Test: Får du tillräckligt med vardagsmotion?

Rör du på dig tillräckligt?

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

 

Det spelar ingen roll hur mycket trender som kommer och går inom träningsvärlden – när svenskarna väljer motionsform är det promenader och vardagsmotion som gäller.

I Stadiums senaste årliga undersökning uppgav till exempel 57 procent av kvinnorna att de helst väljer promenader när de ska motionera. Och när ViktVäktarna frågade drygt 1 100 svenskar vilken motionsform de helst ägnar sig åt svarade 6 av 10 att de föredrar vardagsmotion, såsom promenader, ta trapporna eller att jobba i trädgården.

Det här är glädjande siffror, menar Maria Hagströmer, forskare vid Karolinska Institutet.

– Det har vuxit fram en rörelse där många tränar extremt mycket, vilket kan leda till att de som inte är lika aktiva känner sig otillräckliga, att det de gör inte duger. Men det stämmer inte, säger hon.

I stället vill hon lyfta fram fördelarna med lite lugnare aktiviteter såsom promenader.

– Den som håller igång i vardagen – och därtill går några snabba promenader i veckan – får stora hälsofördelar. Om man sedan höjer intensiteten ytterligare blir fördelarna inte så många fler, sett ur en hälsosynpunkt.

Minska risk för diabetes och cancer

Maria Hagströmer vill gärna att fler fokuserar på den så kallade hälsofrämjande fysiska aktiviteten. Här kan man nämligen minska risken för sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 samt vissa cancerformer.

– Det är den rörelsen som är viktig. När elitidrottandet blir till vardagsaktivitet får man inte enbart positiva hälsoeffekter. Alla kan inte nå dit, alla vill inte nå dit. Många kommer långt på raska promenader.

Problemet är däremot att få når upp till de rekommendationer som finns gällande fysisk aktivitet. Forskning från tidigare i år visar till exempel av 1 av 4 svenska kvinnor rör sig för lite.

– Anledningen är ofta tidsbrist. När man frågar folk vad det är som begränsar dem till ett aktivt liv blir svaret nästan alltid tiden. Och då är ju vardagsmotionen perfekt. Den är varken tidskrävande eller kostsam, säger Maria Hagströmer.

Hon berättar också att det inom kort kommer att presenteras nya internationella riktlinjer gällande fysisk aktivitet. De kan underlätta för personer som inte har så mycket tid över till att träna.

– Tidigare har man sagt att man måste röra på sig i tio minuter åt gången för att det ska räknas, men det kommer man att frångå. Nu ska all rörelse räknas, säger hon.

Minska på stillasittandet

Om tidsbrist är ett problem i vårt samhälle är stillasittande ett annat. Där har Maria Hagströmers forskning visat att man genom att ersätta en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsaktivitet kan minska risken att dö i hjärt–kärlsjukdom med 24 procent. 30 minuters måttlig till intensiv aktivitet om dagen minskar risken med 77 procent.

– Självklart behöver vi sitta för att låta kroppen vila, men det får inte bli för långvarigt. Vi behöver pauser under dagen där vi rör på oss. Det kan vara svårt för många att kompensera stillasittandet genom att vara fysiskt aktiv på annat sätt.

Ta därför tillvara på all möjlig rörelse i vardagen, gör något lite mer ansträngande några gånger i veckan – och res dig upp från kontorsstolen eller soffan lite då och då.

– Det behöver egentligen inte vara svårare än så, säger Maria Hagströmer.

Och det är inte bara hälsan som mår bra – utan även vikten.

– I en studie, som vi snart kommer att presentera, har vi till exempel sett jättefina resultat på både vikten och hälsan genom att låta en grupp typ 2-diabetiker att ta på sig en stegräknare och promenera mera.

 

Rör du på dig tillräckligt? Testa här!

De här frågorna används på nationell nivå när man bedömer en persons fysiska aktivitetsnivå. Du rör dig tillräckligt om du kommer upp i 150 aktivitetsminuter

i veckan. Kolla hur du ligger till!

Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, gympa eller bollsport?

  • 0 minuter
  • Mindre än 30 minuter
  • 30 till 59 minuter
  • 60 till 89 minuter
  • 90 till 120 minuter
  • 120 minuter eller mer

Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsaktiviteter, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete? Räkna samman all tid.

  • 0 minuter
  • Mindre än 30 minuter
  • 30 till 59 minuter
  • 60 till 89 minuter
  • 90 till 149 minuter
  • 150 till 300 minuter
  • 300 minuter eller mer

Så här räknar du:

Den intensiva aktiviteten ger dubbla minuter, vardagsmotionen ger de antal minuter som anges. Till exempel: 45 minuters löpning + 45 minuters

promenad blir 135 aktivitetsminuter (45×2+45). Följande fråga gällande stillasittande ska också vägas in.

Hur mycket sitter du under ett normalt dygn?

  • Mer än 15 timmar
  • 13-15 timmar
  • 10-12 timmar
  • 7-9 timmar
  • 4-6 timmar
  • 1-3 timmar
  • Aldrig

Hamnar du högt här är det viktigt att du tar bensträckare under dagen.

Källa: Folkhälsomyndigheten  Foto: IBL

 

Läs mer:

Hälften av svenskarna har farligt dålig kondition

Trendspaning: Nu byter vi långloppen mot vardagsmotion

Så lite vardagsmotion kan skydda hjärtat

 

Dela på: