När gluten blir farligt: Viktigt att känna till om celiaki

Det här är glutenintolerans

Enligt Celiakiförbundet har cirka två procent av befolkningen i Sverige glutenintolerans/celiaki och fler kvinnor än män drabbas, det är oklart varför det är så. Celiaki är till viss del ärftlig och risken att drabbas är omkring 10-15 procent om någon annan i familjen har sjukdomen.

Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. Det är gluten som gör bröddegen elastisk och ger brödet sin härliga konsistens. Nästan allt gluten vi får i oss kommer från vete eller veterelaterade produkter som durumvete, bulgur och couscous. Men det är inte bara livsmedel som bröd och pasta som innehåller gluten – det kan finnas även i korv, friterad mat, salladsdressing och öl. Ja, det kan till och med finnas i liten mängd i julmust på grund av att drycken innehåller maltarom/maltextrakt som görs av korn.

– Celiaki är en autoimmunsjukdom som ger en inflammation i tunntarmen när man äter gluten. Tarmluddet som hjälper till vid näringsupptaget skadas eller förstörs helt vilket gör att näringsupptaget blir sämre, säger Adam Al-Iedani, specialistläkare i internmedicin, gastroenterologi och hepatologi vid Alers Mage och Tarm.

Vanliga symtom vid celiaki

De vanligaste symtomen vid celiaki är ont i magen, diarré och gaser i magen. Viktminskning, svaghet, trötthet och benskörhet är också vanligt och beror på det försämrade näringsupptaget. De här symtomen kan lätt förväxlas med andra tillstånd. Men det är viktigt att få diagnos i tid, berättar Adam Al-Iedani.

– Celiaki är en farlig sjukdom och vi behöver nå ut med mer kunskap om den. Man kan drabbas i vilken ålder som helst. I dag gjorde jag en koloskopi och studerade en tunntarm och upptäckte att allt tarmludd var totalt borta. Då får man näringsbrist och en ökad risk för även blodproppar, lågt immunförsvar, vitamin och mineralbrist.

Experten i den här artikeln

Adam Al-Iedani är specialistläkare i internmedicin, gastroenterologi och hepatologi vid Alers Mage och Tarm.

Hur ställer man diagnosen?

– Man kan ta ett glutentest i blodet Men det allra bästa är att göra en gastroskopi och ta vävnadsprov från tolvfingertarmen och magsäcken.

Eftersom symtom som viktminskning, svaghet och trötthet lätt kan förväxlas med andra sjukdomar berättar Adam Al-Iedani kan det ta tid att få diagnosen, vilket gör att sjukdomen kan hinna ställa till med stora problem.

– Framför allt för kvinnor över 50 år, eller som har gått igenom menopaus kan det ta tid att få sin celiakidiagnos. Det är inte ovanligt att läkare på vårdcentralen misstar symtomen för klimakterieproblem och sätter in hormonbehandling i stället för att utreda för gluten. Att gå med odiagnostiserad celiaki är inte bra.

Det här kan leda till stora problem som till exempel spontana frakturer, berättar Adam Al-Iedani. Det beror på att ett näringsbristen på grund av celiaki också leder till ett lågt kalkupptag. Kalkbrist gör att du lättare bryter benen. I kombination med en redan ökad risk för osteoporos, benskörhet, efter klimakteriet så ökar risken för frakturer.

"Tarmluddet kan komma tillbaka"

Celiaki kan även ge en ökad risk för andra autoimmuna sjukdomar som typ 1 diabetes och sköldkörtelproblem som hypotyreos och hypertyreos. Det hänger samman med att celiaki är en autoimmun sjukdom, och när immunförsvaret väl är inställt på att angripa den egna kroppen är det ökad risk att det angriper andra vävnader och organ också, vilket kan leda till fler autoimmuna tillstånd.

När patienterna på Aleris Mage och Tarm har fått sin diagnos får de träffa en psykolog och en dietist som är specialiserad på mage och tarm. För kvinnor över 50 och män över 65-70 år kontrolleras även bentätheten. Efter en tid studeras tarmluddet återigen för att se om det är på väg tillbaka, även bentätheten kontrolleras igen.

– Äter man strikt glutenfritt så kan tarmluddet komma tillbaka, man får tillbaka orken och de andra symtomen försvinner. Men om du skulle fortsätta att slarva med gluten så försvinner mer och mer av tarmluddet. Fuskar man någon gång så är det vanligt med lös avföring och illamående. Men fuskar man regelbundet så blir symtomen värre. Hur allvarliga de blir är väldigt individuellt.

Adam Al-Iedani menar att det inte är helt lätt att äta glutenfritt i Sverige. Han har jobbat i både Sidney och Dubai och pluggat i New York och tycker att de svenska butikerna ligger efter när det handlar om att ha tydliga sektioner för glutenfri mat. Dessutom är texten på förpackningarna så väldigt liten att det kan vara svårt, framför allt för äldre, att faktiskt kunna läsa innehållsförteckningen.

Är det bra att utesluta gluten även om jag inte har celiaki men tänker att jag ändå mår bra av det?

– Det bästa är att ha kvar gluten i kosten. Men tycker du att du mår bättre utan så kan du utesluta gluten, men se till att du får i dig lite någon gång då och då. Om du sätter ut gluten helt så glömmer kroppen ämnet och då finns risk att du istället skapar en intolerans. Jag kan ta min son som exempel. Han är allergisk mot torsk, men har får en liten pyttebit varannan vecka så att kroppen inte ska tro att det är farligt. Det fungerar lite som ett vaccin – kroppen ska lära känna ämnet.

– Om du däremot misstänker att du är glutenintolerant så ska du inte utesluta gluten innan du har gått igenom en utredning. För att kunna ställa diagnosen celiaki behövs det att du äter gluten.

Foto: TT/Shutterstock