Ska vi alltid lyssna på "experterna"? Emma Frans reder ut
När vi är barn ställer vi frågor om allt mellan himmel och jord och ifrågasätter om svaren verkligen stämmer. Men med åren tappar vi ofta vår frågvishet och suget att söka efter sanningen. För hur ofta granskar vi egentligen vad som är sant eller falskt?
Det har Emma Frans, forskare i medicinsk epidemiologi gjort till sin ”grej”, vilket gjort henne flerfaldigt utnämnd till Årets folkbildare av flera olika instanser. 2017 fick hon Stora journalistpriset med motiveringen: ”För att hon så underhållande tar striden mot faktaresistensen och med vetenskaplig skärpa avslöjar nätets seglivade myter”.
Men. Även om det är viktigt att lyssna på experter och att ett högt förtroende för forskare är bra för samhället kan det också vara problematiskt. Blind tro på vetenskapliga auktoriteter kan leda oss helt fel och innebära att forskare övertygar oss om saker som inte alls stämmer. Och det är det som är expertparadoxen, temat i Emma Frans senaste bok.
Vi behöver lära oss hur vi ska förhålla oss till experter. Kanske extra aktuellt och viktigt just nu, menar Emma Frans.
Emma Frans
...
Ålder: 41 år.
Gör: Forskare, författare, föreläsare.
Bor: I Uppsala.
Familj: Maken Hans, barnen Klara, 14 år, och Valter, 11.
Fel om pandemin
Dels efter coronapandemin, där mycket handlat om forskare och spekulationer och vad som visade sig vara rätt och fel.
– Allmänheten hade ibland lite väl höga förväntningar på experter och vad man skulle kunna förutsäga i en situation där det fanns väldigt begränsat med kunskap. Man hade inte hunnit forska på det här viruset, ändå skulle man på något sätt kunna se i framtiden, säger Emma Frans.
Konspirationsteorier och fake news
Pandemin följdes sedan av en ekonomisk kris med rekordhög inflation som de flesta experter inte kunde förutsäga, samt en orolig omvärld där experter ibland motsäger varandra. Och inte minst är det viktigt att vara källkritisk med tanke på konspirationsteorier och risken för fake news.
– Boken handlar om hur man bedömer experter, men också om vad man egentligen förväntar sig av experter. Mina tidigare böcker har fokuserat på just det här med källkritik och vikten av att inte köpa saker rakt av, utan att man ibland ifrågasätter och hör vad andra källor säger. Allmänheten har generellt ett högt förtroende för experter, vilket på många sätt är väldigt bra, men problemet är att det ibland finns personer som använder fina titlar eller det höga förtroendet nästan som en härskarteknik. Det har vi kunnat se olika exempel på genom historien. Så det gäller att hitta en balans.
Samtidigt understryker hon att det är viktigt att inte vara allt för kritisk.
– Att vara sunt skeptisk handlar om att faktiskt köpa en bra förklaring. Att vara överdrivet skeptisk kan orsaka skador på både individ- och gruppnivå. Till exempel om man inte tror på det läkarna eller forskarna säger, eller inte tar ett vaccin trots att det bevisligen är effektivt.
Risken för desinformation
Behovet av vetenskapen som en trygg gemensam grund att luta sig mot är extra viktigt i oroliga tider, då det lätt sprids desinformation.
– Rykten har alltid spridits, men nu har vi nya plattformar som gör att man kan manipulera människor väldigt mycket på olika sätt. Det kan lura oss att fatta beslut som inte är baserade på hur verkligheten ser ut och det är ju någonting som också påverkar demokratins förutsättningar. När vi alla tillsammans ska fatta beslut så gäller det att vi faktiskt kan fatta informerade beslut.
Varnar för tvärsäkerhet
Här lyfter Emma Frans vikten av att skilja enskilda experter och forskare från det som de flesta inom det vetenskapliga etablissemanget är överens om. Det är också viktigt att ha de verktyg som behövs för att kunna avgöra vad som faktiskt är en trovärdig expert.
– Det kan vara jättesvårt att veta vad som egentligen ligger bakom olika typer av samband.
Emma reserverar sig även starkt för tvärsäkerhet inom forskning.
– Ibland så vet man inte. När det till exempel kommer till kost, livsstil och motion så får man vara beredd på att det vi vet idag inte är absoluta sanningar. Man samlar stegvis in kunskap, så många av de rekommendationerna vi har idag kommer säkert se annorlunda ut i framtiden.
Bedöm expertens trovärdighet – 10 viktiga punkter
Ur Emma Frans bok Expertparadoxen:
- Har personen i fråga tillräckliga kunskaper inom detta område för att anses vara expert?
- Uttalar sig forskaren om ett skeende som ännu inte ägt rum? Framtidsprognoser innehåller ofta stor osäkerhet, särskilt när det handlar om komplexa frågor där det behövs kunskap från många olika områden.
- Uttrycker sig forskaren tvärsäkert? Det kan vara ett dåligt tecken, särskilt om det finns andra forskare som anser något annat. Att vara tydlig med osäkerhet ger större trovärdighet.
- Hänvisar forskaren bara till sin egen forskning eller har personen koll på vad andra forskare gjort? Är forskaren lika kritisk mot sin egen forskning som mot andras? Eftersom man bör ta hänsyn till det samlade forskningsunderlaget kan det bli skevt om bara viss forskning beskrivs eller om betydelsen av vissa resultat överdrivs.
- Har forskaren investerat mycket prestige i en viss ståndpunkt? Kanske skulle forskaren förlora anseende eller finansiering om det visade sig att han eller hon hade fel. Då finns risken att forskare vägrar att erkänna eventuella felbedömningar.
- Har forskaren ekonomiska intressen eller är studien finansierad av industrin? Eventuella intressekonflikter kan påverka expertens objektivitet.
- Låt dig inte luras av en fin titel eller hög status. Kan forskaren backa upp det han eller hon säger med vetenskapliga referenser? Vad har de vetenskapliga referenserna för bevisvärde? Transparens om vad ett expertsvar baseras på för vetenskapligt underlag är av yttersta vikt.
- Finns det andra relevanta perspektiv? Kanske forskaren närmar sig frågeställningen endast utifrån sin egen expertis.
- Kommer dina känslor eller kognitiva bias i vägen för dig? Då kan det vara viktigare att försöka hantera känslan eller bli medveten om dina bias i stället för att tro att mer fakta kommer att hjälpa.
- Är frågan du vill besvara verkligen vetenskaplig? Om inte kan forskaren inte ge ett bättre svar än någon annan.
Så kommer framtidens forskare vara
Emma Frans tror också att vi framöver kommer att se annorlunda på forskarens roll.
– Jag tror att man kommer att ha två olika typer av forskare. Vi kommer behöva forskare som är supernischade, som kanske inte är ute så mycket och samverkar med allmänheten. Världen blir allt mer komplex och genom att vara specialiserad och befinna sig precis i fronten av ett forskningsfält så kan man göra nya genombrott. Men jag tror också att vi allt mer måste demokratisera vetenskapen.
Det är här någonstans hon ser sig själv – i den andra typen, som är lite bredare, kan man sammanfoga väldigt nischade vetenskapsområden och jobbar på ett pedagogiskt sätt med att göra vetenskapen mer lättillgänglig.
4 fakta om Emma Frans
Författare till fem böcker
Utöver den senaste, Expertparadoxen, är Emma också författare till följande titlar:
- Larmrapporten: Att skilja vetenskap från trams
- Sant, falskt eller mittemellan?
- Alla tvättar händerna (om coronapandemin)
- Tänk som en forskare (Barnbok)
Hon har också podden Hjärta och Hjärna via UR, samt skriver för SvD i segmentet Vetenskapskollen.
Kommer från en lite trasslig bakgrund
Karriären till trots har hon själv periodvis sett sig lite som en underdog i akademin. Hennes föräldrar var psykologer, men barndomen var tidvis turbulent, något hon bland annat berättat om i sitt sommarprat 2019. När föräldrarna skilde sig blev familjen till och med vräkt eftersom mamman hade svårt att betala hyran.
Emmas dotter föddes med en CP-skada
Dottern Klara fick vid en rätt så dramatisk förlossning en stroke och föddes med en lätt CP-skada. Men hjärnan har lyckats kompensera, och idag är hon som vilken 14-åring som helst. Hon går i vanlig skola, pratar helt normalt och åker ifrån mamma i skidbackarna. Det enda sättet CP-skadan yttrar sig på är genom en stel fotled. Men i många år levde hon och maken i ovisshet om hur det skulle bli.
Har fått flera utmärkelser
Emma har bland annat vunnit Årets folkbildare två gånger, Stora Journalistpriset en gång och även fått Guldörat 2020, för Årets radioprogram (Hjärta och Hjärna).
Foto: TT, Gabriel Liljevall