Den svenska kränktheten – därför är den så utbredd

Kränkning är när vi upplever något som en attack mot oss en individer, vårt space eller vår självbild. Vad vi uppfattar som en kränkning skiljer sig ganska mycket åt.

Grova kränkningar är olagliga, men så finns det många nivåer av mer vardagliga kränkningar. En del är faktiska påhopp från avsändaren, andra mer en känsla hos mottagaren. Oavsett, så känner vi alla oss kränkta då och då.

Min man är så negativ – vad ska jag göra?

Osäkerhet kan ligga bakom

Känslan av att vara kränkt kan många gånger grunda sig i osäkerhet, förklarar MåBras huspsykolog Anna Bennich när hon pratar om ämnet på Nyhetsmorgon.

– Om man lägger märke till att det händer ganska ofta att jag blir ledsen, sårad, går länge och ältar. Då kan det ju vara så att jag kanske är lite väl känslig. Vi är olika. En del har väldigt mycket motståndskraft och det rinner lätt av, medan andra inte kan det där riktigt och få mer tampas med oförrätter.

Ilska är en helt naturlig reaktion när man är orolig och rädd...

Psykologen: Därför gör oro och rädsla att vi blir arga

Kränktheten är många gånger sammankopplat med inte bara en personlig osäkerhet i den aktuella situationen, utan också med stress. Både hos den som känner sig kränkt, som kanske i vissa fel gjort något som inte riktigt var genomtänkt eller helt korrekt, eller hos den som är avsändare av kränkningen, just på grund av stress. Många gånger är det också helt enkelt bara så att vi har bara en helt vanlig dålig dag, som får oss att brinna av.

– Dels beror till stor det på situationen, hur trötta är vi, hur ledsna är vi, hur dåliga känner vi oss från början och så vidare. Men ganska mycket är det också kopplat till hur vi är som personer. Både med biologiska sårbarhetsfaktorer, men också psykologiska faktorer och uppväxtmiljöer.

Efter reklamen: Tecken på att du är för stressad

Sluta ta saker så personligt

Hur sluta man då ta saker så personligt? Först och främst råder Anna Bennich att försöka se saken ut ett perspektiv, fråga sig ”Varför blir jag kränkt av det här?”. ”Vad är det som gör att jag blir det och kanske någon annan inte?” Handlar det om osäkerhet? Om man lär sig lite om sig själv så blir det lättare att få fatt i och inse just det här kanske är någonting som man inte ska låta komma åt en så mycket. Jag tänker att många skulle ha nytta av att lära sig lite mer om det.

Hon lägger dock en brasklapp och påminner om att ifall man ofta känner man sig kränkt på jobbet är det kanske inte alltid arbetstagaren som behöver ”sluta ta allt så personligt” utan kanske är det organisationen och ledarskapet som behöver se över sin förmåga att ge feedback på ett vänligt och på ett respektfullt sätt.

Sårbarhet är inte något negativt. Det kan istället upplevas sympatiskt och skapa förtroende.

Därför har vissa så svårt att säga förlåt – och så blir du bättre på det

Kränkt i trafiken

Trafiken är en av de vanligaste skådeplatserna för omedelbar och aggressiv kränkthet. Cyklister, gångtrafikanter och bilförare går gång på gång i klinch med varandra. Vad ska man tänka på för att hantera den här akuta känslan?

Här råder Anna Bennich att inte agera så impulsivt. Är det viktigt att ta den här fighten eller kanske kan du backa undan? Kom också ihåg att den som skriker okvädesord för en mindre oförrätt ofta också är i ett väldigt lättkränkt sinnestillstånd.

Sammantaget är det generella rådet för att minska kränktheten att man arbetar med sin självinsikt lite och analyserar i vilken roll man får kritiken. ”Är det min roll i jobbet?” ”Är det min roll som kärlekspartner?”.

– Då kan man lättare hålla ifrån sig att det handlar om hela ens person. Det gör det också lättare att sortera tankarna och då blir det också lättare att komma ner lite i varv.

Och sist men inte minst – inser du själv att du ofta hamnar i de här situationerna kanske det kan vara läge för att jobba lite på att öka upp sin självkontroll och sina vänliga färdigheter, i förebyggande syfte.

Foto: TT