde utvecklas en inflammation – som kan bli besvärlig, men inte nödvändigtvis.

I en tarmficka kan tarminnehåll fastna, i stället för att passera vidare ut med resten av avföringen. Där kan bakterier börja trivas, föröka sig och så småningom orsaka en inflammation. Den kan i sin tur bilda var och varbölder eller i värsta fall sprida sig till bukhinnan

Det kan ditt bajs avslöja om din hälsa

Enkla matvanor och rutiner – som din mage mår bra av

Så kan du minska risken för inflammation

Så att ha tarmfickor är inte farligt. Men vissa faktorer ökar risken för att de blir inflammerade. Dit hör vissa läkemedel som kortison och NSAID, om du använder dem under lång tid. Till den sistnämnda gruppen hör ibuprofen, naproxen, nabumeton och acetylsalicylsyra. Att leva hälsosamt, på ett sätt som gör att tarmen mår bra, minskar å andra sidan risken för att både tarmfickor och inflammationer ska uppstå.

– Man kan försöka förebygga. Rekommendationen, mer byggd på logik än vetenskap, är att man ska äta fiberrik mat och dricka mycket vätska, så att avföringen blir mjukare och passerar lättare, säger Loreto.

Andra riskfaktorer för tarmfickor är rökning och övervikt.

– Men även om du gör allt rätt, kan du ändå få en utbuktning i tarmen. Vi har ju de gener vi har, det kan vi inte förändra, säger Loreto.

Smärtorna och besvären från magen kan så småningom ackompanjeras av feber. Och till ganska nyligen antog läkarvetenskapen att den som drabbats av divertikulit, behöver behandling för att bli frisk.

– Läkarna gav antibiotika eftersom man trodde att det alltid behövdes.

Men nya studier visar på något revolutionerande: kroppen kan själv läka ut inflammationen.

– Divertikulit kan vända, precis som alla andra inflammationer i kroppen. Om man bara ger det lite tid.

När kroppen inte räcker till – då krävs vård

För den som drabbas av inflammationen kan det lindra att äta flytande mat som soppa, liksom receptfria smärtstillande läkemedel. Men att sitta hemma med värk och eventuellt feber och hoppas på det bästa i flera dagar, är inte en bra idé och kan till och med bli farligt, påpekar Loreto.

– Ju mer allmänpåverkad du blir, desto allvarligare komplikation håller det på att bli. Det kan vara så att du behöver antibiotika. Och om du ligger hemma och avvaktar för länge kan det bli frågan om akut sjukvård med operation, säger hon.

– Så, om du får symtom från magen du inte haft tidigare och som kvarstår, försök inte lösa det själv utan ta kontakt med vården.

Enklast är att gå via 1177 eller koppla upp sig digitalt med vårdcentralen, där du snabbt kan stämma av situationen med en sjuksköterska, råder hon.

– Då blir det enkelt för sköterskan att följa upp hur du mår inom några dagar. Det behöver ju inte vara divertikulit utan kan vara till exempel förstoppning. Det finns många liknande symtom, säger hon och fortsätter:

– Om du är kvinna kan det i stället vara något med äggstockarna. Eller njursten, bukhinneinflammation eller tarmvred. Men divertikulit rör sig jämförelsevis om ett lindrigare obehag.

Prognosen är god; du kommer bli helt bra igen

Loreto Ferrada

Råden från vården vid en första kontakt kan bli att avvakta med vila, dricka mycket vätska, äta fiberrikt och gå på promenader, förklarar hon.

– Och det kanske räcker för att vända utvecklingen och bli bra igen.

Risken för divertikulit ökar dessvärre efter 60 års ålder.

– Men du kan få en lindrig variant. Många drabbade kommer aldrig veta att de hade divertikulit och får aldrig problem med det igen. Medan andra behöver opereras. Så det är en stor spridning inom patientgruppen och de svåraste komplikationerna är ovanliga. Men oavsett hur illa det blir, är prognosen god; du kommer bli helt bra igen. Men sök kontakt med vården i god tid.

I de fall där operation blir aktuellt, sker det numera oftast med titthålskirurgi och vad som görs beror på hur tarmen ser ut. Ibland har det bildats en varböld i magen.

– Då kan läkaren behöva gå in och tömma den med hjälp av en slang. Då kan du behöva bli kvar på sjukhuset några dagar. Du kan också behöva opereras om den inflammerade tarmfickan spricker.

Efter reklamen: 4 träningsformer som bevisat gör dig gladare

Så håller du tarmen i form utan att stressa

Så för att inte hamna där, och för alla som vill förebygga både tarmfickor och inflammerade sådana har Loreto några enkla tips:

– Lev hälsosamt generellt och motionera. För är du aktiv är också din tarm aktiv.

Men hon vill inte bidra till hälsostress, som lätt uppstår när kraven på att äta, träna och leva rätt ibland kan kännas övermäktiga. I stället föreslår hon att se livet som en våg där det i ena vågskålen finns goda vanor och i den andra dåliga vanor.

– Vi är inte programmerade att leva med en vågskål där sidan med de dåliga vanorna och riskfaktorerna är helt tom. Vi skulle heller inte mäkta med vardagen om vi bara hade riskfaktorer. Så det gäller att samla på sig så mycket som möjligt av bra vanor så de väger tyngst i vågskålen. Och så länge vågskålen är tyngre på den goda sidan, har du samlat på dig bra med friskfaktorer och kan känna dig nöjd. Vad du har i ditt DNA kan du ändå inte påverka.

Foto: TT/Shutterstock