Här är de 5 stresspråken – vilket passar in på dig?
Men vad är egentligen stresspråk och varför kan det hjälpa mig att veta vilket språk jag har?
Den svenska psykologen Sofia Viotti förklarar varför kunskap om stress är så viktigt – för att vi ska kunna hjälpa oss själva.
Ordet ”stress” framkallar ofta negativa associationer hos många av oss. MåBra har talat med legitimerade psykologen Sofia Viotti, som poängterar att vi oftast använder stress som begrepp för att beskriva ett högt tempo i samhället eller människor som utvecklat en stressproblematik. Men att stress, i själva verket, är en mycket bredare term för en av kroppens livsviktiga funktioner.
– Stress är bara en aktivering i kroppen och det är i grunden något positivt. Människor känner inte till att vi får ett stresspåslag i kroppen även när vi blir entusiastiska, förklarar hon.
Det är alltså inte stressen i sig som är farlig, utan bristen på återhämtning som gör att vi kan hamna i negativ obalans.
Viotti berättar vidare att många människor som drabbas av utmattningssyndrom ofta upplever symptomen komma ”som en blixt från klar himmel”, eftersom de främst upplevt positiv aktivering och stimulans innan kraschen, och ignorerat de negativa symptomen på stress.
Experter i den här artikeln
Namn: Sofia Viotti
Yrke: Leg. psykolog, föreläsare och författare
Fokusområden: Självmedkänsla på jobbet och i privatlivet
Instagram: @psykolog_sofiaviotti
Så reagerar kroppen och hjärnan på stress
Vid ett stresspåslag försämras hjärnans förmåga att tänka långsiktigt. Hjärnan är nämligen så smart att den lägger alla resurser på att lösa en ”akut situation”.
– Vi får tunnelseende, då vi främst fokuserar på att bli av med obehaget i stunden. Vi får svårare att tänka långsiktigt, att reflektera, att se saker ur olika perspektiv eller ta emot input från andra, förklarar Viotti och fortsätter:
– Hög stress på kort sikt är egentligen dåligt när vi ska prestera. De delar i hjärnan som hjälper oss lösa avancerade uppgifter blir blockerade och kroppen gör sig redo att hantera en fara. Eller rättare sagt, vad den tror är en fara.
Hur känns stress? Tolka kroppens signaler
När stressystemet går igång känns det främst i kroppen. Man kan uppleva att hjärtat slår snabbare, att musklerna blir mer spända, magen kan kännas orolig och man kan få huvudvärk.
– Om du inte är i en hotfull situation så är det här kraftigare reaktioner än du behöver. Det är därmed en signal på att du behöver göra något för att lugna ner dig själv. Hjärnan är dock programmerad att sända ut impulser som säger ”kör på” i dessa situationer. Så när vi försöker lugna ner oss själva, kommer det ofta att orsaka obehag. Det behöver man gå emot för att få balans.
När man väl är lugnare har man större förmåga att reflektera över vad som blir hjälpsamt för en själv i en situation.
”Då blir vårt moderna samhälle automatiskt utmanande”
Man pratar ofta om ”reptilhjärnan” och med det menar man vad forskare tror om våra hjärnor, och kroppar för den delen; nämligen att vi människor inte har utvecklats särskilt mycket de senaste 200 000 åren. Grundfunktionerna är detsamma än i dag.
– Då blir vårt moderna samhälle automatiskt utmanande för oss, konstaterar Viotti och utvecklar sitt resonemang:
– På den tiden ”jobbade” vi ungefär fyra timmar per dag. Då handlade det ju mest om att hitta mat för dagen och sådant. Resten av tiden fylldes med återhämtning på ett eller annat sätt.
I dag är däremot åtta timmar arbetsdag normen och fritiden fylls med mycket annat än återhämtning.
– Efter jobbet fortsätter man oftast med aktiviteter, som ju kroppen och hjärnan också tolkar som jobb; vi handlar, lagar mat, hjälper barn med läxor, fixar hemma och betalar räkningar. Allt det är ju en aktivering.
200 000 åren. Det innebär att dagens samhälle automatiskt blir en utmaning för oss.Shutterstock/TT
Stressforskarens teori om hur vi reagerar på stress
En kanadensisk-amerikansk fysioterapeut och stressforskare vid namn Chantal Donnelly har under sitt arbetsliv myntat och hjälpt patienter genom att använda sig av vad hon kallar ”stresspråk”. Det är en mix av strategier och biologiska reaktioner som förklarar hur olika människor reagerar på stress.
Även om stresspråk inte är en officiell psykologisk term, så menar Donnelly på att det kan vara hjälpsamt att veta vilket, eller vilka, stresspråk man talar för att bättre förstå sig själv.
I en intervju med amerikanska tidningen Huffpost Wellness fördjupar hon sig kring sin teori.
– När vi exempelvis är mitt i en argumentation, och vi inte talar samma stressspråk, har vi svårt att kommunicera och höra varandra ordentligt, förklarar hon för tidningen. Det kan förklara varför vi ibland känner att vi inte ”når hela vägen fram” till någon; partner, kollega, barn eller förälder, i en konflikt – för att vi helt enkelt inte förstår varandra i stunden.
De 5 stresspråken – och vad de innebär
Här nedan är Donnellys olika stresspråk förklarade:
1. ”The imploder” – Den som imploderar
Det här är en typ av respons som kallas frysbeteende eller frysningssvar. Det är en reaktion på stress som innebär att vi blir så överväldigade att vi blir handlingsförlamade. Den som upplever detta kan känna sig hopplös, hjälplös och paralyserad, enligt Donnellys teori.
– Om man bär på mycket otrygghet och har ett obalanserat nervsystem, då kan man få de här kraftiga reaktionerna. Det är ju en väldigt kraftig stress- eller ångestreaktion att bli helt paralyserad. Det har ofta att göra med ett inlärningsmönster och de olika erfarenheter man har haft i livet. Då kan man uppleva mycket mer stress än vad situationen kräver och bli helt överväldigad, säger Viotti till oss.
2. ”The exploder” – Den som exploderar
När vi exploderar i stressituationer är vanligt. Det är vår inbyggda ”fly eller fäkta”-respons som triggas i gång, men även här kan reaktionen bli mycket kraftigare än situationen kräver. Man svarar då ofta med stor ilska och frustration eller genom att helt avlägsna sig helt, för att man inte klarar av att hantera situationen.
– Det här med att explodera handlar om att man har haft högt stresspåslag under en lång tid. Till slut får man svårt att hålla känslorna inom sig och då börjar man agera ut, kommenterar Viotti.
3. ”The fixer” – Fixaren
När vi ställs inför en utmanande stressituation kan vi också svara genom att försöka fixa allt. Det vill säga vi blir hyperfokuserade på de saker vi kan kontrollera i stället för att närma oss orsaken till stressen. Denna respons går ofta till överdrift och innebär omhändertagande av omgivningen, som tenderar bli både gränslöst och ovälkommet.
4. ”The number” – Dämparen
Dämparen tenderar att använda sig av olika former av eskapism; så som exempelvis droger, alkohol, spel, arbete eller träning, för att fly undan jobbiga känslor. Det här är en typ av strategi för att hantera stress, men den är inte hjälpsam på lång sikt.
5. ”The denier” – Förnekaren
Förnekaren liknar Dämparen på så sätt att hen också använder strategier för att fly undan svåra känslor. Här fokuserar vi på i stället överdriven positivitet som verklighetsflykt. Lite av en ”sticka huvudet ner i sanden”-reaktion. Inte heller detta beteende är hjälpsamt för att hantera obehag vid stress.
Vilket är ditt stresspråk?
Enligt Donnelly kan samma person ha fler än ett stresspråk. Då ofta en kombination av en biologisk reaktion (de två förstnämnda språken) och någon av strategierna (de tre sistnämnda språken).
Hur identifierar vi våra egna stresspråk? Jo, genom att tyda vilka mönster som finns i våra stressreaktioner. Här kan man ta hjälp av en person i sin omgivning, för att få ett utifrånperspektiv. Det är då viktigt att man tillfrågar någon man känner sig trygg med, så att informationen inte tolkas som kritik.
Varför är det hjälpsamt att veta vilket stresspråk man har?
Genom att bli mer självmedvetna har vi bättre förutsättningar att kommunicera i sammanhang där vi påverkas av stress, så som exempelvis ett gräl om disken eller städningen där hemma (vi är nog många som kan känna igen oss här). Stresspråken ska således ses som ett verktyg som kan underlätta kommunikation i våra relationer.
När vi ber Viotti uttala sig om Donnellys teori säger hon att hon inte är insatt i eller använder just det sättet att kategorisera stressreaktioner på. Men hon lyfter fram att det är fördelaktigt att veta hur man själv reagerar på stress.
– Det är hjälpsamt att ta in kunskap. Läsa böcker, gå en kurs eller gå i terapi. Man behöver en kombination av kunskap och praktik; att lyssna inåt och att testa olika beteenden, för att förstå och kunna hjälpa sig själv, säger hon.
3 sätt att hjälpa oss själva bryta stresscirkeln
Psykologen Sofia Viotti är av åsikten att samhället gett oss dåliga förutsättningar för fördjupad kunskap om hur våra kroppar och hjärnor fungerar. Vi utbildar oss och vidareutbildar oss inom allt möjligt, men kunskap om oss själva glöms ofta bort.
– Kroppen och hjärnan är ju ändå de verktyg som alla av oss använder dagligen, oavsett sysselsättning. De behöver fungera för att vi ska kunna arbeta väl och hållbart, men det är något vi bara förväntas kunna. Det är ju lite galet!
Här nedan är Viottis tre bästa tips på hur man själv kan bryta negativa stressreaktioner:
1. Ökad kunskap (och övning)
Första steget är alltid att stanna upp och rikta fokus inåt; med nyfikenhet reflektera över varför du reagerar som du gör. Stressiga situationer orsakar oss ofta obehag och att bli nyfiken går därför emot vår första impuls. Det är helt naturligt. Vi behöver därför båda kunskap och övning för att bli bra på det – och för att kunna agera annorlunda i framtiden.
– Precis på samma sätt som att vi söker kunskap om andra saker vi vill förstå. Om vi till exempel vill laga en komplicerad maträtt. Då tänker vi inte att vi automatiskt ska kunna det. Då söker vi oss till recept, kanske någon instruktionsvideo på Youtube och vi testar oss fram. Så behöver vi göra med oss själva också, konstaterar Viotti.
2. Använd kroppen
– Vi kan inte tänka oss ur stress. Många tror det, men nej. Det mest hjälpsamma är faktiskt att göra någonting fysiskt. Börja med att göra av med energi, säger Viotti.
Hon nämner exempel som en snabb promenad eller att hoppa upp och ner. För att sedan göra mer lugna rörelser och fokusera eller att komma in i en lugnande andning. Man kan också prova aktiviteter som skapar en känsla av trygghet – lugn musik, gå ut i naturen, ett varmt bad. Prova olika aktiviteter och se vad som fungerar för just dig.
– Vi behöver lära oss vilken typ av återhämtning vi mår bra av, det är olika för alla personer, och sedan behöver vi träna oss i att börja plocka in det i vardagen.
3. Självmedkänsla
Viotti arbetar mycket med det som, inom psykologin, kallas för självmedkänsla. Att öka sin självmedkänsla kan ha många goda hälsoeffekter, till exempel kan det minska negativ stress.
– Att använda självmedkänsla i stressade situationer handlar om att fokusera inåt och att våga vara kvar i det som känns obehagligt. För att sedan reflektera på ett hjälpsamt sätt: ”Vad blir bäst för mig i den här situationen?”. Då undviker man att hamna i de där automatiska reaktionerna [stresspråken reds. anm.], som gör att man blir av med visst obehag på kort sikt, men gör att man får fler problem och stress på längre sikt.