Så undviker och lindrar du sommarens plågor
Ljusa nätter, ljumma kvällar och lata dagar i det gröna. Men sommaren har också en baksida – myggbett som kliar, fästingar som lurar i gräset, svullna fötter efter en dag i värmen och solen som bränner mer än vi önskat. Och vad gör man åt getingarna som surrar runt glassen?
Det finns många knep för att förebygga och lindra sommarens plågor – både husmorsknep och vetenskapligt bevisade metoder. Visste du till exempel att mörka kläder drar till sig färre fästingar än ljusa? Att mygg lockas av svett och koldioxid, men att vissa dofter kan hålla dem borta? Att svullna fötter ofta beror på att kroppen försöker kyla sig själv? Eller att tejp kanske kan hjälpa mot brännässlor?
Här är vårdens och experternas bästa råd, så att du är redo att möta våren och sommaren utan onödigt lidande.
Getingar och bin
Getingar är viktiga för ekosystemet men kan vara besvärliga vid matbordet. Varje år dör 1–3 personer i Sverige av geting- eller bistick, men de senaste 40 åren har ingen under 37 år avlidit. Reaktionen varierar från mild klåda till svåra allergiska reaktioner.
Så gör du med ett getingbo:
- Om inte getingarna orsakar något problem, låta getingboet vara.
- Är man allergisk eller upplever att de orsakar problem ska man ta bort boet. Tidigt på säsongen är det endast drottningen i boet medan det senare kan inhysa tusentals getingar. Är man inte bekväm med att ta bort boet själv så skall man anlita en skadedjursfirma som får hjälpa till. Så håller du dem borta:
- Täck över mat och dryck utomhus.
- Undvik att vifta eller slå – då kan getingarna stickas som försvar.
- Drick inte ur burkar, då finns risk att getingar krupit ned när du inte sett. Så gör du vid stick:
- Ta bort gadden snabbt med nagel, nål eller pincett.
- Kyl området med is eller kallt vatten.
- Använd antihistamin vid klåda och alsolsprit, Xylocain-gel eller kylbalsam vid smärta.
- Vid svår allergisk reaktion – ring 112.
Fästingar
Fästingbett är oftast ofarliga, men fästingar kan sprida sjukdomar som borrelia och TBE. Risken ökar ju längre fästingen sitter kvar, kolla därför kroppen regelbundet.
Så kan du skydda dig:
- Bär mörka, täckande kläder och skor.
- Vissa mygg- och fästingmedel kan hjälpa.
- Undvik högt gräs och tät vegetation.
- Försök stänga ute rådjur och andra däggdjur från trädgården, då de fungerar som bärare av fästingar.
- Du kan inte vaccinera dig mot borrelia, men däremot mot TBE. Om du får en fästing:
- Undvik att smörja eller badda något på fästingen innan du tar bort den.
- Använd en pincett eller fästingborttagare och dra långsamt rakt ut och utan att vrida. Försök att få med hela fästingen.
- Tvätta området med tvål och vatten.
- Håll koll på bettet i några veckor. Kontakta vården om du har en rodnad som kommer en till fyra veckor efter ett fästingbettet eller om du har feber, huvudvärk och är tröttare än vanligt, eller har ont i muskler eller leder.
Mygg, knott och bromsar
Mygg, knott och bromsar dras till koldioxid, svett och kroppsvärme. Den lilla allergiska reaktionen som man får av myggornas stick varierar från person till person. Bromsar skär upp en liten skåra i huden som den sedan suger blod ur, så bromsen varken sticker eller biter, resultatet blir oftast en rodnad och ibland även ett kliande utslag.
Skydda dig mot bett:
- Bär heltäckande kläder och håll dig sval.
- Myggmedel fungerar genom lukter som förvirrar myggor och knott, möjligen avskräcker det bromsar i mindre utsträckning.
Myror
Svartmyror, eller trädgårdsmyror, är vanliga på våren då de gärna söker sig inomhus för att leta mat.
Så undviker du myror i huset:
- Spärra vägen för dem genom att till exempel täta springor under dörren.
- Rengör golvet så det är fritt från det som lockar myror. Då de lämnar doftspår till sina artfränder så kommer en födokälla snabbt locka många nya myror.
- Har man stora problem med myror så finns det även myrdosor som är ett bekämpningsmedel som kan hjälpa till.
Vätskebrist och uttorkning
När kroppen gör av med mer vätska än vad man tillför den blir man uttorkad. Små barn och äldre är särskilt utsatta.
Tecken på vätskebrist:
- Mörk urin och minskad urinproduktion.
- Torr mun och extrem törst.
- Huvudvärk, yrsel, illamående. Så undviker du uttorkning:
- Drick mycket vätska, särskilt när det är varmt.
- Undvik söta drycker, lightdrycker och alkohol. Om du blir uttorkad:
- Försök att dricka lite i taget och ofta, även om det kan vara svårt.
- Vätskeersättning kan hjälpa vid kraftig uttorkning.
- Nattlig svettning
Sommarnätter kan bli outhärdliga om du svettas mycket, och kan också leda till uttorkning.
Tips för en svalare natt:
- Sov i lite eller tunna kläder. Bomull eller linne har en avkylande effekt.
- Använd lösa kläder, det avlägsnar överflödig värme och förhindrar att fukt ansamlas.
- Drick mycket vatten under dagen, och gärna kall dryck före läggdags.
- Kyl lakanen i frysen innan du bäddar, lägg en kylkudde under huvudet eller ta en sval dusch före läggdags.
- Använd en fläkt eller ha fönstret öppet.
- Undvik alkohol och koffein innan läggdags.
Solbränna och soleksem
Solbränna orsakar rodnad, sveda och i värsta fall blåsor. Soleksem är utslag som blossar upp samma dag eller upp till ett par dagar efter att du har vistats i solen. Ofta ser utslagen ut som små knottror eller blåsor som kliar.
Förebygg solskador:
- Använd solkräm med hög SPF.
- Bär täckande kläder och solhatt.
- Sök skugga mellan klockan 11 och 15. Lindra bränd hud:
- Kyl med svala rena handdukar eller ta en kall dusch.
- Ta en icke-receptbelagd smärtstillande tablett.
- Smörj in huden med aloe vera eller kylbalsam, kyl gärna krämen innan.
- Drick mycket vatten.
- Undvik solen tills huden återhämtat sig.
- Hydrokortison kan hjälpa mot klådan och inflammationen vid soleksem.
Svullna fötter
Svullna fötter är vanligt på sommaren, och beror ofta på att kroppen försöker kyla ner sig. Även stillasittande och att äta för mycket salt kan orsaka svullenhet.
Så minskar du svullnaden:
- Håll fötterna högt när du vilar för att förbättra blodflödet.
- Drick mer vatten och minska saltintaget.
- Rör på dig och använd stödstrumpor.
Solsting och värmeslag
Solsting är vanligt under sommaren och inträffar när kroppen blir överhettad. Solsting kan utvecklas till livshotande värmeslag, så om du eller någon i din närhet uppvisar symptom på solsting, bör du omedelbart se till att svalka ner kroppen.
Tecken på solsting:
- Huvudvärk, yrsel och illamående.
- Muskelkramper och förvirring. Tecken på värmeslag:
- Hög kroppstemperatur, förvirring, snabb puls, kräkningar och medvetandeförlust.
Så undviker du solsting och värmeslag:
- Undvik att vara utomhus under de hetaste timmarna på dagen.
- Drick mycket vätska under dagen.
- Bär ljusa, luftiga kläder och solhatt.
- Applicera regelbundet solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor.
- Undvik fysisk ansträngning när det är som varmast.
- Använd luftkonditionering eller fläktar för att hålla temperaturen inomhus nere.
Vid solsting:
- Flytta dig eller den drabbade till en sval plats i skuggan eller inomhus. Drick kalla drycker och använd fuktiga handdukar eller kläder för att kyla ner kroppen.
Vid värmeslag:
- Värmeslag kräver omedelbar medicinsk hjälp. Det kan vara livshotande, särskilt för små barn och äldre personer över 65 år. Ring 112.
Brännässlor
Om man rör brännässlans små luddiga hår ger det nässelutslag som kliar och svider, men som vanligtvis går över snabbt.
Så lindrar du om du bränt dig:
- Skölj med kallt vatten.
- Stryk på kylbalsam eller hydrokortisonkräm, men inte på barn under 18 månader.
- En del menar att tejp kan hjälpa – att tejpen “drar bort” de små brännhåren från huden.
Källor: VISS.nu 1177, Thomas Persson Vinnersten, biolog och skadedjursexpert på Anticimex, Mark Glanville, specialistläkare i allmänmedicin på Kry, 1177 Vårdguiden, tidningen Land.
Foto: TT/Shutterstock