"Det finns inget nyttigt med att blöda varje månad"
En majoritet av av alla kvinnor upplever problem, i varierande grad, i samband med menstruation. Men faktum är att man inte behöver ha mens om man inte vill. Något det nu pratats mer om – men för många är det fortfarande en nyhet.
Men hur fungerar det? Och är det verkligen bra för kroppen och fertiliteten?
– Det finns inget nyttigt med att blöda varje månad. Det är däremot väldigt många som mår dåligt av sin mens, med järnbrist, smärta och så vidare. Den vanligaste orsaken till att kvinnor har blodbrist i fertil ålder är att man blöder för mycket. Och då äter man ofta järntabletter eller får järninfusioner – vilket i sig kan ge en massa biverkningar. Enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten är 22 procent av unga kvinnor hemma ifrån skola och jobb på grund av mens varje månad. Det är en jättehög siffra. Den borde vara noll, säger Helena Graflund Lagercrantz, specialistläkare inom gynekologi och förlossningsvård samt medicinsk chef på den digitala kvinnomottagningen Ester Care. Hon fortsätter:
– Vissa besväras inte av mensen, då är det ju fine. Det är inte så att jag förespråkar att man inte ska ha mens. Men jag informerar om att man inte behöver ha det. Jag tycker att det är för många som inte vet om att man inte behöver ha mens om man tycker det är jobbigt eller mår dåligt av den. Och att det finns effektiva behandlingar som verkligen stöttar kvinnor genom det fertila livet. När de får veta det vill nästan alla bli av med sin mens så fort det bara går. Man behöver bara ha mens när man ska bli gravid.
Därför har vi mens
Syftet med menscykeln är att förbereda livmodern för att bli gravid efter varje ägglossning. Om du inte blir gravid får du mens, då den uppbyggda livmoderslemhinnan och det obefruktade ägget stöts bort.
P-piller stoppar ägglossning
Huruvida barnmorskor informerar sina patienter om att man kan äta ihop sina p-pillerkartor för att slippa mensen varierar. Helena Graflund Lagercrantz tror att det kan vara en generationsfråga.
– Det här är beroende dels av tradition, hur man är upplärd. Förr var det ju inte tal om att inte äta upp sina kartor. Vad man har för egen erfarenhet kan också spela in. Eller kanske man tycker att man inte har tid att förklara. Det finns många olika anledningar.
När p-pillret skapades för mer än 50 år sedan, sa man att man ska göra ett uppehåll varje månad. Man trodde att man kanske behövde blöda, men kanske också att kvinnor ville blöda som ett tecken på att allt stod rätt till. Men med sockerpiller blir det en konstruerad blödning. Det är inget tecken på att kroppen fungerar, eller att man har en regelbunden cykel. Äter man p-piller så får man inte ägglossning, berättar Helena.
Vad händer med äggen?
I fertil ålder påbörjar dagligen flera ägg en mognadsprocess med målet att få fram ETT moget som kan befruktas. Alla ägg som inte når den mogna fasen, alltså de allra flesta, tillbakabildas i äggstocken och är förbrukade. Även om du tar p-piller förbrukas ägganlag, men inget ägg lossnar.
Det finns alltså inga särskilda nackdelar med att hoppa över mensen?
– Inte annat än möjligen att man inte riktigt vet när mellanblödningarna kommer.
För helt blödningsfri blir man inte även om man hoppar över sina sockerpiller. Efter ett tag får man oundvikligen en mellanblödning. Hur ofta de kommer kan skilja sig från fall till fall – det kan vara allt ifrån ett par månader till ett år emellan. Men när den kommer är det viktigt att ta en paus med hormonerna och släppa ut blödningen under fyra dagar, säger Helena Graflund Lagercrantz.
För-och nackdelar med preventivmedel
Med preventivmedel slipper man även en del andra cykelrelaterade besvär, som PMS – men riskerar å andra sidan andra biverkningar när man experimenterar med den kvinnliga hormonkarusellen. Hur de slår är otroligt individuellt. De kan hjälpa – och de kan stjälpa. Varje kvinna får väga för- och nackdelar mot varandra.
Förr, och på vissa håll fortfarande, riktades det mycket kritik mot riskerna med p-piller.
– Det finns en hög skepticism mot hormonella preventivmedel. Både i mammagenerationen, men också hos unga tjejer som blir influerade av sociala medier och där florerar det otroligt mycket ovetenskaplig fakta om det här som är helt felaktig.
En av de mest omdebatterade biverkningarna är risken för blodpropp. Den kvarstår, men idag är man duktigare på att sortera ut vilka patienter som ska undvika p-piller för att de har en hög blodproppsrisk. De senaste åren har det också tagits fram p-piller med nya typer av bio-identiskt östrogen, som verkar ge väldigt liten risk för blodproppar, berättar Helena Graflund Lagercrantz.
Hon är också tydlig med att hormonella preventivmedel har flera fördelar.
– Om man står på kombineradep-piller i mer än tio år när man är ”ung” minskar risken avsevärt att få äggstocks-cancer och livmodercancer. Det skyddet kvarstår hela livet, det har bekräftats i massor av studier.
– Däremot finns det en liten ökad risk för bröstcancer. Men de allra flesta som står på p-piller är under 40, och där är risken för bröstcancer liten. När man sedan slutar med p-piller sjunker bröstcancerrisken igen.
Vill man inte äta p-piller är långtidsverkande, lågdoserade preventivmedel som p-stav och hormonspiral riktigt bra val, menar Helena.
– De är också supersäkra eftersom man inte behöver tänka på att komma ihåg att ta ett piller varje dag. De ökar, och det är en bra trend.
LÄS OCKSÅ: Optimera träning och dejting – med hjälp av superveckan
Kombinerade p-piller?
När man pratar om p-piller är det oftast kombinerade man menar . De innehåller syntetiska hormonerna östrogen och gestagen. Mellanpiller och minipiller innehåller endast gestagen. Östrogenfria piller passar till exempel vid ärftlighet för blodpropp, vid högt blodtryck eller vid kraftig övervikt.
Källa: RFSU, 1177
Kan klimakteriet påverkas på något sätt av att man inte har sin mens?
– Nej, inte att man skjuter på det eller så. Snarare kan det vara så att p-piller lindrar vissa klimakteriebesvär. Så om man inte har några riskfaktorer och står på ett kombinerat p-piller kan man stå kvar på det fram tills en läkare eller barnmorska gör en individuell bedömning att det kan vara läge att byta.
Just att varje person måste bedömas för sig är något Helena noga betonar.
– Det är viktigt att man träffar någon som kan det här och faktiskt bryr sig och tar in vilka effekter man vill ha, vilka biverkningar man riskerar, och utifrån det tittar på vad som passar just den här kvinnan.