Ny studie: Naturen väcker avsky – det kan få konsekvenser
Gör ingenting i 20 sekunder – ta en paus
Även om de flesta känner ett lugn i naturen finns det även personer som upplever motsatsen. Skog liksom djur och växter kan väcka starka fientliga känslor – såsom rädsla, äckel, obehag och avsky. Enligt Johan Kjellberg Jensen, som tillsammans med forskningskollegor vid Lunds Universitet och University of Tokyo, sammanställt närmare 200 vetenskapliga studier om biofobi verkar ungefär var femte person bära på en sådan här negativ naturrelation.
– Det kan dels röra sig om en specifik del av naturen, kanske insekter eller just fåglar, eller en lite bredare del av naturen. Man kan ha biofobi mot en del av naturen, men ha positiva känslor mot andra delar av naturen också, säger han.
En person som har fobi för spindlar kan exempelvis ha biofobi, om rädslan för spindlar får negativa följder, förklarar han.
– Absolut kan spindelfobi räknas in till det, så tillvida att man då kanske aktivt har ihjäl spindlar eller att man inte vill vistas ute i naturen där man tänker att det kan finnas spindlar.
Baksidan av biofobi
I översiktsstudien som Johan Kjellberg Jensen lett, och som publicerats i "Frontiers in Ecology and the Environment", konstaterar man att biofobi kan få negativa konsekvenser för såväl individen som samhället i stort.
Eftersom man är mindre benägen att söka sig ut i naturen om man upplever biofobi går man exempelvis miste om flera positiva hälsoeffekter.
– Som annan forskning visar så finns det ju stora hälsofördelar med att vara ute i naturen. Det handlar till exempel om stressreducering. Men det finns också andra aspekter som handlar om att till exempel barn får högre skolresultat om de är exponerade för naturen, att de får ett bättre immunförsvar och så vidare.
Men forskarna ser också att biofobi kan påverka djurlivet och naturen. Det kan exempelvis leda till en mer negativ attityd till naturvård och att man ställer sig bakom till exempel kemisk besprutning mot insekter eftersom man inte tycker om dessa djur, påpekar forskaren.
– Det är också en aspekt vi ser och det är problematiskt på ett samhällsplan utifrån aspekten att vi förlitar oss på att ha fungerande ekosystem.
Insekter behövs av flera skäl. Utan bin, humlor och fjärilar skulle exempelvis vår livsmedelsproduktion bli lidande då växter behöver insekter för att kunna pollineras.
LÄS OCKSÅ: Naturen som medicin: Så påverkar 120 minuter i veckan din hälsa
Experten i den här artikeln
Johan Kjellberg Jensen jobbar på Lunds universitet sedan 7 år tillbaka. Han är forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, med fokus på hur miljöförändringar påverkar ekosystem och hur en minskad naturkontakt påverkar vår hälsa och attityd till både djur och habitat.
Det kan ligga bakom utvecklingen
Forskning visar att allt fler upplever negativa känslor gentemot naturen. Johan Kjellberg Jensen och hans kollegor har inte mätt detta, men de har undersökt vad som driver utvecklingen och har hittat både interna och externa förklaringar.
– Vi människor har överlag i världen blivit mer urbaniserade. Alltså vi har flyttat från naturen in i städerna. Det betyder att till vardags så är generellt naturen inte någonting vi stöter på, vilket betyder att det också är mindre chans då att vi har positiva upplevelser av naturen eller kunskap, artkunskap eller förståelse för när naturen är ofarlig och när den skulle kunna vara farlig.
Man har även kunnat se att medier spelat en negativ roll i vissa fall. Under pandemin när fladdermöss stod i centrum fick en del exempelvis en negativ bild av dessa djur, berättar forskaren.
Trenden verkar samtidigt ha smugit sig på under de senaste 50 åren. Redan på 70-talet beskrev forskare hur de positiva känslorna mot naturen minskat. Att folk brydde sig mindre om den. Men det har inte talats lika mycket om att vissa även utvecklat aktivt negativa känslor.
– Det är helt enkelt i forskningen relativt förbisett att folk också har negativa relationer till naturen.
Går att bryta utvecklingen
Johan Kjellberg Jensen är tydlig med att det inte finns någon universal lösning för att motverka biofobi. Det är ett för brett begrepp för det. Men han och hans kollegor har ändå kunnat identifiera tre möjliga åtgärder.
– I vissa situationer så handlar det om att öka sin naturkontakt, alltså att man söker sig ut i naturen och att man då helt enkelt får mer positiva upplevelser av naturen, egna positiva upplevelser, säger forskaren.
Ett annat alternativ är att läsa på. Att lära sig mer om olika arter, hur de beter sig och i vilka situationer de skulle kunna utgöra en fara.
Eftersom naturen inte alltid är att leka med har vissa en rationell negativ känsla mot naturen, poängterar forskaren. Vill man minska den rekommenderar han konfliktreducering.
– Det kan till exempel handla om att man sätter upp rovdjursträngsel. Alltså att man helt enkelt försöker minska negativa interaktioner med naturen som då såklart också kan förekomma.
Foto: TT/Shutterstock, Privat