Nya riktlinjer ska få fler att äta skollunchen
Enligt Livsmedelsverket äter bara två av tre högstadieelever skollunchen varje dag. För att fler ska göra det vill myndigheten se flera förändringar – inte minst när det gäller miljön i skolmatsalar runt om i landet. Det är oftast inte skolmaten som driver bort elever, utan miljön som upplevs som både stressig och otrygg.
− Skollunchen är inte bara ett tillfälle att äta utan också ett tillfälle till socialt umgänge mellan elever och mellan elever och vuxna, säger Emelie Elin som leder Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, i ett pressmeddelande.
Föreslår förlängd lunch
För att förbättra matron vill myndigheten bland annat att matrasten förlängs, så eleverna får 25 minuter på sig att äta istället för dagens 20 minuter. På de här fem minuterna kommer de nämligen hinna äta mer och umgås med vänner. Det visar forskning som myndigheten hänvisar till i sina föreslagna rekommendationer, som nu gått ut på remiss.
Samtidigt betonas vikten av vuxennärvaro i matsalen. Livsmedelsverket vill att personalen ska ta en mer aktiv roll under måltiderna för att skapa en tryggare och lugnare miljö.
– Vi vet av erfarenhet att närvarande vuxna är viktiga för en tryggare och lugnare måltidsmiljö, både för yngre och äldre elever. Men den viktigaste nyckeln till en trygg och trivsam måltidsmiljö är att göra eleverna delaktiga i utvecklingen, säger Emelie.
Sverige är ett av få länder i världen som erbjuder kostnadsfri skollunch till alla elever. Maten är inte bara tänkt att ge eleverna mat så att de orkar med skoldagen, utan den ska också lägga grunden för hälsosamma matvanor för framtiden. Ambitionen är även att den ska jämna ut socioekonomiska skillnader och öka elevers medvetenhet om kopplingen mellan mat och miljö.
I de nya riktlinjerna finns nu även nationella mål för hållbara skolmåltider och ett avsnitt om beredskap.
Foto: Orre Pontus/TT