Vilka risker finns med TENS som smärtlindring?
Fråga: Jag är en kvinna på 66 år som har en fråga som gäller smärtlindring med TENS. Efter en steloperation i ryggen har jag sedan 20 år tillbaka i princip haft ständig värk. Genom åren har jag tagit flera olika smärtstillande mediciner som exempelvis Tramadol och Panocod. Just nu tar jag kombinationen Dolcontin, Gabapentin, Alvedon och så använder jag TENS. Just TENS hjälper mig rätt bra och jag har inte behövt öka dosen av mina smärtmediciner.
Jag fäster två elektroder på ländryggen 30 minuter åt gången. Nu undrar jag över följande: Jag har högt blodtryck 160/95, detta trots att jag tar tre olika läkemedel för det. Har även diabetes typ 2 och tar Metformin.
När jag läser instruktionsboken till TENS så står det att man inte ska använda TENS vid högt blodtryck eller diabetes. Varför är det farligt? Jag har frågat flera läkare som aldrig hört talas om detta. Det gör mig orolig att det står så, särskilt eftersom TENS funkar bra för mig och jag gärna fortsätter med det. /Tacksam för svar
Michael Seipel
- Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
- Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården och har dessutom en egen mottagning där han inriktar sig. Han driver sedan många år tillbaka en egen mottagning där han inriktat sig på smärtproblematik och smärtlindring.
Michael Seipel svarar: ”Det är bra att du har TENS”
TENS är en förkortning för Transkutan Elektrisk Nerv Stimulering. Det är en metod för smärtlindring vilken kan användas både vid akut och långvarig smärta. Behandlingen innebär att man via små elektrodplattor på huden stimulerar underliggande nerver med elektriska impulser vilka alstras från en liten dosa ansluten till elektroderna. Impulshastighet och styrka kan varieras. Stimuleringen leder till att kroppens egna smärtlindrande system aktiveras på olika sätt. Effekten är temporär och sitter ofta bara i upp till någon timme efter avslutad stimulering.
Detta upplevs ändå som mycket värdefullt för den som har smärtor. TENS används oftast som komplement till medicin eller annan smärtlindrande behandling. Fördelen med TENS är att smärtpatienten, efter att ha fått instruktioner, kan sköta behandlingen själv. Detta upplevs ofta som mycket värdefullt för smärtpatienten och ger en känsla av frihet och kontroll.
I vissa situationer ska man inte använda TENS. Detta gäller personer med hjärt- och kärlsjukdom vilka har andra aktiva implantat för att ge elektriska impulser, det kan exempelvis vara en pacemaker eller defibrillator. TENS kan också vara olämpligt vid rytmstörningar i hjärtat och vid epilepsi. Gravida ska inte behandlas under de första tre månaderna under graviditeten. Elektroderna bör heller inte sättas på vissa ställen på kroppen, som sidan av huvud eller halsen. Vidare ska man aldrig behandla skadad hud eller hud med nedsatt känsel.
Vare sig diabetes eller högt blodtryck är kontraindikationer/motsäger användandet av TENS. Detta förutsatt att inget av det tidigare nämnda gäller. I ditt fall har du förutom TENS en läkemedelsbehandling med långverkande morfin/Dolcontin, ett läkemedel mot nervsmärta/Gabapentin och så Alvedon. Den här kombinationsbehandlingen används ofta vid långvarig svår smärta som har flera bakomliggande mekanismer. Med det sista menas att smärtan dels orsakas av vävnadsskada vilken fortleds av ett normalt nervsystem/nociceptiv smärta och dels smärta som beror på skada eller sjukdom i själva nervsystemet/neuropatisk smärta. Det är bra att du då också har TENS. Förhoppningsvis ska du på så vis inte behöva öka doserna av exempelvis morfinet.
Vem är ansvarig för din smärtlindrande behandling och vem har givit dig instruktioner om TENS? Med tanke på den behandling du får måste det finnas någon kunnig ansvarig person i bakgrunden. Det är nog med att du har ont – du ska inte behöva känna dig osäker på din behandling också.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT