Läkaren: Hormonell behanding är "i princip ofarligt"
Fördelarna med hormonerna överväger nackdelarna
Kvinnor som som lider av vallningar och svettningar, där besvären är svåra eller leder till sömnstörningar och påverkar deras dagliga liv, kan absolut ta östrogen under åtminstone några år, säger Elizabeth Nedstrand, docent och överläkare vid Kvinnokliniken i Linköping.
Undantagna är kvinnor som har någon kontraindikation mot hormonbehandling – som bröstcancer och djup ventrombos. För dem finns andra metoder att lindra besvären – vi berättar om dem i det här reportaget.
Östrogen är helt ofarligt
Vallningarna och svettningarna beror på att kroppens ”termostat” inte fungerar som förr. När kvinnokroppen inte producerar lika mycket östrogen kommer flera av systemen i hjärnan i olag och det leder till att termostaten blir mer instabil.
Om man ska stabilisera termostaten och slippa vallningarna är enklaste sättet att tillföra östrogen, för det finns helt enkelt inga andra substanser som är lika effektiva. Men under de senaste decennierna har östrogenbehandling varit nästan bannlyst, sedan man publicerade resultat från den stora amerikanska undersökningen WHI, Women’s
Health Initiative. Där såg man alarmerande risker för både bröstcancer och blodpropp.
Men nu har vindarna vänt, berättar Elizabeth Nedstrand:
– Nu kan kvinnor som närmar sig klimakteriet diskutera med sin gynekolog för att få en skräddarsydd behandling. I dag kan vi med säkerhet säga att hormonbehandling under en begränsad tid, 4–5 år, är i princip ofarligt, och har många fördelar som klart överväger eventuella risker.
Kvinnor som börjar med hormonbehandling mellan 50 och 60 års ålder får goda effekter på klimakteriebesvär, livskvalitet, sömnstörningar och slemhinnebesvär i underlivet.
De får också en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, ett skydd mot benskörhet och frakturer samt mot diabetes, och löper en 30-procentig minskad risk att dö.
Efter mer än fem års behandling ökar risken för bröstcancer något.
Gå på mammografi
Hormonbehandling ger många kvinnor en ökad täthet i bröstvävnaden. Det tyder på en ökad aktivitet i cellerna, och är en möjlig riskmarkör för tumörbildning. Och det är kombinationen östrogen/progesteron som ökar risken.
Det går att designa behandlingen så att den blir så bröstsäker som möjligt. I flera studier har man sänkt dosen både på östrogen men framför allt gestagen väldigt mycket.
Där har man kunnat visa att man inte har någon negativ effekt på brösten, men fortfarande bra lindring av vallningar, svettningar och sömnbesvär. Och bra skydd mot benskörhet.
Även en så låg dos som 0,5 mg östrogen i tablettform har visat sig ha god effekt, men effekten sätter in lite senare. Man får ha tålamod.
Behandling under kontrollerade former
Även med lågdosbehandling gäller dock femårsgränsen, men har en kvinna stora besvär kan hon tala med sin gynekolog om att fortsätta längre. Då måste behandlingen ske under kontrollerade former, med tät kontakt med gynekolog och regelbunden mammografi.
Om livmodern är bortopererad behöver östrogenbehandlingen inte kombineras med gestagen, påpekar Mats Hammar, professor i obstetrik och gynekologi vid Medicinska fakulteten på Linköpings universitet:
– Enbart östrogenbehandling har visat sig inte öka risken för bröstcancer, varför femårsgränsen inte gäller för dessa kvinnor.
Av Susanna Hauffman Bild: Shutterstock
Artikeln publicerades först på Allas.se.