Ladda batterierna – så de räcker hela året
Vi behöver vidga vyerna kring vad återhämtning är – och en grundläggande del i det är insikten att vi behöver olika saker i olika stunder, menar Lina Ejlertsson, som forskar om hälsa i arbetslivet.
– Det handlar om att lära känna sig själv, känna efter: vad behöver jag just nu för att fylla på mina batterier?
I sin nya bok "Energireceptet" delar hon in återhämtning i fem huvudformer: natur, avslappning, rörelse, kultur och relationer. Alla fyller de på våra batterier på olika sätt, men hur och i vilken dos vi behöver de olika typerna av återhämtning varierar från person till person – och från dag till dag.
– Vi har olika batterikapacitet, både allmänt och i olika perioder i livet. Våra batterier påverkas av personlighet, tidigare erfarenheter och vad vi varit med om nyligen, förklarar Lina.
Förstår vi det blir det lite mer självklart varför vi reagerar olika på samma situation, men också att vi har helt olika behov.
Brist på insikt i det här kan ställa till vurpor både i vår återhämtning, men också i vår syn på oss själva, vilket kan leda till en skev självbild, självklander och inte minst – utbrändhet. För varför orkar inte jag det andra verkar orka? Försöker du dessutom ladda batterierna med en laddare som inte riktigt passar dig blir det ännu svårare.
– Vi har så djupt rotad bild av att återhämtning är att ligga på soffan och vila. När jag är ute och pratar om de här olika batterierna och våra olikheter, ser jag ofta att det blir en aha-upplevelse när man inser att vad som helst kan vara återhämtning, beroende på ens behov. Jag tror att den insikten är så, så viktig. Ibland är det att ligga på soffan, men många gånger är det precis tvärtom – att göra något aktivt istället.
Sju olika batterier
Återhämtning kan, och till och med behöver, alltså utföras på en mängd olika sätt för att ladda våra olika batterier. Lina delar in dem i sju olika; det fysiska batteriet, det emotionella batteriet, det sociala batteriet, det mentala batteriet, det själsliga batteriet, det kreativa batteriet och det sensoriska batteriet. Men hur ska man veta vilket av batterierna som är lågt, och vilken typ av återhämtning som fyller på det bäst – och på vilket sätt?
Hur ser dina batterier ut?
Steg ett är att reflektera över hur din grundenerginivå ser ut. Om du går igenom de sju batterierna, ett och ett, har de vanligtvis stor batterikapacitet eller liten? Blir du snabbt trött i sociala sammanhang, eller är det där du hämtar energi? Går du just nu med en långvarig skada som orsaker smärta och gör att du har ett rätt litet fysiskt batteri som grund? Du kanske går igenom sorg, vilket så klart också påverkar storleken på ditt emotionella och själsliga batteri. Fundera över dina olika batterier och försök att kartlägga hur de vanligtvis ser ut när du börjar en ny dag.
Fortsätt sedan gärna att själv illustrera hur din batterikapacitet ser ut efter olika aktiviteter flera gånger den närmaste tiden för att öka din insikt om just dina olika batterier.
Gör tvärtom
Det kan vara svårt, och det kräver övning, framförallt i början om man inte är van att lyssna inåt, menar Lina. En enkel tumregel kan vara att göra tvärtom mot det du gjort mycket av nyligen, vilket förmodligen är det som tagit en del av dina energiresurser. Har du suttit stilla länge – rör på dig. Har du varit social – sök ensamhet. Har du pressat hjärnan – gör något kravlöst och kreativt.
– Jag brukar rekommendera folk att stanna upp när de har gjort något: ”Vad känner jag nu? Vad behöver jag?” Successivt lär man känna sig själv och sina behov. Den fysiska tröttheten är ofta är tydligaste, när vi har använt kroppen och bara vill sätta oss och vila. Däremot kan det ibland vara svårt att förstå att även saker du tycker om kan ladda ur batterierna. Du kan ha haft jättekul på en fest, men det kan ändå göra dig socialt dränerad. Vi kopplar det lätt till att det bara är stressiga, jobbiga, tråkiga saker som laddar ur våra batterier. Så behöver det inte alls vara.
Många aktiviteter laddar också ur flera batterier samtidigt. Till exempel kan en heldag på stan ladda ur det sociala, det sensoriska och det fysiska batteriet … men fyller på ett annat batteri.
5 viktiga faktorer för återhämtning
Natur
Avslappning
Rörelse
Kultur
Relationer
Ett annat stort problem är att många, trots att de känner att de är trötta på olika vis, har svårt att ”unna sig” återhämtning. Vi fortsätter dundra på med saker som behövs göras. ”Jag ska bara göra färdigt. Sen får jag pausa”. Problemet är ju att det finns alltid mer att göra, vilket gör att vi ofta skjuter på återhämtningen.
– Det här är något som bara måste brytas. Pausa när behovet känns, inte när du tycker att du ”förtjänar” det. Det handlar mycket om att acceptera att det aldrig tar slut. Att känna att det är bra nog och jag behöver en paus. Förstå att om jag lyssnar jag på mitt behov nu, då kommer jag kunna göra allt det där jag vill göra mycket bättre sen, råder Lina.
Vila i vardagen
Även din inställning spelar stor roll. För när de görs ”på rätt sätt” kan vardagssysslor ge små men värdefulla återhämtningsstunder. Om du till exempel ser tvätten eller matlagningen som tvång och måsten, som ska rivas av så fort det går, så påverkar det din stressnivå negativt. Om du istället provar att andas lugnt, står och reflekterar lite eller lyssnar på musik du tycker om under tiden, så kan det ha en positiv inverkan på ditt välmående, råder Lina.
Kom i form på 21 dagar!
- Kostplan
- Träningsfilmer
- Recept
- Experttips
– Svårt, jag vet, tillägger hon. Men prova!
Prova mikroåterhämtning
Få in mer återhämtning genom att börja träna på att mikroåterhämtning. Helt enkelt genom att stanna upp ibland och fånga det som händer i stunden – vilka batterier tankas just nu?
Just små regelbundna laddningar gör att våra batterier håller mycket bättre i längden. Väntar vi för länge mellan laddningarna är det risk att batterierna hinner tömmas såpass att vi inte hinner ladda tillräckligt innan vi plötsligt gasar iväg i full fart igen.
– Det kan handla om långa sammanhängande stunder, men det kan också handla om minuter eller sekunder. De här mikropauserna är faktiskt av väldigt stor betydelse, både i stunden och på sikt. Jag tror också att det är de vi ofta bortprioriterar. Sänk kraven kring vad återhämtning bör vara.
Lina exemplifierar med en högst aktuell situation – semestern.
– Vi kan lätt gå in med bilden att när det är semester, då ska jag ligga på stranden och läsa i flera timmar. Men är du till exempel småbarnsförälder eller har mycket runt dig, då kanske återhämtningen inte är fyra timmar i hängmattan. Då kanske det är de där små stunderna, de där guldkornen, där du ser någonting som får dig att le, som värmer dig inombords. När du kan ta några djupa andetag när barnen hoppar på studsmattan eller gräver i sanden framför dig.
Många har också orealistiska förväntningar på att semestern automatiskt ska ge total återhämtning, vilket kan vara svårt, för att inte säga omöjligt när semestersällskapet har olika behov av vila och aktivitet, och vill olika saker.
Randiga dagar
– Skapa ”randiga dagar”. Även om du på semestern gör saker som du känner är njutbara, så får vi inte glömma att vi ändå ska variera det vi gör. Annars är det lätt så att vi använder samma resurser eller samma batterier hela dagarna.
Även här, tänk ”tvärtom”. Sitter du stilla och använder hjärnan mycket i vardagen? Satsa då på rörelse, kultur eller naturupplevelser på semestern.
När du hittat ditt personliga energirecept märks det, i både kropp och sinne.
– Du känner dig lugn. Pulsen är låg, andningen avslappnad. Du vaknar utan huvudvärk eller orolig mage. Du känner dig glad, i balans och redo för dagen. Då vet du att dina batterier är laddade.