Nässelutslag eller nässelfeber? Så hittar du rätt orsak – och behandling

Symtom: Vad är nässelutslag?

Nässelutslag, även kallat urtikaria, börjar ofta med klåda. Det kan klia rejält och ge en brännande känsla innan man kan se några utslag. När utslagen sen kommer är de ofta upphöjda och lite ljusröda, och ofta ljusare i mitten, de kallas ibland för kvaddlar.

Utslagen kan variera i storlek eller form, och de är ombytliga – de kan både ändra form och plats och lämnar inga märken efter sig.

Man kan få något enstaka utslag eller ett större område som drabbas, och utslagen kan dyka upp på både armar, ben och bål. Vanligtvis har man nässelutslag i någonstans mellan en timme och ett dygn, men de kan hålla i sig i flera dagar, eller till och med månader – då kallas de kroniska nässelutslag.

Nässelutslag är sällan farliga, men kan i allvarliga fall sätta sig på halsen och svalget och göra det svårt att andas.

Orsaker: Varför får man nässelutslag?

Kort sagt beror nässelutslag på att det frisätts histamin i huden. Histamin är ett ämne som tillverkas av celler i immunförsvaret, och frisätts vid en allergisk reaktion. Det finns tre typer av nässelutslag som beror på olika saker:

Allergiska nässelutslag:

Allergiska nässelutslag beror på en allergisk reaktion, ofta att man har fått i sig något födoämne som man är allergisk mot. Det kan vara jordnötter, ägg, mjölk eller skaldjur exempelvis.

Men det kan också bero på en allergisk reaktion som utlösts av bistick eller getingstick, något läkemedel eller en kemikalie man inte tål.

Den här typen av nässelutslag är ofta ganska lätt att förstå vad de kommer sig av, men så är det inte i alla fall.

Icke-allergiska nässelutslag:

Nässelutslag kan också bero på infektioner, och ofta luftvägsinfektioner.

Ibland kan man få nässelutslag av livsmedel – utan vara allergisk mot dem. Ett vanligt livsmedel som kan orsaka nässelutslag utan allergi är jordgubbar och lingon. Acetysalicylsyra finns i vissa smärtstillande läkemedel och kan hos vissa framkalla nässelutslag.

Den här typen av nässelutslag är desto svårare att hitta orsaken till.

Fysikaliska nässelutslag:

Ibland kan nässelutslag bero på yttre omständigheter som exempelvis kyla, tryck, hård ansträngning eller uv-ljus. Detta är dock väldigt ovanligt.

Köldurtikaria: Nässelutslag i ansiktet och på händerna kan till exempel bero på att man utsatts för stark kyla och vind. Själva utslagen kan dyka upp senare, när du kommit in igen.

Man vet inte varför vissa drabbas av köldurtikaria, men man har sett att något som ökar risken är att bada utomhus. Ju större temperaturskillnad mellan vatten och luft desto större är risken att utslagen dyker upp

Tryckurtikaria: Här beror nässelutslagen på tryck, som av ett skärp eller en tung ryggsäck. Detta undviks lättast genom att undvika åtsittande plagg.

Kolinerg urtikaria: Vissa får små, väldigt kliande utslag i samband med fysisk ansträngning som träning, när man svettas och sedan duschar i varmt vatten.

Kroniska nässelutslag och stress, sköldkörtel och SLE:

De så kallade kroniska nässelutslagen har visat sig vara vanligare bland kvinnor än bland män. Varför vet man ännu inte.

Nässelutslag kan också bero på en stark stressreaktion och andra kraftiga psykiska påfrestningar. Så här svarar läkaren Lennart Skoog på en fråga om kroniskt nässelutslag i Hemmets Journal:

"Hos de allra flesta som får kroniskt nässelutslag hittar man tyvärr aldrig orsaken, vilket förstås är frustrerande. I enstaka fall kan en annan, oupptäckt sjukdom orsaka besvären. Vanligast är då sjukdom i sköldkörteln, men det har hänt att det bakom utslagen funnits en speciell reumatisk sjukdom, som heter SLE, eller att det är inflammation i levern. Dessa sjukdomar kan man testas för med enkla blodprov."

Hur behandlar man nässelutslag?

Nässelutslag behandlas oftast med antihistaminer som du kan köpa receptfritt på apoteket. Du kan också testa att smörja utslagen med ett kylbalsam och att duscha kallt. Här kan du köpa ett kylbalsam från Apotek Hjärtat (reklamlänk)som lindrar klådan.

Under tiden när utslagen drar sig tillbaka kan huden där vara extra känslig, och det kan vara bra att vara extra snäll mot den. Undvik starkt parfymerade krämer, peeling och kemikalier, samt vissa livsmedel som skaldjur, tonfisk och jordgubbar – även alkohol kan få utslagen att komma tillbaka.

Vid allvarligare reaktioner kan det behövas en spruta med adrenalin, och den som vet med sig att den har en allvarlig allergi ska alltid ha medicin eller en adrenalinspruta nära till hands.

Här är antihistamintabletter från Loratadin (reklamlänk)som kan hjälp mot utslagen.

När bör man söka vård?

Om utslagen återkommer ofta, inte försvinner inom en vecka och du misstänker allergi ska du kontakta din vårdcentral.

Om du upplever att läppar och tunga svullnar och domnar, att du får nässelutslag som börjar i hårbotten och sprider sig ner i ansiktet och på halsen och dyker upp i handflator och på fotsulorna och du får hosta eller astmasymtom – då ska du ringa 112.

Smittar nässelutslag?

Nej.

Barn och nässelutslag

Utslagen kan dyka på i alla åldrar, men nässelutslag hos barn mellan 1-6 år är väldigt vanligt. Barn med nässelutslag kan också ta antihistaminer i tablett- eller flytande form, men fråga på apoteket eller läs ordentligt på förpackningen – hur mycket eller vilken sort som passar beror på hur gammalt barnet är. Är du osäker kan du börja med kylbalsam på utslagen.

Undvik att utsätta barnet för ämnen som kan orsaka nässelutslagen, som om du vet att det finns en allergi eller annat som kan irritera huden.

Sök vård om barnets läppar och tunga börjar se svullna ut eller om barnet verkar ha svårt att andas.

Källa: 1177, Livsmedelsverket, Hemmets Journal, netdoktor.se Foto: TT