Lär dig förstå din konfliktstil – och bryt dåliga mönster

5 saker narcissister säger - för att manipulera dig i en konflikt

När vi hamnar i affekt kickar vårt larmsystem igång. I grund och botten handlar det mycket om rädsla för att något farligt ska hända, eller för att vi ska förlora någonting som är viktigt för oss, förklarar psykologen Hana Jamali.

Hur vi hanterar dessa känslor, och friktionen vi står inför, kan skilja sig ganska radikalt. I boken "Konfliktkoden" delar Hana Jamali in det i fem olika konfliktstilar: Den konkurrerande, den undvikande, den anpassande, den kompromissande och den samarbetande.

Vårt sätt att hantera konflikter formas av flera olika faktorer. Dels av personlighet, men också av erfarenheter: Hur vi är uppvuxna och vad vi har fått lära oss i tidigare relationer. Växte du upp i en familj där man tassade på tå och undvek konflikter och starka känslor, eller tvärtom – i en miljö där känslor uttrycktes yvigt?

Våra erfarenheter från uppväxten brukar leda till två olika strategier: Antingen tar man avstånd från de beteendemönster man växte upp med, och inte trivdes med, och hittar nya, egna strategier. Eller så har man helt enkelt anammat beteendena och blivit precis som sin familj.

Men det är inte bara uppväxten och anknytningen som spelar roll. Alla de erfarenheter vi samlat på oss under livet; i skola, på arbetsplatser, i vänskaps- och kärleksrelationer – allt det påverkar i väldigt stor grad vad vi har för tankar om oss själva, hur vi reagerar och vår förmåga att förstå andras reaktioner. Hana Jamali kallar det för konfliktkultur.

För att hantera sitt konfliktmönster på ett konstruktivt vis rekommenderar hon att få koll på sina ”triggers” och vad man kan göra för att bromsa dem. Många saknar nämligen insikt i vad det egentligen är som triggar dem.

Gör en kartläggning av vilka situationer det är som sätter igång dig och vad som händer inuti dig. Vad kan du testa att göra annorlunda och vad tjänar du på det? Vad är det som blir dåligt för dig i konflikter, och vad gör du bra?

– Har man lite självinsikt är det mycket lättare att anpassa sina reaktioner och koppla på de verktyg som krävs för att hantera den aktuella situationen. Det är de viktigaste nycklarna: äg dina brister och strössla med dina styrkor i konflikter, tipsar Hana Jamali.

En annan viktig förutsättning för att hantera konflikter på ett bra sätt är mentaliseringsförmågan: Att försöka förstå både sitt eget och andras inre tillstånd. Vi har en tendens att fylla i luckorna själva, ofta utifrån våra egna känslor eller tidigare erfarenheter. Så istället för att kasta dig rakt in i det du tror något handlar om, försök stanna upp och fråga dig om det finns något annat som kan ligga bakom.

Det vanligaste när en konflikt är riktigt jobbig är att agera undvikande eller konkurrerande. Båda konfliktstilarna reagerar snabbt, fast med väldigt olika strategier. Om två personer med dessa beteendemönster möts har de ofta väldigt svårt att lösa utmaningar på ett konstruktivt sätt.

– Två konkurrerande riskerar att springa med huvudet före in i en konflikt som bli väldigt explosiv och svårlöst. Två undvikande kan å andra sidan få svårt att komma vidare. Men det kan också vara svårt för en konkurrerande och en undvikande. Där är den stora utmaningen att man har olika sätt att stå ut med obehag. Det kan göra att den konkurrerande jagar in den undvikande i ett hörn, medan den konkurrerande kan känna sig väldigt avvisad. Det kräver mycket mer av två personer som är så radikalt olika att mötas.

Hana Jamali är dock väldigt noga med att påpeka att det finns mycket nyanser i det här och att man bör se på konfliktstilar som en hjälp för självreflektion och inte som någonting statiskt.

Man kan dessutom ha olika konfliktstilar i olika sammanhang. Många märker att de till exempel är mer kompromissande på jobbet, men kanske mer undvikande eller konkurrerande i relationen till sin partner.

– Det är väldigt kontextuellt. Olika sammanhang, roller och relationer kräver olika saker och det påverkar jättemycket också hur vi gör i konflikter.

Avslutningsvis vill Hana Jamali också skicka med att alla konfliktstilar har sin plats.

– Det bästa är faktiskt att hoppa mellan de här stilarna utifrån vad situationen kräver. Man ska inte skämmas om man kommer i kontakt med att ”fan, nu har jag den här konfliktstilen och den är så dålig”. Det behöver den inte vara, utan den kan fylla en jättebra funktion i situationer där andra stilar kanske inte gör det.

Vilken bråkstil har du (oftast)?

Den ­samarbetande

Den samarbetande vill gärna ana­lysera situationen grundligt och ­bearbeta alla möjliga perspektiv. Vid djupare, långvariga konflikter är det här en utmärkt strategi, men det är inte alltid man orkar det. Då kan det här bli lite för mycket prat och för få beslut. Därför kan den här stilen ibland upplevas som ganska långsam och krävande från omgivningen.

Fördelen är att den samarbetande typen, precis som den kompromissande, generellt är bra på självreglering och har koll på sina triggers. De har också ganska lågt ego. Det är inte så farligt för dem att ha fel.

Råd: Alla konflikter kräver inte samma omsorg, tid och resurser. Vissa saker kan man släppa, eller fatta beslut i, utan att alla perspektiv tagits med. Öva på att sortera mellan olika konflikter för att se vad situationen kräver.

Den konkurrerande

Personer med en konkurrerande stil agerar snabbt vid ­friktion och har en låg tröskel för att säga ifrån när något känns fel. Man är med andra ord inte konflikträdd.

Fördelen är att det här är en ­person som tar tag i saker. Nackdelen är att man kan uppfattas som ganska burdus eller svår att ha att göra med.

Råd: Träna på att stå ut med att det finns en konflikt utan att direkt agera på den. Reagerar du impulsivt kan det vara hjälpsamt att träna på känsloreglering, för att lugna ner dig innan du agerar förhastat. Få insikt i vad som triggar dig.

Den anpassande

Det här är en person som kan upplevas som lite undvikande men som egentligen är väldigt samarbetsvillig, öppen och flexibel.

Den stora fördelen är att de här typerna är ganska lätta och behagliga att ha att göra med. Men om man ständigt anpassar sig och tänjer på sina egna gränser för att andra ska ha det bra får man istället många egna utmaningar. Det kan bli extremt självutplånande. (Sen finns det absolut situationer där anpassningen är ärlig – att det helt enkelt kvittar.)

Råd: Viktigaste strategin för den med mer anpassande stil är att öva upp förmågan att uttrycka sig och att komma i kontakt med sin egen vilja och sina behov. Man kan börja träna på små, vardagliga saker som ”Vad är du sugen på till lunch?”.

Den undvikande

Även den undvikande typen är väldigt snabb på att reagera, fast istället genom att backa tillbaka, bli helt tyst eller byta ämne när det finns risk för konflikt.

Det gör att personer som har den här stilen kan upplevas som lite otillgängliga och svåra. Det är väldigt lätt som mottagare att känna sig avvisad av en sådan person, men egentligen handlar det om att de har svårt att ge uttryck för sina egna känslor, eller helt enkelt tycker att det är obehagligt med konflikter. Det kan se ut som att man inte bryr sig, men ofta finns det starka känslor bakom tystnaden.

Råd: Få koll på dina triggers. Vad ligger bakom? Träna på att stanna kvar och öva på att exponera dig för de jobbiga känslorna.

Den kompromissande

Den som försöker hitta en lösning som alla kan gå med på har en kompromissande konfliktstil. Det här är en person som lyssnar in andra och försöker föreslå något som känns rättvist. Problemet är att det ­riskerar att leda till halvdana lösningar som egentligen inte passar någon.

Den kompromissande har precis som den samarbetande ofta god förmåga till självreglering och god insikt i sina triggers. De har också ganska lågt ego och tar det inte så hårt att inte få sin vilja igenom.

Råd: Att mötas på mitten är inte alltid det bästa, ibland kan ditt eget eller någon annans förslag vara det som funkar för alla involverade. Öva på att se fler alternativ än att mötas halvvägs.

Foto: TT, Katja Ragnstam