Psykisk ohälsa på jobbet – här är värst drabbade branscherna

Se 6 tips för en mer harmonisk höst

Yrken med kortare utbildning, tung fysisk belastning och många dagliga kontakter står för den största andelen sjukskrivningar i Sverige. Men när man undersöker vilka som sjukskriver sig på grund av psykisk och inte fysisk ohälsa ser mönstret annorlunda ut. Då är det i stället akademiker som oftast sjukskrivs, visar en ny rapport från Skandia.

Inom kommunikations- och informationsbranschen, som är hårdast drabbad, berodde nästan varannan sjukskrivning på psykiska besvär i fjol. Men även anställda inom bank och försäkring samt personer som jobbar med juridik, ekonomi, vetenskap liksom olika stödtjänster sticker ut. Omkring fyra av tio sjukskrivningar kunde kopplas till psykisk ohälsa i dessa branscher under 2024, visar rapporten.

Att just dessa grupper utmärker sig kan bland annat bero på luddiga gränsdragningar mellan jobb och fritid, bedömer Marie Bremberg, legitimerad psykolog på Sophiahemmet Rehab Center, som ägs av Skandia.

– Man tänker att man ständigt måste vara online, on top of things, vara med hela tiden i alla flöden och man kan jobba hemifrån på alla möjliga olika sätt.

När man bär med sig jobbet hem och kan jobba lite när som helst kan det också bli svårare att få till återhämtningen som man behöver, påpekar hon.

Experten i den här texten

Marie Bremberg är legitimerad psykolog med KBT- och DBT-inriktning. Hon jobbar sedan 9 år tillbaka på Sophiahemmet Rehab Center, där hon numera är gruppchef. Som psykolog arbetar hon ofta med frågor som rör ångest, depression och stress.

Flera varningssignaler att vara uppmärksam på

Längre sjukskrivningar är oftast stressrelaterade. Känner man att man skyndar i allt och att man har svårt att varva ner så kan det därför vara klokt att stanna upp.

– Och börjar man få symptom dessutom, börjar man få svårt att sova, får liksom ont, får svårt med koncentrationen, då ska man ju definitivt se till att börja dra i nödbromsen, säger psykologen.

Men helst ska man stanna upp tidigare än så. Jobbar man ofta sent på kvällen, kliver upp extra tidigt för att hinna med alla arbetsuppgifter, äter lunch framför datorn eller börjar ställa in sociala aktiviteter och träning så kan det bana väg för allvarligare stressymptom i längden.

– Redan där skulle jag önska att de flesta började uppmärksamma: ”Vad håller jag på med egentligen?” För att det bästa vore ju om man kunde sätta stopp eller börja se över sina beteenden innan det leder till att man får så mycket symptom.

Ju tidigare man kommer till rätta med stress liksom all psykisk ohälsa desto bättre, betonar hon.

Märker man att man hamnat i ett återkommande mönster, att man blir väldigt stressad om och om igen, och har svårt att återhämta sig kan det vara läge att söka professionell hjälp, enligt Marie.

– Det finns massa hjälp att få och det är oftast ganska personligt vad det är som gör att just den här personen stressar mycket. Är det drivet av oro eller höga krav? Det kan vara någonting som man behöver ta tag i också.

Olika typer av återhämtning

Det finns också mycket som man kan göra på egen hand för att förbättra sin situation, försäkrar psykologen.

Ett första steg kan vara att se över ens vardag och hur man brukar återhämta sig.

– Det är inte ovanligt att vi får in klienter här hos oss på Sofiahemmet rehab center där man har gjort allting rätt enligt olika poddar och man mediterar och man stannar upp. Men man har aldrig riktigt funderat över om det här faktiskt funkar för en själv.

Återhämtning fungerar ungefär på samma sätt som träning, poängterar hon. Har man kört ett tufft benpass på gymmet så behöver man ju vila benen efter det, inte armarna. En promenad i naturen är med andra ord inte alltid det som behövs under en arbetsdag. Efter ett intensivt möte kan man kanske lika gärna hitta återhämtning i andra typer av arbetsuppgifter.

– Märker man att man känner sig lugnare och piggare efteråt, då är det återhämtning. Och sen får man ju fundera över dosen. Behövde jag mer av aktiviteten eller mindre? Det gäller att vara detektiv med sig själv. Vara lite nyfiken och våga testa att göra annorlunda.

Skillnader mellan könen

2024 var kvinnor sjukskrivna i nästan dubbelt så många dagar som män. De var inskrivna hos Försäkringskassan i snitt 11,8 dagar, vilket kan jämföras med 6,4 dagar bland männen, enligt rapporten som inte inkluderar de första 14 sjukdagarna i statistiken.

Kvinnor är överrepresenterade gällande sjukskrivningar för såväl fysisk som psykisk ohälsa, vilket troligtvis inte bara har att göra med olika yrkesval, påpekar psykologen.

– Kvinnor har mycket krav på sig i dag. Vi ska vara heltidsarbetande, vi ska laga ekologisk mat till våra barn, vi ska hämta tidigt och lämna sent på dagis och vara aktiva föräldrar. Även män känner självklart den pressen också. Men det är en väldigt svår ekvation att få ihop.

I rapporten framgår det även att personer mellan 25 och 39 år är särskilt utsatta. Risken att drabbas av sjuklig psykisk ohälsa är exempelvis 10-15 procentenheter högre i den åldersgruppen jämfört med i gruppen som består av 45 till 49-åringar.

Detta beror troligtvis på livssituationen, enligt psykologen. Hon uppmanar därför de som strävar efter perfektion att försöka sänka ribban lite och att ta emot hjälp när den erbjuds.

Otydlighet kan leda till stress

Känner man sig ofta stressad kan det även vara bra att se över sin arbetssituation. De flesta klarar oftast en ganska hög arbetsbelastning och höga krav så länge de vet vad de ska göra. Men är det otydligt kan även det leda till stress, varnar psykologen.

– Det är jätteviktigt med stöttande chefer som ser hur det ser ut på arbetsplatser och är tydliga med vad det är som man ska prioritera om det är en tillfälligt hög arbetsbelastning.

Har man inte en närvarande chef bör man fundera över hur man själv kan påverka situationen, anser hon. Man kan bland annat söka stöd hos kollegor som verkar hantera belastningen på ett annat sätt. Och kanske viktigast av allt – förklara för chefen att man upplever att man inte får tillräckligt med stöd.

– Chefer är ju själva en utsatt grupp för stress. Så det är inte alltid att chefen menar illa utan det kan vara att de också är rätt stressade.

Leder inte samtalet någonstans kan det vara läge att flagga för HR att det inte riktigt fungerar som det ska. Har ens arbetsplats tecknat en hälsoförsäkring för alla medarbetare kan man även söka stöd den vägen.

– Det kan vara en väg att få stöd innan problemen växer sig för stora, konstaterar Marie.

LÄS OCKSÅ: Varningstecken på jobbet – som kan vara gaslighting

Foto: TT/Shutterstock, Tobias Höiem-Flyckt/Pressbild