Testa din stressnivå – är du i farozonen?
Det finns många sätt att mäta stress, en variant är Holmes-Rahe testet som kan hjälpa dig att ta reda på om du löper risk för att drabbas av stressrelaterade sjukdomar.
Kryssa bara i de händelser som du har råkat ut för det senaste året, och räkna samman poängen.
Holmes-Rahes test: Var på skalan ligger din stress?
Din partner dör: 100
Du skiljer dig: 73
Du flyttar ifrån din partner: 65
Du blir intagen på fängelse/anstalt: 63
En nära anhörig dör: 63
Du blir svårt skadad eller sjuk: 53
Du gifter dig: 50
Du blir uppsagd från jobbet: 47
Du pensioneras från jobbet: 45
En familjemedlems hälsa genomgår en stor förändring: 44
Du eller din partner blir gravid: 40
Du eller din partner har problem med sexlivet: 39
Ni får en ny familjemedlem (född, adopterad, förälder som flyttar in etc): 39
Företaget där du arbetar genomgår stora förändringar (fusion, konkurs, nedskärningar etc): 39
Din ekonomi förändras drastiskt – till det bättre eller till det sämre: 38
En god vän dör: 37
Du byter arbete eller arbetsplats: 36
Du och din partner grälar mer/får en sämre relation: 35
Du tar ett huslån: 31
Ditt ansvar på jobbet förändras drastiskt – utnämning, degradering eller förflyttning: 29
Ett av dina barn flyttar hemifrån: 29
Du har problem med släktingar: 29
Du får uppmärksamhet för personliga framgångar: 28
Din partner börjar eller slutar arbeta: 26
Du börjar eller slutar studera: 26
Dina bostadsförhållanden ändras (renovering, säljer huset, downshiftar osv): 25
Dina vanor förändras (klädsel, vänner osv): 24
Du bråkar med din chef: 23
Din arbetstid eller dina allmänna arbetsvillkor förändras: 20
Du flyttar: 20
Du byter hobbyer, fritidssysselsättning: 19
Ditt sociala liv förändras: 18
Du tar ett mindre lån, till bil, dator eller dyl: 17
Dina sovvanor förändras drastiskt: 16
Träffar familj och släktingar oftare eller mer sällan: 15
Ändrar dina matvanor mycket: 15
Åker på semester: 13
Firar storhelg (jul, påsk, midsommar osv): 12
Begår ett mindre lagbrott (snattar, kör för fort osv): 11
Resultat:
0–150 poäng/år: Ingen större fara, du har bara en låg till måttlig risk för att utveckla sjukdom på grund av stress i en nära framtid.
150–299 poäng/år: Du har en måttlig till hög risk för att utveckla sjukdom på grund av stress i en nära framtid.
Över 300 poäng/år: Du har en hög till mycket hög risk för att utveckla sjukdom på grund av stress i en nära framtid.
Ser det illa ut? Så skapar du bättre balans
Lugn, det finns tips på hur man kan skapa bättre balans, Niclas Almén, specialistpsykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet och författare till Återhämtningsguiden ger råd.
– Stress är i första hand till fördel för oss, den hjälper oss att klara krävande, utmanande och farliga situationer. Stressreaktionerna hjälper oss mobilisera resurser för dessa situationer.
Men långvarig stress kan å andra sidan öka risken för ohälsa och sjukdomar, så det är viktigt att hitta en bra balans i vardagen. När det händer många saker på en och samma gång i livet kan det bli problematiskt, även om flera av händelserna i sig känns positiva.
– Även trevliga förändringar stressar, eftersom de ställer krav på oss och krav associeras med stress. Att träffa en ny partner, få barn och börja nytt jobb kan vara hur härligt som helst, men kan leda till stress eftersom det kräver engagemang, nyordning och anpassning.
Strukturera ditt liv och minska stressen
Det kan alltså vara en bra idé att, så gott det går, planera in den här typen av händelser så att du inte har för många på en gång. Det kanske inte är en bra idé att flytta precis när du börjat ett nytt jobb?
– För hälsan är det viktigt att analysera om det finns många omständigheter i livet på en och samma gång och under lång tid. Då kan risken för ohälsa öka, och du mår sämre. Testet kan hjälpa dig att reflektera kring livshändelser, och hur många du har att hantera just nu, säger Niclas Almén.
Vi klarar generellt av yttre påfrestningar, även intensiva, men blir de för många som pågår länge kan det leda till långvarig stress och ohälsa.
Därför är det inte bra med en stor mängd förändringsprojekt samtidigt. Risken finns för att man inte hinner slappna av och återhämta sig, då ökar i sin tur risken för ohälsa, sämre mående och i värsta fall sjukdom.
Kanske är det möjligt att skjuta fram några projekt? Eller låta saker ta längre tid? Oavsett hur mycket som händer på en och samma gång så är det viktigt att du får tid för återhämtning kontinuerligt.
– En nyckel för att hantera stress är att återhämta sig varje dag!
Av: Ulrika Hermansson
Foto: TT
Källa: Utdrag ur The Holmes and Rahe Stress Inventory.