Larmar din kropp i det tysta? Det här är låggradig inflammation

Efter reklamen: Så stärker du ditt inre lugn – med hjälp av yinyoga

Har du någon gång när du fått en sticka i fingret känt hur fingret blivit varmt, bultande och antagligen lite rött också? Vilken tur – ditt immunförsvar har skapat en lokal inflammation för att ta hand om det främmande föremålet. Samma sak händer, fast i hela kroppen, när du får ett virus eller en bakterie. Inflammationen är en del av ditt immunförsvar.

– Inflammationen är en del av kroppens immunsystem och ska hantera det som är potentiellt farligt som till exempel en sårskada eller sjukdom. När skadan är läkt så försvinner inflammationen – det ska vara så, säger Lars-Gunnar Gunnarsson, docent på institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet, som har forskat kring inflammation i kroppen.

Men all inflammation är inte akut. Vi har också den låggradiga inflammationen, som det har pratats mycket om på senare år. I förlängningen kan den bli kronisk och ge upphov till svåra folksjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, alzheimers och cancer.

Se över levandsvanor

När du har en akut inflammation i kroppen så kan den mätas med CRP, även kallat snabbsänka. CRP är en förkortning av C-reaktivt protein som finns i blodet och halten av CRP ökar om det finns en infektion eller inflammation i kroppen.

– Den låggradiga inflammationen fungerar inte att mäta med ett vanligt CRP. Däremot har man i folkhälsostudier börjat testa det här med ett högsensitivt CRP, då ser man att nivån ligger högre hos individer med kronisk inflammation. Det här används främst i befolkningsstudier, säger Lars Gunnar Gunnarsson.

Men det finns laboratorier som säljer tester med högsensitivt CRP och andra inflammationsmarkörer till privatpersoner. Det här är egentligen onödigt menar Lars-Gunnar Gunnarsson, det räcker med att du ser över dina levnadsvanor för att förstå om du har en låggradig inflammation i kroppen.

Mun och tarmar påverkar

Hur ser dina kostvanor ut? Röker du? Det är med andra ord vår livsstil som påverkar den låggradiga inflammationen och det finns två platser i kroppen som är grogrunden. Den ena är din munhåla, den andra är mag-tarmkanalen.

– Rökning skapar alltid en kronisk inflammation i luftvägar och munhåla, även snus påverkar. Men det är inte bara gifter som påverkar. Sköter du inte om dina tänder ordentligt och går med inflammerat tandkött, då har du en kronisk låggradig inflammation. Din mun- och tandhälsa är jätteviktig. Den är starkt kopplad till både hjärt- kärlsjukdom och cancer.

Magen är egentligen inte så kinkig menar Lars-Gunnar Gunnarsson, den har en sur miljö och dödar det mesta av virus och bakterier som hamnar där. När det gäller tarmarna är det värre. Tarmarna reagerar på allt vi stoppar i oss som de inte känner igen.

Minns du stickan i fingret som kan skapa en inflammation? På samma sätt reagerar ditt immunförsvar negativt på mycket av det du äter, till exempel ultraprocessad, industriellt framställd mat. Det bildas en låggradig inflammation som varken är akut eller kraftig, i stället ligger den där och pyr lite grann hela tiden. Till slut blir den kronisk.

– En låggradig inflammation gör också tarmväggen mer genomsläpplig för olika typer av skadliga kemikalier och ogynnsamma ämnen, som vissa sötningsmedel och andra syntetiska tillsatser.

Tips för att motverka låggradig inflammation

Undvik:

• Snabba kolhydrater som godis, socker, bakverk, söta drycker och vitt bröd.
• Ultraprocessad mat med tillsatt fett, salt och/eller socker, som pommes frites, korv, chark, färdigmat och sötade frukostflingor.
• Rökning och snusning.
• Mycket stillasittande med låg fysisk aktivitet.

Gör mer av:

• Gynna din hälsosamma och inflammationshämmande tarmflora med en bred fiberrik kost från grönsaker, rotfrukter, frukt, bär och fullkorn. Ät fermenterade mjölkprodukter som yoghurt och filmjölk.
• Ät baljväxter, ärtor, bönor och linser.
• Ät bra, omättade fetter som vegetabiliska oljor.
• Sköt om din mun, borsta tänderna ordentligt och håll tandköttet rent med tandtråd eller mellanrumsborste.
• Rör på dig! Det finns god evidens för att fysisk aktivitet främjar inflammationshämmande tarmbakterier.

Magdoktorn: Så blir du vän med din mage!

Var snäll mot tarmfloran

Men varför är tarmen så känslig? Jo, alla de bakterier och mikroorganismer som finns i tarmen bildar vår tarmflora. De senaste årens forskning visar att tarmfloran har stor betydelse för hur vi mår och att den påverkas av maten vi äter.

Vilka mikroorganismer just du har, påverkas bland annat av vad du äter – även medicinering påverkar. Du har säkert själv märkt av hur magen har kraschat om du någon gång har ätit antibiotika.

– Vi har fler bakterier och mikroorganismer i tarmen än vi har celler i våra kroppar. Det här är en gigantisk biologisk massa som är våra bästa vänner. Beroende på hur din diet ser ut kan du gynna eller sabotera för dina hälsoskapande bakterier. Tarmfloran har en del stammar som har en inflammationsskapande effekt, medan andra är inflammationshämmande.

– Vill du gynna de bakterier som skapar inflammation, då ska du äta mycket snabba kolhydrater, ultraprocessad mat, mättat fett och lite fibrer. Äter du i stället en fiberrik kost med mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär och baljväxter så gynnar du de goda inflammationshämmande bakterierna i tarmen, säger Lars-Gunnar Gunnarsson, som också föreläser för blivande kockar på Campus Grythyttan vid Örebro universitet om hur maten påverkar vår hälsa.

Grythyttans studenter får lära sig bland annat om de nordiska näringsrekommendationerna och ultraprocessad mat samt hur livsmedelsindustrin kan påverka vår hälsa negativt genom högprocessade produkter med mycket kemikalier. Att laga mat från grunden är det allra bästa, menar Lars-Gunnar.

Värk och trötthet

Det är alltså tydligt att det är våra levnadsvanor som lägger grunden till den låggradiga inflammationen som är så starkt kopplad till ohälsa och flera sjukdomar. Men finns det några typiska symtom som kan fungera som varningssignaler?

Det pratas ju om smärta och trötthet bland annat, men det har visat sig att många är helt symtomfria. Du kan känna dig frisk, men egentligen går du runt med en inflammation som en liten tickande bomb i kroppen.

– Många får värk i kroppen som en signal att det finns ett hot, och trötthet följer ofta med smärta. Andra märker inte av något förrän det är för sent och sjukdomen är ett faktum. Det här är till viss del genetiskt, en del reagerar lättare med värk i kroppen – och man har sett att om de lägger om sin kost så kan de bli av med smärtan. Det handlar också om den ackumulerade erfarenheten våra kroppar och psyken bär på i form av tidigare hotfulla upplevelser, hög stress eller kroppstrauma. Smärtsystemet signalerar mer hos vissa än hos andra.

Oavsett symtom eller inte är det alltså smart att se över sina levnadsvanor. Medicinen mot låggradig inflammation känns relativt enkel, eller hur! Lite mer frukt och grönsaker? En daglig dos baljväxter skulle nog sitta fint. Och framför allt, börja laga mer mat från grunden. Är du på? Nu gör vi det!

Recept för en hälsosam tarmflora

Gunnarssons rotfrukts- och böngratäng

Ingredienser:

• 250 g purjolök
• 2 hackade vitlöksklyftor
• 100 g rotselleri
• 125 g palsternacka
• 125 g morötter
• 250 g grädde (matlagnings eller havregrädde 23%)
• 230 g sköljda ekologiska svarta bönor
• 40 g solros-/pumpafrön
• 100 g riven ost
• 1 msk buljongpulver
• 2 msk olivolja

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 180 grader (varmluftsugn).
2. Skär purjolöken i 2–3 mm tjocka skivor och massera med olivolja. Blanda med buljongpulver och hackad vitlök. Lägg i botten på en ugnsfast form.
3. Skölj och borsta rotfrukterna (skala inte för i och under skalet finns nyttiga antioxidanter och smakämnen). Skär dem i 2–3 mm tjocka skivor. Sprid ut över purjolöken.
4. Häll över grädden.
5. Grädda i 30 minuter.
6. Ta ut ur ugnen och sprid över bönor, ost och slutligen frön.
7. Grädda i ytterligare 10 minuter i varmluftsugn på 210 grader.
8. Serveras med sallad eller strimlad vitkål.

Ont i halsen när du sväljer mat? Det kan vara allergisk matstrupe

Foto: Shutterstock/TT, Privat