Läkaren My Skarsgård: ”Alla kan utveckla alkoholism”
– Använder du alkohol för att komma ner i varv, för att sova bättre eller för att dämpa ångest? Då är du redan på ett sluttande plan, säger hon.
My Skarsgård vet vad hon pratar om, hon har själv erfarenhet av alkoholmissbruk. Nu har hon varit nykter i 17 år och jobbar idag med att hjälpa andra som vill minska sin alkoholkonsumtion, eller helt sluta dricka.
– Det avgörande för om du utvecklar sjukdomen alkoholism är vilken roll alkoholen spelar i ditt liv. Har den blivit så viktig att den styr ditt liv? I takt med ett ökat drickande utvecklas en tolerans för alkoholen och du behöver dricka mer och mer för att uppnå samma effekt.
My Skarsgård säger att alkoholen möjligen dämpar ångest för stunden, men den slår tillbaka mångfalt dagen efter. Den som trots upprepade negativa konsekvenser fortsätter att konsumera alkohol, har utvecklat ett psykologiskt beroende. Att det är svårt att låta bli att dricka och svårt att sluta när man börjar dricka är det första kriteriet för ett fysiologiskt beroende.
Alkoholism är en sjukdom som utvecklas i hjärnan
My Skarsgård– Alla kan utveckla alkoholism, men vissa är mer sårbara än andra. Om alkoholism finns i släkten är risken större. De flesta som tar en vit månad har börjat fundera över sin alkoholkonsumtion. Men att man klarar av en vit månad betyder inte att man inte har ett missbruk, även en alkoholist kan hålla upp en månad, och ofta dricker man mångfalt mer efter en sådan vit period. Alkoholism är en sjukdom som utvecklas i hjärnan.
Svenskarna och alkoholen
I Sverige beräknar man att 13 procent av befolkningen, en miljon människor, har riskabla alkoholvanor. Det innebär att de får återkommande svårigheter till följd av sin konsumtion av alkohol. Men mörkertalet är stort.
WHO, som förklarat alkoholism som sjukdom, använder ett system för diagnos där dessa kriterier ingår: Toleransökning, som innebär att du behöver alltmer för att få effekt, abstinens, återställare och kontrollförlust. En annan del av sjukdomen är att det går mycket tid och energi att få tag på, och återhämta sig efter att ha konsumerat, alkohol.
Källa: myskarsgard.squarespace.com
Många alkoholister har ett fungerande vardagsliv
De allra flesta alkoholister har ett fullt fungerande vardagsliv, med jobb och familj.
– I det sociala umgänget har alkoholen normaliserats och om man alltid ses över några glas alkohol så blir det normgivande. Många som utvecklar alkoholism finns i de grupperna och många som dricker för mycket är runt pensionsåldern. Man har inte längre ett jobb att ta hänsyn till och börjar dricka alltmer och oftare.
Om de nya riktlinjerna med gränsvärden för riskbruk säger My Skarsgård:
– Riktlinjerna handlar också om andra alkoholrelaterade problem än alkoholism. Det finns över 200 enskilda hälsoproblem som är kopplade till att man dricker alkohol.
Hon nämner hjärt-kärlsjukdomar, leverskador, cancer, skador i nervsystemet och hjärnan.
– Psykiska problem, med depressioner och ångest, är många gånger kopplade till alkoholbruk. Om man försöker dämpa ångesten med alkohol blir det lätt en ond cirkel.
Riskbruk – nya riktlinjer
Riskbruk av alkohol definieras som att dricka något av följande: Tio standardglas eller mer per vecka, eller fyra standardglas eller mer per dryckestillfälle en gång i månaden eller oftare. Gränserna är samma för både män och kvinnor.
Källa: Socialstyrelsen
Snabb effekt när du slutar dricka
De goda nyheterna är att man ganska fort mår bättre efter ett alkoholstopp.
– Det första man brukar upptäcka är att sömnkvalitén förbättras. Livsglädjen kommer tillbaka, det psykiska måendet brukar snabbt bli bättre. Även kroppen är bra på att återhämta sig. Blodtrycket sänks och levern återhämtar sig, såvida man inte hunnit utveckla skrumplever.
Den här kunskapen tycker My Skarsgård att sjukvården borde bli bättre på att komma ut med.
– Det är viktigt att jobba preventivt och nå ut med kunskap om problematiken till alla, inte minst läkare. Det bör finnas en plan för när en patient med beroendeproblematik dyker upp, många som jag möter har slussats hit och dit i vården. När doktorn möter en person med depression är det exempelvis viktigt att utesluta att det inte ligger en hög alkoholkonsumtion i grunden. ●
Hit kan du vända dig
För den som vill ha hjälp finns nationella stödfunktionen Alkohollinjen: 020–84 44 48 och Alkoholhjälpen: alkoholhjalpen.se. Dit kan även anhöriga vända sig. Det går att vara anonym.
Det går även att söka vård på vilken vårdcentral eller mottagning du vill i hela landet, på en beroendemottagning, eller via socialtjänsten i din kommun.
Foto: Theresia Köhlin, privat, Shutterstock/TT