Blixtsnabbt, utan att du ens är medveten om det, tolkar du din bästa väninnas sinnesstämning. Det finns något i blicken, runt munnen, eller i den där lilla rynkan som bara visar sig ibland som gör att du direkt förstår att något har hänt.

Men det är såklart inte bara personer vi känner väl som vi tolkar via ansiktsuttryck. Charles Darwin pratade redan på 1800-talet om att vi har universella ansiktsuttryck som vi delar med varandra oavsett var i världen vi bor. Mer nutida har den amerikanska professorn i klinisk psykologi, Paul Ekman, forskat kring detta. Har du sett tv-serien Lie to me? Den är inspirerad av Paul Ekmans arbete från 1950-talet om att sanningen syns i våra ansikten. Paul Ekmans slutsatser är att vi har ett antal grundkänslor där vi uppvisar samma mimik oberoende av var i världen vi har växt upp. Det handlar om glädje, sorg, ilska, rädsla, förvåning, avsky och förakt.

– Det finns teorier om att det har funnits ett evolutionärt värde i att vi kan tolka varandras ansiktsuttryck. Bland annat så ökar gruppsammanhållningen om vi kan dela varandras känslor. Det här handlar egentligen inte bara om ansiktsuttryck, utan även kroppsspråk överlag. Vi speglar varandra. Möter du någon som ler så får du via spegelneuronerna en impuls att le, säger Sven Söderkvist, lektor i polisiärt arbete och doktor i psykologi vid Södertörns Högskola.

Svårt att fejka ett äkta leende

Vi visar ansiktsuttryck vare sig vi vill eller inte, berättar han. Oftast bestämmer vi inte över våra ansiktsuttryck, de är omedvetna handlingar bortom vår kontroll. När du blir rädd så syns det i ditt ansikte innan du hinner reflektera över det. Men är alla ansiktsuttryck omedvetna?

– Nej, du kan medvetet styra dina ansiktsuttryck. Du kan till exempel bestämma dig för att le när du vill ge ett snällt och vänligt intryck. Däremot kan det vara svårt att fejka ett äkta leende. När vi ler omedvetet ler vi även med ögonen, och vi får små kråksparkar kring dem. Det omedvetna leendet tenderar också att växa fram, medan det medvetna leendet kommer snabbare och oftast bara involverar munnen. Vi kan aktivera munnens muskler medvetet, men inte de runt ögonen. Men med det sagt behöver ett ”falskt” leende inte vara manipulativt.

Har du varit med om att du står och pratar med någon och fyrar av ett leende men möts av ett stenansikte. Det känns lite konstigt eftersom du är van att få ett leende tillbaka. När du inte får det kanske du funderar över om personen du pratar med inte gillar dig – eller så tolkar du personen som sur eller lite allmänt otrevlig

Vid Nottingham Trent University pågår studier som visar att personer med en tydlig ansiktsmimik lättare skapar sociala relationer och blir mer omtyckta. De har bland har filmat videokonversationer och sedan låtit samtalspartnerna betygsätta hur mycket de gillade varandra. Varje deltagares ansiktsuttryck beräknades med hjälp av FACS (Facial Action Coding System), en metod för att mäta ansiktsmuskelaktivitet. Det visade sig att uttrycksfulla deltagare gillades mer – de var också lättare att läsa av och bättre på att anpassa sitt ansiktsuttryck för att uppnå sociala mål.

Empatiska personer reagerar tydligare

Per Andreasson, filosofie doktor i psykologi, har forskat kring hur personer med olika empatinivåer spontant reagerar på ansiktsuttryck. I sin doktorsavhandling lät han ett antal personer fylla i ett formulär om sin emotionella empati baserat på hur mycket eller lite de påverkades känslomässigt av människor de hade omkring sig.

– Det visade sig att de som skattat sig själva som högempatiska reagerade tydligt med ansiktsmusklerna när de fick se bilder på arga och glada ansikten. De med låg empati reagerade i stället nästan inte alls. Dessutom bedömde personer med hög empati arga ansikten som argare och glada ansikten som gladare. Sammantaget tyder det på att personer med hög emotionell empati både reagerar kraftigare på ett fysiologiskt plan när de ser känslouttryck och upplever dessa uttryck som mer intensiva på ett medvetet plan.

Le, så blir du glad

Det är inte bara i relation till andra människor det är intressant med ansiktsuttryck. Enligt det som heter facial feedback-teorin kan vi även påverka vårt eget mående med våra ansiktsuttryck.

– Enligt facial feedback-teorin kan vi väcka en känsla genom ett ansiktsuttryck. Om du ler kan du börja bli glad. Vi kan även påverka en känsla vi redan har. Om du är irriterad kan du stärka din känsla av irritation genom att gå med en rynkad panna, men du kan även lätta på irritationen genom att i stället le, säger Sven Söderkvist.

Vi kan med andra ord lura oss själva att till viss del bli glada genom att le. En annan aspekt av det hela är ju att vi ofta får ett leende tillbaka av de människor vi möter, och det i sig får oss att må bra.

– Jag använder mig mycket av facial feedback för att påverka mina emotioner. Jag ler för att på det sättet försöka bryta en negativ känsla. Jag försöker också låta bli att rynka pannan när jag är irriterad, det funkar extremt bra för mig. Det dåliga humöret rinner av mig direkt när jag försöker slappna av i ansiktet.

Är du nervös för något, du kanske till exempel ska hålla en viktig presentation, så brukar det funka bra om du ler och aktivt försöker slappna av. Du kan också försöka skapa ett självsäkert kroppsspråk genom att sträcka på dig och ta plats i rummet. ”Body feedback” fungerar precis som facial feedback: Genom din kropps rörelser kan du skapa en självsäker känsla, berättar Sven Söderkvist som själv använder sig av metoden.

Facial feedback-teorin används på sätt och vis även inom psykiatrin, där botox i vissa fall används för att behandla depression. Det handlar om att på kemisk väg få bort bekymmersrynkan i pannan.

– Det finns en viss undergrupp av depression med hög orosnivå där antidepressiv medicin inte har funkat. När de här patienterna får injektioner med botox i pannan för att på så sätt slappna av i pannan har depressionen lättat. Bortsett från det exemplet har botox nästan enbart negativ effekt. När du inte kan reagera som socialt förväntat, inte ens om du vill – till exempel genom att rynka pannan när du hör något sorgligt – då kan du uppfattas som lite känslokall.

LÄS OCKSÅ: Läkaren: Så kan botox lindra ångest och depression

Lura eller luras?

Nu vet vi att vi genom facial feedback-teorin kan lura oss själva att känna olika känslor via våra ansiktsuttryck. Men hur lätt blir vi lurade av andra? Kan vi se att någon ljuger genom att analysera hens ansiktsuttryck? Åter till serien Lie to me, där huvudpersonen är en före detta polis som är något av en mänsklig lögndetektor. Genom att läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk avslöjar han lögner. Det låter väldigt praktiskt, men funkar det i verkligheten också, inte bara i tv-serier? Sven Söderkvist som bland forskar kring emotion och icke-verbal kommunikation vid institutionen för polisiärt arbete vid Södertörns högskola menar att det inte är möjligt att dra den typen av slutsatser.

– Vi kan inte avslöja en lögnare genom deras ansiktsuttryck, eller deras ögon. Men är det en person du känner väl så ser du lättare en lögn. I en förhörssituation kan man se att en person är nervös, men det betyder ju inte att personen är skyldig. Vi kan inte veta om personen är nervös för att situationen är läskig eller för att han är rädd för att åka fast. Däremot kan säkert en förhörsledare som har hållit 50 timmars förhör med en misstänkt gärningsman börja kunna avgöra när det är lögn eller sanning.

Ansiktets snabba mikrouttryck

Eva Hyllstam är ledarskapsexperten som utbildar ledare över stora delar i världen i konsten att förstå hur våra känslor syns i ansiktet. Hon är utbildad av Paul Ekman International som har formulerat teorin om ansiktets mikrouttryck.

Vad är mikrouttryck?

– Våra makrouttryck som är det normala, stannar i ansiktet i två till fem sekunder, ibland längre. Mikrouttrycken är snabbare, kanske en halv sekund, ibland så snabba som en 25:e dels sekund. Vi hinner se dem med ögat, men ibland flimrar de förbi så snabbt så att vi främst uppfattar dem som en magkänsla. Det finns också subtila mikrouttryck som kan vara en del av ett makrouttryck. Tänk att du uppfattar ett leende genom att det glittrar till i någons ögon utan att mungiporna går upp.

Vilken nytta har vi i vardagen av att kunna tolka mikrouttryck?

– På samma sätt som en ledare kan ha glädje av det genom att till exempel se hur en person reagerar när det föreslås en förändring, så kan du ha nytta av det i ditt vardagliga liv. När du pratar med dina barn – har det kanske hänt något i skolan? Eller när du och din partner diskuterar kommande semesterplaner – gillar han mitt förslag om en resa till Åre? Makrouttrycken hinner vi påverka, men våra mikrouttryck är så snabba, vi visar dem omedvetet. Man kan säga att vi hela tiden läcker information via våra mikrouttryck.

Finns det risk för feltolkningar?

– Det krävs träning för att se och förstå vad det handlar om. Man ska inte dra förhastade slutsatser. Däremot kan du lära dig att se och få den där aha-känslan att där hände något i ansiktet, det är bäst att jag frågar lite mer om det här. Om du inte lär dig tolka mikrouttrycken så är nog risken för feltolkningar större.

Foto: TT/Shutterstock, Kristina Sahlén, Jonas Bilberg, privat

LÄS OCKSÅ: 6 kroppsspråk som är avtändande – här är de värsta

Vinn förhandlingen med kroppsspråket, 5 framgångsrika tips