Ditt matmönster påverkar hälsan – vilken mattyp är du?

Dina matmönster säger mer än enstaka livsmedel!

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

Ät inte kakor, ta det lugnt med nötterna och frossa i grönkålen – vi får ofta höra om bra eller mindre bra egenskaper hos vissa enskilda livsmedel. Men nu visar en stor svensk studie att våra matmönster är viktigare för hälsan än exakt vilka livsmedel du äter.

I övrigt är resultaten från studien kanske inte de mest revolutionerande, då de åter bevisar att en kost bestående av mycket fibrer, grönsaker och frukt samt lite av rött kött, chark och sockersötade drycker är det bästa för hälsa. Det minskar risken för både diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar, samt minskar risk för stroke och övervikt hos män.

De som istället äter mycket lightprodukter och lågfettprodukter löper större risk för diabetes typ 2.

Måste titta på hela mönstret

– Våra fynd visar att det vi kallar hälsosam mat ligger i linje med de europeiska näringsrekommendationer och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, och särskilt risken för typ 2-diabetes, säger Ulrika Ericson som lett studien, till forskning.se.

– Men vill man kunna ge kostrekommendationer till den allmänna befolkningen måste vi även titta på matmönster istället för bara enskilda livsmedel.

Läs också: Svenskarna har sämre matvanor än vi tror

I studien har man analyserat matvanorna hos 20 487 personer i åldern 45 till 74 år. Deltagarna var med i studien “Malmö Kost Cancer” i början av 1990-talet. De följdes i upp till 20 å. Under perioden insjuknade 2 206 personer i typ 2-diabetes, 1 571 fick hjärtinfarkt och 1 332 stroke. Forskarna undersökte hur konsumtionen av 33 vanliga livsmedelsgrupper samvarierade för att identifiera olika matmönster.

Forskarna fann följande sex matmönster som deltagarna kunde delas upp i:

 

De kostmedvetna: 

Högt intag av fiberrikt bröd, frukt, grönsaker, frukostflingor, fisk och lättyoghurt och lågt intag av fiberfattigt bröd. För män inkluderade det även mycket grädde och för kvinnor mycket färskost. Lågt intag av rött kött, charkuterier och sötade drycker noterades hos båda könen.

Lågfettgruppen:

Högt intag av lättmargarin, lättmjölk och lättyoghurt, lågt intag av smör.

Dressing- och grönsaks-gruppen: 

Högt intag av fleromättat fett i form av dressing/olja, grönsaker, kyckling, salta snacks, ris/pasta, stekt potatis och ost, men lågt intag av kokt potatis, sylt och socker.

Traditionalisterna: 

Högt intag av ägg, margarin, kokt potatis, fisk, rött kött/charkuterier, grädde och mjölk med hög fetthalt.

Te-frukost-gruppen: 

Högt intag av te, flingor, sylt/socker, yoghurt med hög fetthalt, mjölk med hög fetthalt, men lågt intag av kaffe och rött kött/charkuterier.

Socker-gruppen: 

Högt intag av godis, kakor, glass och sötade drycker.

Kostmedvetna högst BMI

Man kunde av resultaten dra slutsatser som att männen i Dressing- och grönsaksgruppen hade minskad risk för diabetes, medan kvinnorna i Te-frukostgruppen var de som gått upp minst i vikt. Varken Traditionalisterna, Te-frukost och Socker-gruppen hade några tydliga kopplingar till diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

De kostmedvetna var ofta äldre och mer utbildade, de åt mer protein, kolhydrater, fibrer och C-vitamin, men mindre mängd fett och socker. De var den mest fysiskt akitva gruppen, men kvinnorna i den här gruppen hade högst BMI.

Läs också: 7 matvanor som får dig att leva längre

Till sist är det ändå helheten som räknas:

– Bra matvanor behöver inte innebära att man helt utesluter vissa livsmedel, bara man väljer att äta mest av det som anses hälsosamt, som exempelvis fullkorn, frukt och grönsaker, säger Ulrika Ericson.

Källa: Forskning.se, European Journal of Nutrition   Foto: IBL

 

Dela på: