Fråga psykologen Fråga läkaren Fråga KBT-terapeuten Fråga relationsexperten Fråga träningsexperten

Vad innebär att göra en spirometriundersökning?

12 maj, 2023
author Michael Seipel
Michael Seipel
En kvinna som hostar
Hon har haft problem med sina luftvägar i flera år. Det började med att hon drabbades av covid-19, efter det har hon haft en envis hosta som inte vill ge med sig. Nu har hennes läkare sagt att hon ska göra en spirometriundersökning och hon undrar vad det innebär? Läkare Michael Seipel förklarar.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Fråga: Jag är en 67-årig kvinna som skulle vilja veta vad en spirometri-undersökning innebär? Anledningen till min fråga är att jag sedan hösten 2021 haft problem med mina luftvägar.

Se 6 hälsosamma steg till friskare och starkare lungorBrand logo
Se 6 hälsosamma steg till friskare och starkare lungor

Det började med covid-19. Då var jag å andra sidan inte särskilt dålig jämfört med många andra förutom att jag hostade ganska länge. Men efter det har jag haft ytterligare tre ordentliga luftvägsinfektioner. Ingen av dem var dock covid. Den senaste infektionen hade jag i slutet av sommaren. Den började som en envis förkylning med en hosta som aldrig ville släppa. Vid två av dessa tillfällen har jag fått penicillin. Då mådde jag bättre och febern släppte. Problemet nu är att jag har en envis hosta som inte vill sluta. Den kan komma när som helst, som till exempel att jag börjar hosta mitt i en mening när jag pratar, när jag andas in något som luktar starkt och när jag är ute i kyligare väder. Men jag vet inte vad det är. Alla prover har varit bra och lungröntgen visade inte något.

Annons

Det enda som inte var bra var när jag fick blåsa ut luft i en apparat på vårdcentralen. Läkaren var inte nöjd och sa att nu skulle jag få göra ett spirometriprov på sjukhuset. Kan även nämna att jag för övrigt inte har några större hälsoproblem och jag har aldrig heller rökt. Undersökningen med en spirometer jag ska göra – hur kommer den att gå till? /Hostan

Michael Seipel

  • Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
  • Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.

Läkare Michael Seipel svarar: ”Man kan provocera luftrören”

Min omedelbara tanke när jag läser ditt brev är att du har drabbats av en ökad känslighet i luftvägarna efter alla infektioner. Det är inte särskilt ovanligt och brukar vara övergående. På fackspråk kallas det för en bronkiell hyperreaktivitet.

På vårdcentralen har du fått göra ett prov som kallas PEF-mätning. PEF står för Peak Expiratory Flow och betecknar det maximala luftflödet mätt i liter per sekund under en kraftig utandning. Man brukar få blåsa några gånger och testa så att tekniken blir den rätta och mätvärdena pålitliga. Det gäller att få läpparna att sluta tätt kring det munstycke man blåser i. Om man av någon anledning har för trånga luftrör, som till exempel vid astma, blir luftflödet sämre.

Annons

PEF brukar vara en enkel metod för att få en grov uppskattning av luftrörens funktion. När man däremot vill göra en mer noggrann analys av flöden och volymer i luftvägarna använder man ett instrument som kallas för spirometer. Undersökningen, som kallas spirometri, utförs på ett speciellt sjukhuslaboratorium som kallas fysiologiska avdelningen eller klinisk fysiologi.

En undersökning med en spirometer ger en mycket detaljerad bild av flöden och volymer i luftvägar och lungor. I samband med undersökningen kan man också ge patienten läkemedel för att kontrollera hur dessa påverkar luftrören och mätresultaten. På så vis kan man skilja mellan olika typer av luftvägsbesvär. Man kan också provocera luftrören genom att låta patienten andas in olika retande ämnen för att på så vis undersöka om det finns en ökad känslighet.

Andningen är viktig för hälsan på många sätt

Sammanfattningsvis tycker jag att det känns tryggt att du har en noggrann läkare som nu vill gå till botten med dina besvär så att du kan få rätt behandling.

Annons

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Foto: TT

Annons