Anna Bennich: Stress är inte bara hälsosamt – utan livsviktigt
Stress ses ofta som någonting negativt, trots att vi behöver en del stresspåslag för att överhuvudtaget fungera som vi ska. Inför en viktig intervju till exempel är det bara bra att känna hur hjärtat börjar slå lite snabbare och hur adrenalinet sprider sig i kroppen – det ökar vårt fokus.
– Vi kan ju gå upp i varv ganska många gånger under en dag, det är inte farligt alls, säger psykologen Anna Bennich, som djupdyker i ämnet i boken “Sjukt stressad – Enkla vägar till en lugnare vardag”.
Hon förklarar att stress i sig är en neutral uppvarvningsfunktion i kroppen. Det är det sympatiska nervsystemet som drar igång när vi står inför utmaningar och hot, eller när vi behöver vara extra uppmärksamma på något. Och vi behöver faktiskt känna stress, bli utmanade och öka vår vakenhetsgrad, koncentration och prestation ibland, understryker hon.
– Stress är inte bara hälsosamt, utan livsviktigt. Det klarar vi oss inte utan.
Återhämtning och mikrovanor
Det är när stresssystemet är igång för länge, under en lång tid, som det blir skadligt. Det parasympatiska systemet, alltså vårt återhämtningssystem, behöver bryta emellan för att vi ska må bra.
– När vi inte får tillräckligt med återhämtning, då kommer vi till slut märka av den där obalansen. Och det är den som till slut gör att vi inte mår något vidare bra, säger psykologen.
Många är så uppe i varv i dagens "effektivitet-era" att de gör flera saker samtidigt per automatik. Brukar du till exempel kolla jobbmejlen när du åker buss? Eller står du upp och äter lunch? Då ägnar du dig åt något som Anna kallar för stressbeteenden. Det är små saker som vi gör, ofta utan att vi ens märker det.
– De där sakerna kan vi ju behöva göra ibland. Men jag tror att ganska många gånger så glömmer vi bort att så bråttom har vi kanske inte, utan vi är inne i en automatisk sparatidfälla, säger hon.
Men även om det kanske känns tidseffektivt att gå igenom mejlen i stället för att kolla ut genom fönstret på bussen, så tar aktiviteten tid från något annat – nämligen återhämtning, som du kanske behöver ännu mer.
Vill du få in mer återhämtning i vardagen kan ett första steg vara att se över olika mikrovanor. Springer du till bussen när du inte behöver – så testa att gå i stället. Brukar du kasta i dig maten – försök att äta långsammare, så att du känner alla smaker, råder psykologen.
– Prioritera sådana där saker som är fem minuter här och fem minuter där. Men som på lång sikt ändå blir ganska mycket tid som vi är i återhämtningsläge istället för uppvarvade.
Hitta hållbara strategier
Och ge det lite tid, då det kan vara svårt att bryta gamla mönster.
– Vi är vanedjur. Det kräver mycket mindre energi att fortsätta göra så som vi alltid har gjort, än att ändra det. För att ändra det kräver lite tålamod, det kräver lite fokus, det kräver lite tid. Det känns ofta lite motigt i början, eller svårt.
Dessutom tenderar vi att fokusera mer på det som känns viktigast eller mest akut i stunden, snarare än det som gynnar oss i länden. Man kanske väljer att jobba över ännu en kväll då man har en till tajt deadline istället för att träna – trots att det inte är en långsiktig lösning.
– Då får du en liten belöning nu: “Ja men bra, jag hann ändå”. Men det du har förlorat är återhämtningstiden. Så kan det vara ibland, men inte hela tiden.
Lyfter man blicken förstår man också att det inte är en hållbar strategi över tid.
– Då kommer vi bli trötta. Det kommer ta längre tid att skriva de där texterna. Vi får sämre koncentration och sämre minne av att vara för mycket uppe i varv. Och sen är man inne i en ond spiral bara, säger psykologen.
Bryt negativa stressmönster
För att bryta den onda spiralen är det viktigt att först bli medveten om den.
– Det är faktiskt ett arbete i sig, att skapa den där insikten, säger Anna.
Hon förklarar att vi ofta får ett tunnelseende när vi blir stressade, vi tror att vi måste göra någonting och att det bara finns ett enda sätt att göra det på.
Så känner du dig ständigt stressad kan det vara bra att förstå vad som drar igång reaktionen. Fråga dig själv, vad är mina sårbara lägen? Är det att jag bokar upp för mycket? Att jag glömmer bort att det inte går att göra saker tre kvällar i rad, om jag jobbar hela dagarna också? Eller är det andra saker? Att jag prioriterar bort att träffa vänner till förmån för att jobba över?
När du vet vad som drar igång stressen kan du fundera över vad det finns för alternativ. Vad kan du göra istället om du inte ska göra det du gör nu?
– Och sen börja träna sig på att göra det lite annorlunda. Då kan man börja med det som är minst svårt. Och minst svårt kanske är att säga till sin familj, “Nej, jag tänker inte sitta uppe och göra allt det här, jag måste faktiskt prioritera att gå och lägga mig”. Och svårast kanske är att säga “Nej, jag kan inte göra det här” till sin chef på jobbet. Och då kan man vänta lite med det steget.
Sätt gränser för dig själv och för andra, och se hur det påverkar ditt mående, råder psykologen.
Är du väldigt stressad är det även viktigt att ta symtom på allvar. Ta ett steg tillbaka och be nära och kära om hjälp eller vänd dig till en vårdcentral.
– Det är ju inte alla förunnat att ha ett bra socialt nätverk. Och då är det jätteviktigt att man går till vårdcentralen och säger “jag har de här symptomen, jag har kanske svårt att sova och jag behöver någon form av hjälp”.
På vårdcentralen kan de också undersöka om symtomen beror på något annat än stress, såson problem med sköldkörteln.
Tips på problemlösningsstrategi
När vi är stressade kan alla problem kännas lika stora, och vi får svårare att sortera dem och hitta lösningar. Då kan denna övning vara hjälpsam.
Tänk på ett problem som dykt upp eller som du känner dig stressad över. Ställ dig följande frågor:
1. Är problemet viktigt?
Fundera på om det är ett verkligt problem eller om det är en bagatell du fastnat vid. När vi är stressade tycker vi oftare att alla problem känns lika stora. Svarar du nej på frågan – lägg problemet i ”Släpp det”-lådan. Svarar du ja, ställ dig nästa fråga:
2. Kan jag påverka problemet?
Fundera på om det är något du kan göra för att påverka just det här problemet. Är det inom din kontroll att agera på? Om du svarar nej, skall problemet till ”Släpp det”-lådan. Svarar du ja, ställ dig nästa fråga:
3. Är det värt det?
Gör en bedömning över vad du kan göra, hur mycket tid det behövs och hur mycket energi det eventuellt kräver av dig. Fundera på om det är värt det. Svarar du nej på frågan blir du skyldig dig själv att släppa det. Svarar du ja, agera på problemet!
Källa: ”Sjukt Stressad”.