Se Min hälsa Sömn Stress Klimakteriet Tarmflora Huvudvärk Ergonomi Fråga experterna Om MåBra

Experten: Solskadade lever längre

07 jun, 2024
author Marina Nilsson
Marina Nilsson
Delad bild på kvinna som smörjer sitt ansikte och två händer som formar ett hjärta mot solen
Plötsligt har ­födelsemärket börjat klia – cancerskräcken är där med en gång. Men ny forskning ­visar att den som har diagnostiserats med ett ­förstadium till ­malignt melanom faktiskt ­lever längre än ­genomsnittet. Solare löper mindre risk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och demens.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Då står det 1–0 till team sol, eller? Nej, riktigt så enkelt är det inte att tolka solskadades fina hälsosiffror.

För hudcancerkurvan planar inte ut. Den fortsätter uppåt som en surfarvåg, med mer än fördubblad kraft jämfört med för tjugo år sedan, och nu närmar vi oss faktiskt Australiens nivåer i antalet fall per 100 000 invånare, trots vårt stora avstånd till ekvatorn. Det är den mörka sidan av solen som ingen kan förneka.

Att ha bränt sig många gånger under livets gång ökar risken för att framförallt som äldre drabbas av just malignt melanom, eller melanom som det också brukar kallas, den farligaste hudcancerformen med risk för spridning till lymfan och resten av kroppen om den inte plockas i tid.

Solskadade lever längre

Men när forskare vid Uppsala universitet studerade just en patientgrupp med förstadium till malignt melanom och sedan jämförde hur deras liv utvecklats i jämförelse med genomsnittsbefolkningen, så konstaterade man ändå intressanta saker.

Annons

Den här gruppen fick nämligen mer sällan andra sjukdomar. De hade en lägre dödlighet i både hjärt-kärlsjukdomar och demens och levde också sammanlagt längre än snittbefolkningen, trots sin ökade risk för att insjukna i hudcancer på riktigt. Det man kunde se var att de i viss mån minskade risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och demens.

Sol eller skugga?

Fördelar med sol

  • Solare har en halverad risk för tidig död i hjärt-kärlsjukdom, en av våra två vanligaste dödsorsaker. En teori är att kväveoxid som utsöndras när solljus träffar hudbarriären vidgar kärlen och sänker blodtrycket. Även stresslösande endorfiner som frigörs vid sol kan påverka.
  • De som hade högst ­solvanor i den svenska MISS-studien på kvinnor ­drabbades visserligen oftare av melanom än icke-solare, men bara 11% dog av sitt ­melanom, jämfört med 36% bland icke-solare som fick den allvarliga hudcancerformen.
  • Solare har också en minskad risk för demens, diabetes och proppar i benen.
  • D-vitaminet från solen tros minska autoimmuna ­sjukdomar och risken för att dö i cancer.

Fördelar med skugga

  • Att välja att stanna i skuggan är bland annat tydligt bättre för ögonhälsan. Du får inte lika tidigt grå starr och riskerar heller inte ”gula ­fläcken”, vilket påverkar skarpseendet, på samma sätt som solare.
  • Risken för melanom minskar helt klart i skuggan, eftersom det ger en 50% minskning av UV-strålningen, så risken för att du bränner dig blir mindre.
  • Risken för pigmentförändringar, rynkor och ”snälla” hudcancerformer som ändå förstör hudvävnaden minskar också i skuggan.
  • Även risken för soleksem blir mindre, och också för hypertermi/värmeslag, då det ju helt klart är svalare i skuggan.
Annons

Hudförändringar vanligare hos högutbildade

Cancerforskaren Ylva Naeser, som var med och utförde studien, tror att hälsosambandet inte nödvändigtvis handlar om just solning. Troligen kan det också handla om socioekonomiska faktorer. Högutbildade drabbas oftare av hudförändringar av det här slaget, kanske för att man har råd att hålla en viss ”solig” livsstil, men man har också många starka hälsokort på handen.

– Man har kanske sin segelbåt, har råd att resa längre söderut, och bor i villa med trädgård så man tillbringar mer fritid utomhus. Då ökar ju riskfaktorerna för hudcancer på grund av soltimmarna, men samtidigt är ju en aktiv livsstil med mycket tid utomhus också bra för den generella hälsan, och en trygg ekonomi gör det förstås lättare att göra andra bra hälsoval, säger hon.

Bild på malignt melanom
Födelsemärken med ojämn färg och form kan vara tecken på melanom. Nasekomoe

"Jag skulle inte råda alla att sola mer"

Men när man i studien justerade för exempelvis utbildningsnivå och inkomst, så fanns sambanden med bättre överlevnad ändå kvar. Så kanske handlar det också om något mer?

Annons

– Att man söker så pass tidigt, som vid de här ganska tunna melanomen, kan ju också indikera att man är lite extra hälsomedveten som person. Det kan också förklara en bättre överlevnad i övrigt, för då söker man troligtvis också vård även för andra ­tidiga symtom, går och kollar sitt blodtryck till exempel. Jag skulle inte råda alla att sola mer, summerar hon.

Se de positiva effekterna med solenBrand logo
Se de positiva effekterna med solen

Många solar för lite

Men alla forskare håller inte med. Pelle Lindqvist är professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet och Södersjukhuset och bland annat inblandad i den stora hälsostudien MISS där 30 000 svenska kvinnors hälsa följdes och analyserades över tid.

Annons

Han vill i stället lyfta upp undersolandet som ett större hälsoproblem. En stor del av befolkningen borde troligtvis vara ute i solen mera, inte minst för att minska risken för att dö i hjärt-kärlsjukdomarna, minska risken för att få MS och diabetes, men också för att ha ett skydd ifall cancern drabbar. Men översola ska man inte göra, poängterar han.

– Det största riskbeteendet för melanom är ju när kontorsmänniskor plötsligt åker långt söderut, smörjer sig med solkräm och solar nonstop i en vecka. Men vi ser samtidigt att de som åker ­söderut en vecka per år lever längre än andra. Personer som yrkesarbetar utomhus och vänjer huden gradvis får inte alls samma ökade risk för melanom. Därför vill vi gärna lyfta upp, som en säker sol- och hälsovana, att ta lunchkaffet i solen. Då blir det varje dag, men inte så lång stund att man behöver smörja in sig med solkräm, förklarar han.

Så här solar du balanserat

Undvik att översola och bränna dig

Det här är alla forskare överens om. Den röda, inflammerade huden kan ses lite som en tanklös överdos, ungefär som att bli för full när man är vuxen. Lägg märke till varningssignalerna innan det händer. Att du börjar svettas på huden är till exempel ett tydligt tecken på att det håller på att bli för mycket sol, men med lite vind i luften så kan svalkan lura dig.

Var extra försiktig ­utomlands

När Strålskyddsmyndigheten rapporterade om var svenskarna brände sig 2023 och hur många gånger, så blev det ­tydligt att sol-och-bad-resan ­utomlands är ett högriskprojekt. De som reser längst, ­utanför Europa, bränner sig ­allra mest. Som alltid är det mitt på dagen som det steker på som bäst. Ta en lång lunchsiesta eller utforska de närbelägna ­intressanta grottorna.

Revidera din syn på ­s­olbränna

Det här är den kanske viktigaste strategin. Hur solbrun måste du vara? Attityden till solbränna är nämligen en stor riskfaktor för hudcancer. Svenskarna gillar verkligen den solbruna färgen, mer än andra européer faktiskt. I Strålskyddsmyndighetens senaste rapport uppgav 62% att ”jag känner mig ­snyggare när jag är solbrun”.

Uppdatera din ­solgarderob

Luta dig inte för tungt mot ­solkrämen. Den har egentligen aldrig setts som bästa strategin, utan mer som ett komplement till kläder och skugga. Så även om du smörjer in dig, dra på en t-shirt när du vadar i strandbrynet, lägg en handduk över axlarna i solstolen eller utforska UV-garderoben för vuxna om du gillar att vara ute och springa. Bra solglasögon är också en investering i din ögonhälsa. Helst ska de vara lite kupade och inte ha blåtonat glas. En sak som trendar, enligt Strålskyddsmyndighetens solvanerapporter, är också solhatt med brätte!

Kolla upp fläckar

Är det något som kliar på ryggen? Har det där födelsemärket alltid varit så mörkt? 56% av kvinnorna tittar regelbundet efter nya eller förändrade fläckar och 39% av männen. Det hade gärna fått bli ännu fler, eftersom tidig upptäckt kan vara avgörande. När män drabbas av malignt ­melanom så sitter märket oftast på bålen, men för kvinnor är det vanligare på benen. Men det kan utvecklas var som helst på kroppen, till och med på fotsulorna eller under naglarna, och i vilken ålder som helst.

Annons

Lägre blodtryck i solen

Är det D-vitaminet som är hälsofaktorn här? Delvis, men inte bara. Enligt Pelle Lindqvist har personer som får hjärtinfarkt och stroke visserligen ofta låga D-vitaminnivåer, men om man i studier bara ger dem ett D-vitamintillskott, så förändras faktiskt inte deras hjärtproblematik så mycket.

– D-vitaminbristen är sannolikt en markör på att de har ­varit för lite ute i solen, men vad vi tror, och vad en skotsk hudläkare visat på, är att när man ­solar så frigörs det kväveoxid från ­huden, som i sig verkar kärlvidgande. Det gör att blodtrycket sjunker när man solar. Högt blodtryck är den drivande faktorn i utvecklandet av hjärt-kärlsjukdom som hjärtinfarkt och ­stroke.

Som ett sista ”bevis” för att ­solen är mer nyttig än onyttig, så lyfter han det rödhåriga och fräkniga exemplet

Annons

– Om man lyssnar på media så skulle man kunna tro att dessa personer var skapade enbart för att få hudcancer. Och rödhåriga eller fräkniga i vår studie hade visserligen en 59% ökad risk för att dö i hudcancer. Men som grupp så hade de faktiskt en 8% längre överlevnad än icke-solkänsliga. Det säger något om att det finns stora hälsofördelar med att vara solkänslig i ett ­solfattigt klimat!

Så många får hudcancer

  • Cirka 5 000 personer i Sverige får varje år diagnosen malignt melanom, med en dödlig prognos i 5–10% av fallen. Typiskt debuterar cancern efter 65 års ålder hos kvinnor, och efter 70 hos män.
  • Ytterligare 10 000 ­personer får varje år veta att de har skivepitelcancer, en variant som kan utvecklas farligt om den får sitta kvar på sin plats, ­oftast i ansiktet.
  • De stora flertalet ­hudcancerpatienter, runt 50 000, får i sin tur veta att de har den mera ofarliga basalcellscancern (basaliom). Den måste inte tas bort, men detta görs alltid ändå.
  • Samtliga hudcancerformer ökar, men vissa mer än andra. På tio år har melanom ökat med 40% och de andra ­typerna av hudcancer med 60%.

Foto: TT/Shutterstock, Gustaf Naeser, Stefan Zimmerman

Annons