FörkylningHuskurerOnt i magenTarmproblemBenskörhetKlimakterietNyttig mat

Borra bort eller behålla – allt du vill veta om amalgam

19 jan, 2024 
En kvinna hos tandläkaren.
Debatten om huruvida amalgam är hälsofarligt eller ej har pågått länge, och ännu finns inga säkra svar. I Sverige är kvicksilver förbjudet inom tandvården sedan 2009, av miljöskäl. Men hur bör man egentligen tänka kring sina gamla lagningar?
Annons

Om du är född före 80-talet och har lagningar, broar eller kronor i munnen så är sannolikheten stor att de består av amalgam. Detta billiga och hållbara material var ett viktigt verktyg i kampen mot karies innan man visste hur man kunde förebygga tandproblem.

– Framför allt på 60-talet hade vi mycket karies i befolkningen. Valet stod då mellan att vi inte skulle ha några tänder kvar eller att laga med amalgam. I dag är många i stället kariesfria och man kan både bromsa och förebygga bildningen av karies, säger Lars Armbäck, nationellt odontologiskt ansvarig på Smile Tandvård.

Amalgam består av kvicksilver och andra metaller. I Sverige förbjöds det 2009 på grund av att kvicksilver är miljöfarligt. Avvecklingen inom tandvården började dock redan på 90-talet till förmån för nyare material. Men det är fortfarande många som har kvar lagningar av amalgam.

Därför ska du borsta tänderna 10 minuter före frukostBrand logo
Därför ska du borsta tänderna 10 minuter före frukost

Så länge de är intakta bör man inte ta bort dem, enligt Lars Armbäck.

– Vi har ingen allmän rekommendation om att byta ut amalgam eftersom materialet håller under lång tid. Man riskerar även att skada tanden i onödan om man tar bort fullt fungerande amalgam.

Annons

Däremot finns det andra skäl till att en tandläkare kan vilja ta bort amalgam. Hit hör exempelvis karies kring lagningen eller andra problem av den, som sprickor i tanden. Just sprickor är den vanligaste negativa effekten av amalgam som suttit länge eftersom materialet utvidgar sig vid värme och krymper vid kyla. Det finns också människor som är allergiska mot vissa metaller.

– Om det finns odontologiska eller medicinska anledningar till att byta ut amalgamet så bör man göra det. I annat fall är det bättre att låta det sitta, säger Lars Armbäck.

Lars Armbäck
Lars Armbäck har arbetat som tandläkare i 35 år.

Har debatterats flitigt

Då kvicksilver kan vara giftigt för oss i exempelvis förorenad fisk eller vissa arbetsmiljöer har det debatterats flitigt kring om det även i formen av amalgam kan vara skadligt för hälsan. Den samlade forskningen på området har inte kunnat ge belägg för att det skulle vara hälsofarligt rent generellt.

Annons

Däremot finns data som tyder på att man inte kan utesluta att en del individer kan vara särskilt känsliga för kvicksilver och då få biverkningar av amalgam, något som bland annat den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA tar upp. Men inte heller dem rekommenderar borttagning av amalgam om lagningarna är in­takta.

En ny studie antyder att personer som upplevt symtom de relaterar till amalgam, som muskelvärk och trötthet, mått bättre efter att ha tagit bort det. Det går dock inte att slå fast exakt vad det beror på. En förklaring kan vara minskad exponering för kvicksilver, men även förväntningar på borttagningen och en minskad oro efteråt kan spela in.

Det här är amalgam

Amalgam i tandlagningar består av kvicksilver, silver, tenn, koppar och zink. Massan är formbar under en tid och kan då föras in i den uppborrade tanden för att sedan stelna. Det är ett material som fortfarande används inom tandvården på flera håll i världen, men inte i Sverige.

Går att byta ut

Skulle man på eget bevåg vilja ta bort amalgam av oro, upplevd allmänpåverkan eller estetiska skäl får man stå för kostnaden själv.

Annons

– Man kan byta ut amalgam om man känner oro eller upplever att man mår dåligt, det är inget fel med det. Men man bör vara medveten om att det inte garanterar att man kommer må bättre, säger Lars Armbäck.

Har man varit sjuk i flera år, provat olika behandlingar och inte blivit bra så kan en läkare välja att ordinera borttagning för att se om det kan hjälpa. Då kan man få det som ett led i en medicinsk behandling.

Om du känner oro eller tror att dina besvär kan bero på amalgam, prata med din läkare och tandläkare.

– Många symtom, som trötthet, kan bero på flera olika saker som kan behöva utredas hos läkare. Målet för oss inom tandvården är i stället att dina tänder ska ha en god funktion livet ut eftersom det också är viktigt för hälsan, säger Lars Armbäck.

Vanliga dentala material

Vad en tand lagas med styrs av hur den ser ut, skadans omfattning, hållfasthetsaspekter, estetiska krav och ekonomiska förutsättningar. I dag används främst kompositer och keramer. Grovt förenklat kan man säga att mindre skador lagas med komposit och större med keramer.

  • Komposit är ett slags plastmaterial som är mjukt men stelnar av ett ­särskilt ljus. Det finns i olika färger för att likna de andra tänderna.
  • Keramer är oorganiska och icke-­metalliska material, exempelvis porslin, som ser naturliga ut i munnen. De tillverkas av tandtekniker och limmas fast.
Annons

Så går det till när amalgamet tas bort

Man tar bort amalgam genom att bor­ra bort det i stora bitar. Då frisätts kvicksilver som legat inbakat i fyllningen som ångor och spån. Tandläkaren använder olika sugar för att fånga upp detta. Om man tidigare upplevt att man mått dåligt när en tandläkare borrat i amalgamet kan man be om att få en kofferdamduk om man inte hade det innan. Det är en slags gummiduk som sätts över tänderna för att minimera eventuell spridning av stoft ytterligare.

– Det är någonting man kan diskutera med sin behandlande tandläkare. För de allra flesta går en helt vanlig procedur för borttagning bra, säger Lars Armbäck.

Miljöfarligt kvicksilver

Kvicksilver är ett grundämne (Hg), vilket innebär att det inte kan brytas ner utan bara flyttas runt i naturen. Giftverkan för oss människor är ­beroende av i vilken kemisk form kvicksilvret befinner sig.

I tandamalgam är det mycket hårt bundet. I naturen ansamlas kvicksilver i mark och vatten där det kan omvandlas till den mycket giftiga formen metylkvicksilver som kan skada hjärna, immunförsvar och det centrala nervsystemet hos levande organismer som får i sig stora mängder.

Den största källan till metylkvicksilver för oss människor är vissa arter av fisk, som inte bör ätas oftare än en gång per vecka, enligt Livs­medelsverket.

Källa: EU-stödda projektet HG-Rid LIFE

Annons