Är du en överätare? Testa dig själv här!
Varför äter vi när vi egentligen inte är hungriga? Och varför kan vi inte sluta att stoppa mat i munnen när magen är full?
– Det är hjärnans fel, den gör allt för att lura i oss en massa som vi inte behöver, säger Marie Tegnér, MåBra:s viktcoach. Belöningssystemet i hjärnan styr oss med järnhand. Och vissa matkombinationer triggar i gång systemet extra starkt.
– Fett i kombination med sött är en sådan mix. Hjärnan skickar ut blixtsnabba signaler: ÄT MER! Fett och sött ger nämligen kroppen lättillgänglig – och lättlagrad! – energi. Allt som vi inte gör av med hamnar i fettdepåerna. Det var så naturen ville ha det en gång i tiden; om det blev svältperioder skulle vi ha lite hull att ta av.
Kick av kaka
– Det här har varit en så viktig överlevnadsstrategi för människan att den lever kvar i våra gener än i dag. Den är fortfarande så stark att den undergräver vår karaktär och får oss att bete oss stick i stäv med hur vi egentligen vill. Trots att vi inte vill ta av fikabrödet till kaffet kan vi inte stå emot suget från urtidsgenerna som skriker ”Ta en kaka till!” Och när vi gör det skickar hjärnan ut belöningen: en kick av välbehag, säger Marie Tegnér.
Kickkänslan är beroendeframkallande och ju mer söt och fet mat vi äter, desto starkare blir beroendet. Till sist räcker det inte med en liten pralin till kaffet, man måste sätta i sig hela asken. Man behöver allt tätare kickar för att må bra och sättet att få det är att äta i tid och otid.
–Det finns en mängd olika överätartyper som hör av sig till tidningen och som jag möter på mina MåBra-föreläsningar, berättar Marie. Vissa är medvetna om att de äter mer än de vill, andra förstår inte varför de har viktproblem.
– Första steget för att få bukt med ät- och viktproblem är att ringa in vilken typ av okynnesätare man är. Därefter försöker man få koll på situationerna som triggar begäret. Sedan styr man in på en ny väg med nyttigare och smalare vanor.
Du är en känsloätare om…
När du känner dig ledsen, orolig och stressad inte kan stå emot en tröstbulle eller lugnande chokladkaka.
Du skäms för att du ofta äter för mycket. Eftersom du inte kan stå emot suget skåpmumsar du när ingen ser.
Du är karaktärsfast, sund och målmedveten. Äter rätt och motionerar mycket. Men om du känner dig ur form kan spärrarna släppa och du tröstfrossar i mat.
Du är en stressätare. Slänger i dig maten utan att hinna känna om du är mätt. Blir proppmätt efteråt.
Du är en blodsockerpendlare om…
Du är en riktig godisråtta! Smaken av sött gör dig pigg och lycklig. Du går och är småsugen för det mesta.
Mitt i natten eller sent på kvällen kommer du plötsligt på att du är vrålhungrig. Efter två-tre smörgåsar kan du somna.
När något gott står framme kan du inte stå emot. Då kan du äta hur mycket som helst!
Du är en fruktmumsare. Du unnar dig att äta mycket eftersom det är nyttigt och ger energi.
Du är en (o)vanemänniska om…
Du inte gillar att slänga mat. Därför äter du upp familjens matrester när du dukar av middagsbordet.
Du äter mycket nötter, har hört att de innehåller nyttigt fett. Och sådant blir man väl inte tjock av?
Du älskar fredagsmys framför tv:n med chips och godis. När du går på bio är popcorn och choklad ett måste!
Inget bäddar så skönt för en god natts sömn som ett sent kvällsmål och ett stort glas mjölk. Så har det varit du kan minnas.
Ofta är vi en mix av de olika typerna men något drag brukar dominera. Här får du Marie Tegnérs tips som hjälper dig att få bukt med överätandet.
Känsloätaren
Du drivs av ett känslosug som ofta förväxlas med matsug. Maten triggar i gång må bra-känslor hos dig som du behöver för att få tröst eller ångestlindring. Är du en stressad typ har du ofta så bråttom att du varken hinner känna efter om du är hungrig eller mätt. Du äter av bara farten och ofta blir det för mycket. Men lika ofta kan det bli för lite och då blir du snart hungrig igen och sätter i dig en ny portion snabbmat.
Maries råd:
Det är viktigt att inse att maten faktiskt har makt över ditt välmående. Du får en kick och mår lite bättre av bullen till kaffet. Men det handlar om väldig kort lycka. Snart är blodsockret nere på noll igen och samvetskvalen tar över. En bättre och långvarigare kick får du av exempelvis motion. Om du är stressad blir du inte bara endorfinrusig av att röra på dig utan dessutom lugnare. Innan du sträcker dig efter en bulle eller godis, fråga dig själv om det är rimligt att du är hungrig redan. I så fall är ett nyttigt och proteinrikt mellanmål bättre än sötsaker. Ta en näve nötter, yoghurt med bär, en knäckemacka med skinka och paprikaringar. Tänk på att äta långsamt vid alla måltider så att du hinner känna efter när mättnadssignalerna kommer från magen.
Blodsockerpendlaren
Dina måltider består av för mycket snabba kolhydrater. Du blir hungrig och trött en stund efter maten. För att pigga upp dig stoppar du i dig något med snabba kolhydrater – gärna sött eller frukt. Blir pigg men sedan toksugen igen…
Maries råd:
Plana ut blodsockerkurvan genom att välja långsamma kolhydrater till alla måltider. Då håller du dig mätt och pigg längre och sötsuget dämpas. Pröva att utesluta allt socker under en eller ett par veckor. Då brukar sötsuget försvinna och du får en jämnare blodsockerkurva. Tänk på att frukt visserligen är nyttigt, men det innehåller en hel del socker som påverkar din vikt. Sent kvällssug beror ofta på att blodsockret dalat och man blir panikhungrig. Prova att äta en middag med långsamma kolhydrater. Om ni har tidiga middagsvanor kan ett lätt kvällsmål behövas.
(O)vanemänniskan
Du har halkat in i dåliga vanor. Kanske är du inte medveten om dem eller så tar du dig i kragen emellanåt och styr in på en sundare väg. Men så glömmer du bort dig igen.
Maries råd:
Blunda inte för vad, när och hur mycket du äter. Registrera gärna allt som du äter under några dygn för att få lite koll. Ofta äter vi mer än vi tror! Många äter lagom stora portioner vid måltiderna och tänker inte på allt som de stoppar i sig däremellan. Tänk på att 100 kalorier extra (en liten näve nötter, två, tre chokladpraliner, en caffe latte) per dag blir fem kilo på ett år. Tänk också på att 100 kalorier mindre varje dag i form av exempelvis motion (20 minuters promenad) tar bort lika många kilon.
AV: Eva Boholm
BILD: Thinkstock