Psykoterapeuten: Så vet du om du är på väg in i en utmattning
Enligt en rapport gjord av Försäkringskassan 2020 är fyra av fem som sjukskrivs för utmattningssyndrom kvinnor och de blir inte sällan borta från arbetsplatsen i ett halvår eller mer. Dessutom visar undersökningen att risken att drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa är 41 procent högre bland kvinnor än bland män.
Se också: Är du farligt stressad? 10 tidiga tecken på utmattning
Första tecknet på utmattning
Jeffrey Norén är leg. psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapi på Cureum/Humana AB. Under åren har han mött många kvinnor med utmattningssyndrom. Somliga yngre, mitt i karriären med små barn, men även många äldre.
– Ofta är de högpresterande personer som ger allt i arbetet, samtidigt som de kanske har barn med särskilda behov eller föräldrar som behöver omvårdnad. Ofta har de inlärda tanke- och beteendemönster om att de måste finnas till för andra, vara till lags, hjälpa till och lösa problem. Tid för egen återhämtning hamnar sällan högst på prioriteringslistan.
Just återhämtning är ett nyckelord vid utmattningsproblematik, menar Jeffrey.
– Stress i sig är inte farligt utan det hjälper oss att prestera och överleva. Att få ökad puls, kraft och energi, till exempel vid en deadline på jobbet, är normalt och precis som det ska vara, säger Jeffrey.
Men överanstränger vi oss under allt för lång tid får det snart effekter.
– Första tecknet på att man är på väg in i en utmattning brukar vara att man känner en ihållande trötthet. Därefter får man problem med sömnen. Tredje tecknet är att man känner en olust inför att gå till jobbet eller gentemot de personer man har omkring sig. Man drabbas också ofta av infektioner, förkylningar, muskelsträckningar och problem med mage/tarm och hud.
Varningssignaler som tyder på utmattning
Innan det går så långt som till en utmattning finns det dock varningssignaler att hålla utkik efter.
– Det kan handla om känslomässiga symtom som oro, ångest, ilska och irritation, men även kognitiva problem som koncentrationssvårigheter och problem att prioritera, planera och fatta beslut. Kroppen kan också reagera på olika sätt, till exempel med hjärtklappning, huvudvärk och spänningar och vardagen blir inte sällan en kamp om tiden. Man börjar kanske effektivisera saker, slutar ta pauser och drar sig undan sociala aktiviteter. Många dövar också känslorna med mat eller alkohol.
Många har svårt att acceptera att de är sjuka.
– Under livet har vi kanske lärt oss ”livsregler” som att vi ska bita ihop och kämpa på och inte visa oss svaga eller sårbara. Att inte längre kunna leva efter dessa regler leder till att vi i stället känner skuld, skam och rädsla. Dels för att vi ”sviker” folk omkring oss, dels för att vi plötsligt tappar kontrollen över vart vi är på väg eller vem vi är. Och det är så klart skrämmande.
Utmattningssyndrom drabbar ofta högpresterare
Men acceptans är viktigt, menar Jeffrey Norén.
– Och här handlar det inte om att ge upp, utan att öppna upp för alla de tankar och känslor vi har. Att här och nu förstå att jag inte klarar av att leva som tidigare. Det är nyckeln, men också det absolut svåraste.
Många lever också i tron att utmattning är något som drabbar andra sköra och ömtåliga personer.
– De jag möter är ofta högpresterande personer, som felaktigt tror att de kan ”vila bort sina problem på några dagar”. Men det kräver mycket mer än så. Man behöver förändra sin livsstil, bryta sina tanke- och beteendemönster, lära sig att balansera sin energi och planera in olika återhämtningsaktiviteter, ofta!
Så kan vägen tillbaka från en utmattning se ut
Att söka hjälp hos en professionell samtalsterapeut är bra, tycker Jeffrey Norén.
– Genom att prata med andra så får vi nya perspektiv och det är en lättnad att få dela med sig av det som tynger oss. Vissa personer har jag bara träffat 1-3 gånger. De har då fått kunskap om utmattningsproblematik, vad de behöver göra för att få stopp på den nedåtgående spiralen och hur de kan förebygga stress och sjukskrivning. Ofta är 10-15 träffar en rimlig behandling, då vi går mer på djupet och skapar konkreta strategier för sömn, återhämtning, fysisk aktivitet och så vidare. Vill man inte tala med någon professionell kan man förstås prata med sin chef, kollegor man är trygg med, anhöriga och vänner.
Som utmattad är det ofta mycket man behöver ”lära om”. Som att börja visa sig själv omtanke och omsorg, att lära sig sätta gränser mot andra och sig själv, att prioritera vila och sömn och kanske ibland behöva avsluta vissa relationer.
– Men viktigast av allt är att arbeta med återhämtningen och att planera in det varje dag, såväl hemma som på jobbet. Det finns mängder av återhämtningsaktiviteter; yoga, tv-spel, sticka, spela gitarr, måla, gå skogspromenader … och här handlar det om att hitta något som passar just dig.
Alltid sårbar för stress efter en utmattning
Prognosen att kunna komma tillbaka till arbetet så småningom är god, menar Jeffrey Norén. Kanske på deltid, kanske med andra arbetsuppgifter, kanske på en helt ny arbetsplats. Men blir man någonsin frisk?
– Jag brukar säga att man alltid kommer att vara sårbar för stress om man haft utmattningssyndrom. Och det tycker jag är positivt! Man kommer nämligen då att känna igen signalerna och veta vad man ska göra för att inte hamna i en utmattning igen. Många beskriver att de faktiskt är tacksamma över att ha varit sjukskrivna för nu vet de mer vad som är viktigt i livet och hur de ska leva mer snällt mot sig själv.
Stressymtom att ta på allvar:
- Rädsla, oro, ångest, panik.
- Skam, skuld.
- Ilska, irritation, frustration.
- Koncentrationsproblem.
- Svårigheter att prioritera, planera och fatta beslut.
- Glömska, virrighet, trögtänkthet.
- Huvudvärk.
- Magont.
- Sömnproblem.
- Hjärtklappning.
- Spänningar, muskelvärk.
- Yrsel, ljud- och ljuskänslighet.
Källa: Jeffrey Norén, psykoterapeut, Försäkringskassan
Foto: TT /Privat