Ny svensk studie: Bioidentiskt progesteron kan bli godkänt
Har du hört talats om bioidentiskt progesteron?
I Sverige är det ännu inte godkänt för behandling av klimakteriebesvär trots att många kvinnor efterfrågar det.
Nu kan svenska forskare ändra på det – genom en ny stor studie som just ska påbörjas.
Den vanligaste behandlingen mot klimakteriebesvär i Sverige i dag är menopausal hormonbehandling, MHT. Då får man östrogen i kombination med gulkroppshormon för att minska risken för livmodercancer. Det östrogen som ges är alltid ett naturligt hormon medan gulkroppshormonet är konstgjort.
Nu ska forskare undersöka om ett naturligt gulkroppshormon, så kallat bioidentiskt progesteron, kan vara lika säkert.
– Många kvinnor efterfrågar idag naturligt gulkroppshormon. Därför vill vi i vår studie titta på om det är lika säkert att använda som syntetiskt gulkroppshormon, säger Christina Lundell, läkare på Kvinnohälsan på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, som arbetar med studien.
Se också: Det här händer i klimakteriet
Många vill ha ett naturligt hormon
När det gäller bioidentiskt progesteron är det idag inte godkänt för behandling av klimakteriebesvär i Sverige. Men det får skrivas ut på licens.
– Vi ser att det finns en stark internationell trend där detta efterfrågas, och den har spridit sig också till svenska klimakteriegrupper, bland annat på sociala medier. Många vill ha ett naturligt hormon, säger Christina Lundell.
Ofta tror man att det finns ett likhetstecken mellan naturligt och säkert, trots att det inte behöver vara så. Anledningen till att bioidentiskt gulkroppshormonet inte är godkänt i Sverige ännu är just frågan om säkerhet. Skulle det visa sig säkert kan det bli ett alternativ för de kvinnor som av olika skäl inte mår bra av syntetiskt gulkroppshormon.
Är du intresserad av att delta i studien?
- Professor Angelica Lindén Hirschberg vid Karolinska Universitetssjukhuset är den som leder den nya studien som görs i samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Danderyds sjukhus.
- Totalt ska 260 kvinnor, mellan 45 och 60 år, delta i den första delen av studien.
- Vill du veta mer eller anmäla dig till studien? Maila till [email protected] eller anmäl dig här.
– Gulkroppshormoner, och de ämnen som bildas när de bryts ner, påverkar kroppen och hjärnan på olika sätt. Vad gäller kvinnor med PMS tror man att det är just en känslighet för nedbrytningsprodukterna som får dem att må dåligt före mens. Att vissa kvinnor mår dåligt av vissa p-piller, men inte av andra, kan också ha att göra med hur de reagerar på de olika gulkroppshormonerna, säger Christina Lundell.
Hon tillägger att de flesta kvinnor som får ”den vanliga” behandlingen blir nöjda, oavsett om de kombinerar plåster med spiral eller tar tabletter.
– Men för den grupp som önskar ytterligare alternativ, och för oss som skriver ut preparaten, är det väldigt viktigt att ha fler säkra alternativ att välja mellan.
Idag finns olika behandlingar
Redan idag finns det flera olika alternativ för kvinnor som söker behandling. Vad man får beror bland annat på hur ens liv och hälsa ser ut. För en del kanske en lokal behandling kan räcka, andra kan behöva alternativ helt utan hormoner.
– Vilken behandling man får handlar även om vilka riskfaktorer och symtom man har. Har man haft blodproppar eller är rökare vill man vara extra försiktig.
Förut fanns det en skarp gräns för hur länge man fick stå på behandling mot klimakteriebesvär. Men den femårsgränsen börjar långsamt luckras upp.
– Längre behandling har kopplats till en ökad risk för cancer men det här börjar svänga. Numera kan man behandla vissa kvinnor längre tid än fem år, säger Christina Lundell.
Många kvinnor går obehandlade
Var tredje svensk kvinna har så stora klimakteriebesvär att deras livskvalitet försämras. Men ändå är det bara var tjugonde kvinna som får, eller söker, behandling för besvären. Orsaken till det är många.
– Mycket handlar om rädsla och oro för biverkningar av behandlingen. Men också att det finns många husläkare som inte är bekväma med att skriva ut behandling, samtidigt som det är ont om gynekologer ute i landet, säger Christina Lundell.
– Jag tror att många kvinnor tänker att eftersom klimakteriet är naturligt ska de kunna genomlida det utan hormoner. Men en del kvinnor mår riktigt dåligt, och det är synd att lida i onödan när det finns så enkel hjälp att få. Många märker skillnad på exempelvis sin sömn efter bara några dagars behandling.
Gulkroppshormon
- Gulkroppshormon är ett samlingsbegrepp.
- Syntetiskt gulkroppshormon heter gestagen eller progestiner.
- Kroppseget, naturligt gulkroppshormon heter progesteron.
Studien pågår i ett år
Kvinnorna i studien kommer antingen att få behandling med östrogen och syntetiskt gulkroppshormon eller östrogen med naturligt progesteron. Det är en dubbelblind studie där varken deltagare eller forskare vet vem som får vilken behandling.
– Under behandlingens gång kommer vi göra uppföljningar var tredje månad, bland annat att följa hur bröstvävnaden och livmoderslemhinnan påverkas, säger Christina Lundell. Studien kommer att pågå i ett år.
Det här är MHT - menopausal hormonbehandling
Den vanligaste behandlingen i Sverige idag är MHT, menopausal hormonbehandling: Man får östrogen som kroppen inte längre tillverkar tillräckligt av tillsammans med gulkroppshormon. Behandlingen kan bestå av tabletter, spray, gel eller plåster.
Det finns flera typer av östrogen och progesteron att välja mellan och man kan behöva testa olika kombinationer innan man hittar det som fungerar bäst. Östrogenet är nästan alltid av bioidentiskt ursprung, det vill säga att det består av samma molekyler som kroppens eget östrogen.
Gulkroppshormonet däremot är syntetiskt. I andra länder finns även naturligt, bioidentiskt gulkroppshormon men i Sverige får det enbart skrivas ut på licens. Detta eftersom det är oklart om naturligt gulkroppshormon är lika säkert som syntetiskt. Många menar dock att den naturliga varianten har färre psykiska biverkningar, som humörsvängningar, till exempel.
Läkemedelsverkets nya råd om MHT
I april 2022 kom Läkemedelsverket med en ny behandlingsrekommendation om hormonbehandling vid klimakteriebesvär. Behandlingen rekommenderas om klimakteriebesvären påverkar livskvaliteten negativt, men det ska alltid göras en bedömning av risker och nytta för den enskilda kvinnan, enligt Läkemedelsverket.
Här är ett utdrag av de nya råden:
- Hormonbehandlingen bör bara pågå så länge som kvinnan har symtom som påverkar hennes livskvalitet negativt.
- Om behandlingen påbörjas före 60 års ålder kan friska kvinnor med vallningar, svettningar och sömnproblem även få andra positiva effekter av hormonbehandlingen, framför allt när det gäller risken för hjärt-och kärlsjukdom och frakturer.
- Kvinnor med tidig menopaus, det vill säga sista mensen före 45 års ålder, bör rekommenderas hormonbehandling åtminstone upp till normal ålder för menopaus, cirka 52 år.
- Hormonbehandling under klimakteriet ökar risken för blodpropp. Risken gäller framför allt östrogen som tas via munnen, och risken ökar ju högre dos kvinnan tar.
- Hormonbehandling under klimakteriet ökar risken för bröstcancer. Risken ökar med behandlingstidens längd. Den påverkas också av om och hur gestagen (syntetiskt gulkroppshormon) ges. Riskökningen är mycket liten vid enbart östrogenbehandling, lite större när kvinnan tar östrogen varje dag och gestagen tolv dagar i månaden och ytterligare något större när kvinnan tar gestagen tillsammans med östrogen varje dag.
- Innan en kvinna får hormonbehandling för klimakteriebesvär ska det alltid göras en individuell nytta-riskbedömning.
- Välkontrollerade medicinska tillstånd som är riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom samt diabetes är inget hinder för hormonbehandling.
- Om man överväger hormonbehandling till kvinnor som har, eller har haft, en hjärt-kärlsjukdom rekommenderas behandling via huden, till exempel plåster.Lokal östrogenbehandling, till exempel vaginalkräm, vagitorier eller vaginaltabletter har god effekt vid torra slemhinnor och sveda i underlivet.
Foto: Peter Assarsson, TT