9 förmågor och vanor som ökar din psykologiska motståndskraft
Resiliens handlar om långt mycket mer än positivt sinnelag. Det handlar om att kunna hantera oro och ovisshet, kreativ problemlösning, reflektion, självinsikt, tacksamhet, medveten närvaro, flexibilitet – och inte minst perspektivskifte och acceptans. Allt det här hjälper oss att kunna påverka vårt känslotillstånd och hitta mening även när det är svårt.
– Resiliens är förmågan att hantera motgång och kris på ett bra sätt, sammanfattar Björn Hedensjö, psykolog, författare och journalist, aktuell med boken med samma namn.
Han jämför med en gammal ek med flexibla grenar, som i en storm kan böja sig och sedan återfå sin form. Samtidigt har den en stabil stam som gör att den står stadigt i oväder. Tillsammans gör det eken stark och tålig.
– På samma sätt är det med människor. Vi behöver ha den här beteendemässiga flexibiliteten för att anpassa oss till olika situationer. Men också ha en stadig stam. Det vill säga att ha koll på vad som är viktigt för en i livet och leva i enlighet med sina värderingar. De två sakerna kombinerat gör att man kan klara oväder i livet.
En viktig faktor för hur bra vi klarar av svårigheter är tilltron till den egna förmågan att klara av dem
Vi har alla vår biologiska, sociala och psykologiska verklighet och historia som gör den inneboende motståndskraften mer eller mindre tillgänglig för oss.
Forskare har konstaterat att ungefär en tredjedel av oss relativt snabbt klarar av att hitta tillbaka till ett fungerande liv efter ett trauma. En tredjedel tar längre tid på sig, och vissa tenderar att fastna i trauman.
Styrs resiliens av gener eller miljö?
Ungefär hälften av variationen i resiliens förklaras genetiskt, resten med miljö, förklarar Björn Hedensjö. I miljö ingår sådant som man inte har så stort inflytande över, till exempel vad man föds i för familj eller ekonomiska omständigheter. Men det finns också mycket där man kan träna upp. Det är alltså fullt möjligt att blomstra även med ett tungt bagage.
– Både i mitt privata liv och på kliniken har jag träffat människor som verkligen har haft det riktigt svårt. Som varit med om en massa traumatiska grejer i livet. Men som ändå har tagit sig igenom det som hela välfungerande och framgångsrika människor. Det är något fascinerande med det. Vad är det som gör att det blir så? Om man går igenom de här nio resiliensfaktorerna så brukar de vara bra på dem.
9 grunder i resiliens
Dessa förmågor och vanor brukar vara gemensamma hos människor med god resiliens. Vilka har du redan en god kapacitet inom och vilka kan du vinna på att bygga upp?
Beteendemässig flexibilitet
Motståndskraftiga personer är ofta flexibla och uppmärksamma med god självkännedom. Det hjälper dem att anpassa sina beteenden för att må så bra som möjligt i en viss situation.
Självinsikt och mening
Man har god uppfattning om vad som ger en mening i livet och fyller sitt liv med sådana aktiviteter på olika sätt.
Realistisk optimism
Man blundar inte för svårigheter och problem, men har en inneboende grundtro på att saker och ting kan bli bättre, och att man själv har en möjlighet att påverka det.
Möta och utmana rädslor
Man undviker inte obehag i livet och räds inte att då och då utmana sina rädslor. Istället ser man dem som möjligheter att lära och växa.
Kreativ problemlösning
Man är handlingskraftig och tar sig an problem som är inom ens kontroll.
Förmåga att hantera oro och ovisshet
Resilienta personer är bra på att hantera och leva i ovisshet.
Känsloreglering
Man är bra på att hitta tankemönster och känsloregleringsstrategier som gör att man kan lugna och trösta sig själv när det behövs.
Sunda vanor
Vi kan förändra känslan med sinnet, men också med kroppen. Motståndskraftiga människor ser det sambandet mellan kropp och psyke och kan använda kroppen för att komma ner i varv och må bättre på olika sätt.
Socialt skyddsnät
Sociala nätverk är oerhört viktigt för att vi ska vara motståndskraftiga. Det behöver inte vara så många, men vi behöver några som plockar upp oss när vi rasar.
Resiliens har hjälpt människor i alla tider, men uttrycket har aktualiseras i dagens samhälle. Björn Hedensjö ser ett flertal olika anledningar till att resiliens seglat upp på agendan.
– Dels har det att göra med att vi lever i en oviss tid, det skapar oro. En annan aspekt är att vi nu under lång tid har levt i det som ibland brukar beskrivas som terapikultur. Att det är väldigt mycket fokus på mänsklig bräcklighet och trauman och diagnoser. Den här boken fokuserar istället på all inneboende kraft och styrka vi människor har. Det som är robust i oss och hur vi kan utveckla de sidorna och klara kris och motgång bättre.
En annan faktor som spelar in för vår resiliens är en acceptans för att livet ibland är svårt. Idag riskerar vi att devalvera diagnoser och trauman.
– Det finns mycket här i livet som vi kan påverka med hjälp av olika problemlösningsstrategier. Men så finns det mycket i livet som vi inte kan påverka. I perioder kommer det att vara svårt. Livet går upp och ner. Man behöver träna på acceptans för det. Om man stärker den muskeln så blir det mycket lättare att klara av de delarna i livet.
Hur vi hanterar motgångar och tar oss an problem påverkas också av den så kallade ”Berättelsen om oss själva.” Det vill säga synen vi har på oss själva och varför saker blivit som de blivit. Det är stor skillnad på att se sig själv som kapabel, som tack vare envishet och jävlar anamma tagit sig ur tuffa perioder, eller om man tänker att det var bara lyckliga omständigheter som gjorde det.
Resiliens kan skifta genom livet
Men att ha en god grundresiliens betyder inte att man är immun mot svackor. Man kan röra sig mellan olika skalor av resiliens i olika sammanhang under livet och ha perioder av extra stor sårbarhet.
Kom i form på 21 dagar!
- Kostplan
- Träningsfilmer
- Recept
- Experttips
– När man inte orkar eller när det är väldigt svårt att ha någon typ av optimistisk syn för att livet utdelar väldigt många käftsmällar på kort tid kan man vara så pass nedtryckt i skorna att man inte har så mycket tillgång till de där styrkorna just under en period, påminner Björn Hedensjö.
Han är noga med att påpeka att resilienta människor inte är bättre än andra.
Men lyckligare?
Det är ofta samma färdigheter som får en person att hantera både svårare trauman och mer vardagliga motgångar på ett hjälpsamt sätt.
Ett bra första steg för att träna upp sin resiliens är att gradvis början utmana sina rädslor.
– Att exponera sig för det som är lite svårt och läskigt är ett väldigt effektivt sätt att öka sin resiliens. Man kan märka ganska stor skillnad fort, råder Björn Hedensjö.
Ett annat hjälpsamt sätt är att träna på att känna igen och förutse sina egna reaktioner. Det hjälper oss att mer aktivt ta kontroll över var vi riktar vår uppmärksamhet. Ett bra verktyg för det är meditation och mindfulness.
– Det är kanske den mest direkta övning som finns i självkännedom. Att se egna beteendemönster, lära sig hur man påverkas av andra personer och vad som händer i omvärlden.
Blind vs. realistisk optimism
För att knyta ihop säcken ska vi också återvända dit vi började – optimism.
Det är skillnad på blind optimism och realistisk optimism, vilket är den klart mer hjälpsamma. Man blundar inte för svårigheter och problem, däremot har man en grundtro på att saker och ting kan bli bättre, och att man själv kan påverka det.
Sist men inte minst kanske också en påminnelse om ett annat klassiskt citat kan vara på sin plats, oavsett hur stark resiliens man besitter; ”This too shall pass.”