Ann Söderlund om att göra En svensk klassiker

Att röra på sig har många hälsofördelar. Musklerna stärks, du ökar din rörlighet och balans vilket i sin tur kan göra så att du minskar skador i framtiden. Förutom den fysiska nyttan är träning och rörelse toppen för psyket. Det minskar stress, oro, ångest – och hjälper dig att komma ner i varv samtidigt som du får rejäla energikickar. Ja, att träna är en riktig boost för kropp och knopp!

Efter reklamen: Månadens övning - utfallssteg

Journalisten och programledaren Ann Söderlund har precis avslutat En svensk klassiker. Hon har simmat, sprungit, cyklat OCH skidat många, många kilometer. Om du är nyfiken, men tänkt att utmaningen nog inte är något för dig, ska du läsa om varför Ann valde att göra den. Här berättar hon varför hon antog utmaningen, varför träningen är så viktig – och så delar hon med sig av sitt bästa tips.

Journalisten Ann Söderlund om att göra en Svensk klassiker

Hej Ann! Hur mår du idag?

– Jag mår bra. Jag är som alla andra påverkad av situationen i världen och går ju ständigt omkring lite illa till mods. Om en stund ska jag köra ett riktigt core-pass och att träna hjälper för mig. Det rensar hjärnan och gör så man får lite nya endorfiner. Det hjälper mig att tänka på något annat än detta mörker ett tag.

Sant! På tal om träning. Du har precis rivit av alla lopp för att nå En svensk klassiker. Varför har du valt att göra det?

– Det var många i min närhet som ifrågasatte mitt beslut! Dels för att de visste att jag under det här året skulle få tid för min operation för förlossningsskada, men också för att de som gjort det vet hur mycket förberedelser och tid det krävs för att man ska kunna genomföra det här. Men jag är inte är den som säger nej. Jag tänkte ”varför inte säga ja och sen göra det bästa av situationen?”. Det är en utmaning som jag inte alls hade tänkt att jag skulle göra. Jag tror att människan har en mycket större förmåga att klara saker än vad många av oss tror. Jag litar på mitt pannben. Det handlar om att tacka ja till utmaningar. Jag älskar utmaningar – har alltid gjort!

Härligt. Berätta, hur har din upplevelse varit?

– Det har varit fantastiskt. Jag har inte tränat och förberett mig som jag borde, men det har gått bra ändå. Den enda gången som jag varit tvungen att avbryta var Vätternrundan, och det var på grund av kylan. Vanligtvis går den i juni men nu på grund av pandemin blev den flyttad till september, vilket blev en riktig utmaning för mig. Klockan fem på morgonen stod jag i minusgrader och hade bara cykelbyxor och tunn vindjacka och var blå om läpparna, då var det bara att kasta in handduken. Men jag ska köra nu i juni igen – och då ska jag ha förberett mig lite bättre.

Vilket lopp har känts jobbigast?

– Vansbrosimmet. Simning är ett element som jag inte är så van vid på samma sätt. Jag har badat mycket i mitt liv, men när det gäller Vansbrofloden, den är ju helt svart. Man ser inte ens handen framför sig. Det var det som jag tyckte var den största utmaningen och hade mest respekt för, men det gick ju superbra.

Hur har du tränat inför dessa utmaningar?

– Åh, haha! Det var några som skrev till mig efter efter de här loppen och bad om att få mitt träningsschema. Jag har en skitrainer som jag har kört med och så har jag varit i fjällen. Jag har mer allround-tränat, om man säger så. Men det har varit mycket pannben och vilja, kan jag säga. Och så kanske jag är lite korkad också som tänker ”det här kommer gå bra!”

Ann under ett träningspass inför Vansbroloppet.

Härlig inställning ändå! Vilket lopp var roligast?

– Det roligaste har varit Vasaloppet. Dels för att jag har åkt skidor sen jag var fyra år, det är en tradition i vår familj. Och för att det är väldigt mysigt kring Vasaloppet. Förberedelserna, man går upp mitt i natten, man funderar på hur skidorna ska vara vallade. Dessutom är det så otroligt vackert och så de perfekta spåren. Många tror att längdåkning är något som är väldigt monotont och tråkigt, men det händer så otroligt mycket under de här niomilen. Jag har aldrig drucket så mycket blåbärssoppa eller käkat så många torra bullar.

Var du ensam eller var familjen med?

– Min man Mathias var med och det var mysigt att göra något tillsammans. Jag vill verkligen rekommendera att göra liknande saker med sin partner. För när man ser sin partner i spåret glömmer man bort att man är sura småbarnsföräldrar, haha! Jag tycker det var väldigt roligt och faktiskt en gnutta sexigt.

Vad tycker du det bästa har varit med att köra lopp?

– Att köra lopp tillsammans skapar en gemenskap och någonting att se fram emot. Jag tror det kan förändra livet, särskilt nu under pandemin. Jag är av den inställningen att det är jobbigt att göra lopp . Jag tror många människor idag har fått för sig att allt ska gå lätt, men det är lika tufft för de vältränade tjejerna och killarna som jag har sprungit med. Saker och ting måste vara en utmaning och vara lite jobbigt. Det handlar mycket om pannben, mentalförmåga men också att inte känna efter och värdera så mycket utan istället bara köra på, det är kanske är lite av mitt livsmotto.

Ann och mannen Mathias åkte Vasaloppet tillsammans.

Vad är ditt bästa råd till den som är sugen på att göra En svensk klassiker?

– Prata med någon som har gjort det – och gör en liten egen självanalys. Dels din mentala kapacitet och dels din träningskapacitet. Visst, mycket går på vilja, men kanske inte allt. Sen gäller det såklart att följa råden om att käka bra och framför allt ha bra utrustning. Att åka skidor som till exempel är dåligt vallade eller inte är av rätt material gör det mycket jobbigare. Sen är det bara att tuta och köra!

Bra tips! Något annat du vill säga eller berätta?

– För tjejer som är 40+ och som kanske hamnat i hormonell obalans, är träning ett bra sätt att hålla dem i balans, tycker jag. Att göra något tillsammans med sina tjejkompisar eller sin partner är stärkande, psykiskt och fysiskt.

Foto: TT/Instagram