Känslan av mobbning på arbetsplatsen höll på att bryta ner Gunnar
Gunnar är långt ifrån ensam om att ha drabbats. Forskning visar att omkring 200 000 personer utsätts för mobbning på jobbet, och ytterligare 250 000 vittnar om negativa beteenden på arbetsplatsen. Det innebär att närmare en halv miljon svenskar påverkas av arbetsrelaterad utsatthet.
– Mobbning skapar en ohälsosam arbetsmiljö för alla, inte bara för den utsatta. Det är viktigt att vi lär oss att identifiera och agera mot dessa beteenden. Vi behöver en kultur där det är okej att säga ifrån – och där vi inte låter vuxenmobbning få fäste, säger psykologen Caroline Erkers, VD på Svea KBT.
Mobbning på arbetsplatsen – ett allvarligt samhällsproblem
En studie från Linköpings universitet visar att runt 200 000 svenskar utsätts för mobbning på sin arbetsplats. Utöver det upplever ytterligare 250 000 personer negativa beteenden på jobbet – vilket innebär att nästan en halv miljon människor påverkas av en osund arbetsmiljö.
Konsekvenserna kan bli allvarliga. Mobbning ökar risken för psykisk ohälsa, som ångest och depression, och kan i värsta fall leda till självmord. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket har var 20:e självmord i Sverige en koppling till mobbning på arbetsplatsen.
För Gunnar Johansson började allt med en principfast handling. Som professor i folkhälsovetenskap påpekade han en felaktighet i en forskningsansökan, övertygad om att han gjorde det enda rätta. Men konsekvenserna av att han blåste i visslan kändes omedelbara och brutala.
– Jag blev en paria. Ingen ville ha med mig att göra, säger Gunnar.
Gunnar berättar att han gradvis blev alltmer isolerad och kände sig exkluderad från möten och att han miste inflytande över sitt arbete. Vardagen förvandlades till en ständig kamp mot känslan av att inte längre höra till.
– Folk slutade säga hej. De undvek mig. Jag fick ingen löneförhöjning. Jag blev förflyttad från min avdelning till en korridor där jag satt ensam. Det var som att jag blev socialt, fysiskt och mentalt isolerad.
Det som började som en etisk invändning mot forskningsförsköning, utvecklades till en kamp för överlevnad i en arbetsmiljö där han kände sig maktlös och försvarslös. Till slut blev situationen ohållbar. Gunnar drabbades av en depression och fick flera fysiska symtom, vilket är vanligt.
Svårt att bära känslan av orättvisa
Gunnar blev sjukskriven och vände sig då till Arbets- och miljömedicin vid Linköpings universitetssjukhus, en av få instanser som gör oberoende utredningar av kränkande särbehandling. Gunnar berättar att utredningen slog fast att det fanns ett samband mellan hans ohälsa och den behandling han utsatts för på sin arbetsplats men att arbetsgivarens egna utredning friade dem från ansvar.
Den djupa känslan av orättvisa blev en börda som var svår att bära. Det eskalerande utanförskapet ledde till att Gunnar hamnade i en djup kris. Han började ifrågasätta sitt värde och sin framtid.
– Jag var nära att ta mitt liv. Men till slut kom jag till en punkt där jag insåg att jag inte kunde ändra det som hänt. Jag kunde bara ändra mig själv.
– Det gäller att släppa taget om det man förlorat. Många fastnar i att de vet att de har rätt. Men det är en stor skillnad mellan att ha rätt och att få rätt, reflekterar Gunnar.
Sadlade om
När han försökte söka nya akademiska tjänster fick han avslag efter avslag. Ofta upplevde Gunnar att tjänsterna drogs in eller gick till mindre meriterade sökande. Han insåg att hans karriär inom akademin var över. Till slut valde han att byta bana helt. Han utbildade sig till lastbilschaufför. Ett yrke som låg långt ifrån den karriär han en gång hade byggt upp, men som samtidigt gav en frihet.
Erfarenheten lämnade dock djupa spår. Gunnar insåg att han behövde berätta sin historia, både för att bearbeta sina egna upplevelser och för att hjälpa andra i liknande situationer. Det resulterade i boken "Konsten att överleva mobbning – Att gå vidare när jobbet brutit ner dig." I boken lyfter han de större strukturella problem han upplevt: hur maktasymmetri på arbetsplatser kan göra det svårt att sätta sig emot en mobbande arbetsgivare, samt hur den svenska arbetsmarknaden saknar effektiva mekanismer för att hantera trakasserier.
– Att skriva boken har varit både ett sätt att bearbeta och en jobbig process. När jag går tillbaka och läser gamla mejl och dokument, blir det smärtsamt eftersom jag minns precis hur jag mådde då. Samtidigt har jag haft en tydlig vision – jag vill förklara hur det verkligen ligger till. Jag tycker att det här är en bok som är skriven på ett nytt sätt, som tar upp perspektiv som tidigare har saknats, säger han.
Experten om vuxenmobbning
Vuxenmobbning är ett utbrett men ofta förbisett problem och mörkertalet är stort. Enligt forskning uppger ungefär nio procent av arbetstagare varje år att de utsatts. Psykologen Caroline Erkers, VD på Svea KBT, reder ut vad som kännetecknar vuxenmobbning och hur den skiljer sig från vanliga konflikter.
– Konflikter brukar ofta leda till någon typ av konflikthantering eller lösning. Mobbning har däremot sällan ett slutresultat. Det pågår under längre tid, är mer intensivt och ofta mer personligt än vad en vanlig konflikt brukar vara. Det handlar om att en person medvetet exkluderas, förminskas eller utsätts för förnedrande behandling, säger Caroline.
Hon förklarar att det finns vissa återkommande mönster i vuxenmobbning som skiljer det från andra typer av arbetsrelaterade problem där några av de vanligaste är:
Kom i form på 21 dagar!
- Kostplan
- Träningsfilmer
- Recept
- Experttips
- Social exkludering: Den som utsätts blir medvetet utesluten från möten, sociala sammanhang eller viktiga beslut.
- Förminskning och förlöjligande: Små pikar, nedvärderande kommentarer eller att någon systematiskt avfärdas kan vara ett sätt att trycka ner en kollega.
- Offentlig kritik: Att få återkommande negativ feedback på ett förnedrande sätt, ofta med publik, är en vanlig strategi.
- Professionellt sabotage: Någon undanhålls viktig information, blockeras från att delta i projekt eller får sin kompetens ifrågasatt på ett orättvist sätt.
– Social exkludering är den absolut vanligaste formen. Att någon kommer in i lunchrummet och andra reser sig och går, att en person inte blir inbjuden till möten eller att viktig information undanhålls – allt detta är exempel på vuxenmobbning, förklarar Caroline.
Vad kan du göra?
Caroline betonar vikten av att arbetsplatser tar vuxenmobbning på allvar och att det finns strategier att ta till för den som drabbas.
- Dokumentera allt! Skriv ner när, var och hur det händer samt vilka som är inblandade. Det kan vara avgörande om situationen behöver anmälas.
- Sök stöd: Prata med någon du litar på, vare sig det är en kollega, chef eller fackförening.
- Byt arbetsplats vid behov: Om situationen inte förbättras, kan det vara värt att fundera på om det är rätt arbetsplats för dig.
– Ingen ska behöva stanna kvar i en miljö där man utsätts för mobbning, avlutar Caroline.
Hur går man vidare?
Att ha varit utsatt för mobbning kan påverka både självkänsla och tillit till andra. Även om situationen har förändrats kan det ta tid att bearbeta upplevelsen.
Här är några viktiga steg för att gå vidare.
Sök stöd och bearbeta upplevelsen
Att prata med någon utomstående, till exempel en psykolog eller kurator, kan vara en viktig del av återhämtningen. Samtalsstöd kan hjälpa dig att förstå och hantera det du har varit med om.
Acceptera dina känslor
Mobbning kan väcka starka känslor av sorg, ilska och frustration. Att tillåta sig att känna dessa känslor i stället för att trycka undan dem är ett viktigt steg i läkningsprocessen.
Förstå att det inte var ditt fel
Mobbning uppstår ofta i destruktiva arbetsmiljöer snarare än på grund av individen som utsätts. Genom att läsa på om arbetsplatsmobbning kan du få en djupare förståelse för dynamiken och inse att ansvaret ligger hos den som utsätter, inte hos dig.
Använd skrivande som bearbetning
Att skriva ner dina upplevelser och känslor kan vara ett sätt att sortera tankarna. Du behöver inte dela texten med någon, men det kan hjälpa dig att få perspektiv.
Fokusera på framtiden
Försök att inte fastna i det som hänt. Om möjligt, sök dig till en ny arbetsmiljö där du trivs och känner dig trygg. Att engagera sig i något meningsfullt utanför jobbet kan också vara ett sätt att bryta negativa tankemönster.
Foto: Privat/TT