Halsen svider och det välbekanta stickandet i näsan antyder att en förkylning är på gång. Går det att göra något för att hindra och lindra? Enligt en undersökning av ett läkemedelsföretag är kvinnor mer benägna att prova förkylningskurer, som exempelvis olika slags värmande drycker.

Männen i samma studie använde i stället oftare alkohol för att behandla förkylningen, 13 procent jämfört med 5 procent av kvinnorna.

Krister Tano är överläkare vid öron-näsa-halsmottagningen vid Sunderbyns sjukhus och forskare vid Umeå universitet som fokuserat på det stora förkylningsområdet.

Vitlök i näsan fungerar – men ej att rekommendera

Finns det någon huskur som verkligen fungerar här, när kroppens försvarssystem ändå använder vad man skulle kunna kalla en ”jordskredsstrategi” och försöker skölja ut det sjuka med snor och hosta?

– Problemet är att vid den vanligaste formen av förkylningsvirus, så kallade rhinovirus, så sätter sig viruset i näsan. Därför är det i så fall där som kuren bör appliceras. Vitlök har till exempel en dokumenterad antiviral effekt, men skulle alltså egentligen behöva stoppas i näsan för att ge bäst effekt och då skulle nog boten vara värre än soten, som man säger. Sedan kan det förstås ändå kännas bra med kryddad mat och dryck, som exempelvis te på ingefära när man är förkyld, säger han.

Honung fungerar om det bereds på rätt sätt

Honung är ett annat exempel på en riktig klassiker bland huskurerna. Bland annat kan man ha fått höra att man ska stryka lite honung på såret eller blanda med varm mjölk för att lindra en ond hals.

– Det är visserligen sant att honung har antiseptiska egenskaper och innehåller ett enzym som faktiskt även är verksamt på förkylningsvirus. Men enzymet fungerar inte i temperaturer över 40 grader, så mjölken kan alltså inte vara mer än ljummen, och sedan bör egentligen honungen placeras i näsan eftersom det alltså är där det allra mesta av förkylningsviruset sitter, säger Krister Tano.

Koksalt och nässköljning stärker slemhinnan

Just det där honungs-enzymet, som heter glukosoxidas, har Krister Tano forskat mycket på, och tagit fram en nässpray som han själv använt privat i många år. Patentet är nu sålt till ett läkemedelsföretag, men finns ännu inte på marknaden. Enzymet bidrar till att slemhinnan blir ”sur”, vilket förkylningsviruset inte tål.

– Vill man förebygga förkylning skulle jag annars rekommendera en puff morgon och kväll året om med en helt vanlig koksaltspray, eller nässköljningar om man vill det. Det stärker slemhinnan och hjälper till att hålla den lite mer alert så att den kan ta hand om virus redan innan de utvecklas till förkylning, tipsar han.

Röd solhatt förebygger förkylning i vissa fall

Även immunförsvarshöjande tinkturer med exempelvis röd solhatt (echinacea) har visat sig ha en förebyggande effekt mot förkylning. Men de skulle i så fall behöva drickas nästan jämt, och det är inte att rekommendera att trigga det egna immunförsvaret så hårt, menar Krister Tano.

– Men om man lever ihop med någon som är förkyld så skulle man kunna tänka sig att det kan vara bra att påbörja en kur då för att försöka skydda sig mot att bli smittad då. Men har förkylningen redan brutit ut så gör de här preparaten faktiskt ingen större skillnad.

Huskurer vanligt vid mag- och tarmbesvär

Kerstin Stake-Nilsson är sjuksköterska och har doktorerat i medicinsk vetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon har forskat kring huskurer som används av personer med mag- och tarmbesvär där läkarna inte hittar något kroppsligt fel. I den här patientgruppen är användandet av olika slags huskurer högt.

– 32 stycken olika tror jag att jag stötte på under min forskning. Har man besvär länge och inte får någon riktig hjälp, ja då börjar man ju laborera själv och försöker hitta vägar. Eftersom de här besvären ofta finns i samma familjer så finns också gammal kunskap inom släkten att luta sig mot. Det var många som berättade om farbröder med sur mage som också hade hållit på med bikarbonat, berättar hon.

Vid funktionella magbesvär, som det kallas på läkarspråk, kan man ha ont högt upp i magen, ha besvär med rapningar, känna sig illamående eller ha andra diffusa besvär som har med magsäcken och magsaften att göra. Problemen kan också gå mer nedåt tarmarna, med exempelvis gaser, spänningar, förstoppning och diarré om vartannat. Då kallas det ofta IBS.

– Eftersom man inte hittar något sjukt hos de här patienterna så finns det heller inga mediciner, men det finns ju vissa lindrande läkemedel. Typiskt är att man alltid har en ask magsyrehämmande tabletter i väskan. Men det är som sagt också vanligt att man använder sig av olika typer av huskurer, säger Kerstin Stake-Nilsson.

Smör i kaffet, kex, aloe vera och rosenrot kan fungera

En klick smör i kaffet var till exempel en sådan sak som hjälpte ganska många av Kerstin Stake-Nilssons intervjupersoner. Andra åt några kex innan de gick och lade sig. Hälsokost som aloe vera och rosenrot var också två kosttillskott som många upplevde hjälpte mot besvären, utan att man riktigt förstod hur.

– Att många av metoderna fungerar kan ofta förklaras av att saltsyran dämpas eller har fått något annat att jobba med. Och just att verkligen få kunskap tror jag nästan är den bästa huskuren av alla. I min forskning fick jag ofta känslan av att bara samtalet med mig, där jag fick förklara hur kroppen fungerade, kunde vara terapeutiskt och lugnande. När får man annars prata en hel timme med en sjuksköterska om sina magbesvär?

Några andra magkurer som användes av personerna som medverkade i hennes forskning och upplevdes ha goda resultat var: mjölk med kardemumma, nyponsoppa, kolsyrat vatten med grädde, banan, molkosan, sötmandel, avslappning och fysisk aktivitet.

Stress- och oroshantering som huskur

Hon menar att gruppen med magont utan diagnos är en ganska illa utsatt sådan. De söker ofta om och om igen för samma besvär och upplever att vården till slut tröttnar på att lyssna.

– Kanske hittar man till slut en annan läkare som går med på att göra en ny undersökning, som inte heller den visar något. För oftast finns ju inget synligt fel, det är bara så här ens kropp fungerar och reagerar på exempelvis stress, säger hon.

Att stress och oro kan bidra till magbesvär visade sig inte minst i Kerstin Stake-Nilssons uppföljande forskning. Problemen kunde försvinna av sig själva, och inte sällan när livstempot blivit lugnare. Även Kerstin som själv haft funktionella magbesvär, ”precis som hela min släkt”, upplever att det med tiden har blivit bättre.

– Jag har ju lärt mig att hantera det. Jag kan ta någon Samarin ibland, men jag försöker också tänka att ”vilken snäll kropp jag har som ger mig så tydliga signaler om att jag behöver ta det lugnare!”.

Viktigt med kunskap: "Hälsokost är inte ofarligt i höga doser"

Det är lätt att tro att alla slags huskurer skulle avfärdas skarpt av skolmedicinen, men så är alltså inte fallet.

– Allt är förstås inte bra, men jag tänker att vi behöver ta tillbaka makten över våra kroppar. Där tror jag att just huskurer och all slags egenvård kommer att spela en större roll, inte minst eftersom systemet kring vårdcentralerna som ständigt tillgängliga inte kommer att hålla, säger Kerstin Stake-Nilsson och fortsätter:

– Men det är också viktigt att vara medveten om att det finns många som vill tjäna pengar på preparat som säljs. Och exempelvis hälsokost är inte alls ofarligt att konsumera i höga doser, utan kan också vara jobbigt för njurar och lever att filtrera.

Enligt Kerstin Stake-Nilsson är det typiska att man inte berättar för vården om sitt självmedicinerande. Att man skäms för hur man till exempel använder sötmandlar, banan och aloe vera mot det onda i magen, kanske för att man vet att det inte är så ”vetenskapligt”.

– Men väldigt ofta kan man ju hitta fysiologiska samband, till exempel hur olika livsmedel påverkar saltsyran, och hur både fett och fibrer påverkar den friska magen. Sen ska man inte heller underskatta placeboeffekten, menar hon.

Foto: Shutterstock/TT & Högskolan i Gävle

Se hur årets influensasäsong blir

Se sex tecken på hälsoångest