Studie: Kan finnas undergrupper av ME – öppnar för bättre behandling
Att leva med ME är allt annat än enkelt. Det finns ännu inget botemedel utan bara sätt att lindra besvären. Men två studier inger hopp om bättre framtida behandlingsmöjligheter.
Forskare har nämligen sett att det verkar finnas tre undergrupper av ME som skulle kunna svara olika på olika typer av behandlingar.
Vad är ME?
ME/CFS kallades tidigare för kroniskt trötthetssyndrom. Numer benämner man oftast sjukdomen som ME.
Som det tidigare namnet antyder blir man väldigt trött och utmattad, man kan också ha smärta i musklerna. ME är en neurologisk sjukdom som ingen ännu vet varför man får.
Både barn och vuxna kan drabbas och enligt Riksförbundet för ME-patienter beräknas minst 10 000 svenskar lida av ME.
Symtom vid ME/CFS
För att diagnostiseras med ME ska man ha haft besvär i över sex månader. Vid ME är det vanligt att ha flera av följande besvär:
- Trötthet och utmattning som inte blir bättra av vila
- Sjukdomskänsla och utmattning i mer än ett dygn efter ansträngning
- Sömnsvårigheter och en känsla av att aldrig vara utvilad
- Muskelsvaghet och sämre uthållighet än tidigare
- Koncentrationssvårigheter och sämre minne
- Känslighet för stress
- Överkänslighet för ljus, ljud och doft
- Halsont och svullna lymfkörtlar
- Ledsmärta
- Huvudvärk
- Magbesvär
- Svårigheter att stå upp
- Nedstämdhet eller ångest
Ny studie ser stora variationer mellan ME-sjuka
I en stor studie publicerad i Journal of Clinical Investigation har forskare utifrån blodprover försökt utröna om det finns några skillnader mellan olika personer som har ME. De har sedan jämfört resultaten mot en kontrollgrupp som inte har ME.
Forskarna såg att det var stora skillnader mellan blodproverna hos ME-sjuka och friska människor. Men också att det fanns tydliga skillnader även mellan ME-sjuka, närmare bestämt vad de tror är tre undergrupper. Exempelvis fanns variationer i energimetabolism.
– Studien är den största i sitt slag, och det är just omfattningen av den som gjorde att vi kunde identifiera så många olika variationer. De utgör grunden för vad vi fann var ganska distinkta undergrupper av sjukdomen, säger Karl Johan Tronstad, professor vid institutet för biomedicin vid Universitetet i norska Bergen, till Dagbladet enligt Expressen.
Öppnar för riktade behandlingsalternativ
Skillnaderna som de upptäckt som biomarkörer kan delvis bero på sjukdomen och därmed vara ett steg mot att få veta mer om varför man får ME. Men de skulle också kunna bli användbara i sökandet efter riktade behandlingsalternativ.
Det här är en viktig och stor studie, men ännu kan man inte säga definitivt att det faktiskt finns undergrupper av ME, även om det är troligt.
Tidigare studie misstänker också undergrupper
I en tidigare studie som publicerats i Frontiers in Psychiatry såg man också tecken på att det skulle kunna finnas undergrupper. Då undersökte man om ME-sjuka kan må bättre av kognitiv beteendeterapi, KBT.
Forskarna bakom den studien försöker nu ta reda på om det kan finnas några gemensamma drag hos de som svarade bra på behandlingen, de som svarade mindre bra och de som inte svarade alls på behandlingen. Alltså tre potentiella undergrupper.
– Vi har att göra med en grupp patienter med samma diagnos, men som fortfarande upplever en så annorlunda behandlingseffekt. Vårt mål är att hitta de patienter som kan ha mest nytta av kognitiv beteendeterapi, säger Merethe Eide Gotaas, läkare, forskare och författare till studien, till Dagbladet.
Målet är att förutsäga vem som har nytta av vilken behandling
Kan man hitta egenskaper hos undergrupper så kommer forskarna lättare kunna förutsäga vem som kommer att uppleva en effekt av en behandling, som i detta fallet kognitiv beteendeterapi. Det skulle kunna medföra att man slipper gå igenom en behandling som man förmodligen inte kommer att ha någon nytta av.
– Med ökande kunskap finns det hopp om att vi kommer att kunna skilja mellan möjliga undergrupper i större utsträckning. Om vi kan identifiera undergrupper och kunna erbjuda mer specifik behandling kommer det vara ett stort steg framåt, säger Ingrid B. Helland, verksamhetschef vid National Competence Service for CFS/ME, till Dagbladet.
Källa: Dagbladet, Expressen, 1177 Vårdguiden
Foto: TT