Har du dålig relationskarma? Så bryter du mönstret
Faller du alltid för fel partner, eller slutar alla relationer lika fort som de uppstod? Kanske ser du det som höjden av otur, nästan som ditt öde eller dålig relationskarma? ”Jaha, ännu en som inte hör av sig efter ett tag!”
Men det är varken öde eller karma, utan handlar om anknytningsmönster från vår barndom, menar samtalsterapeuten Martina Stål, utbildad inom AEDP & ISTDP (känslo- & anknytningsfokuserad psykoterapi). Hon träffar ofta klienter som har svårigheter i sina relationsliv, utan att begripa varför.
– En av mina klienter, Rosie som har gett mig tillåtelse att berätta det här, upptäckte att hon alltid fastnade för ingenjörer, trots att hon egentligen attraherades av något annat. Det brukade nämligen kännas urtråkigt med ingenjören efter ett tag. Men barnet inom henne ville ha tryggheten som han ändå representerade.
Det är ganska vanligt att vi har den här ”splitten” inom oss, förklarar Martina, av ett barn-jag och ett vuxen-jag, och det kan vara en sådan sak som gör att vi inte förstår varför det känns fel med partnern efter ett tag.
– Man är inte medveten om sitt anknytningsmönster, som ju ofta är i spel här, men ser att vissa saker kommer igen, som rädslan när någon inte svarar på ett sms, fast att det bara har gått en halvtimme. När väl svaret kommer så blir man tillfälligt lugn, till nästa gång man känner oproportionerlig oro, vilket är typiskt för exempelvis den som har en otrygg, ambivalent anknytning. Då styrs man ofta av rädslan för att bli övergiven.
Bygger på erfarenheter i barndomen
Mer om de olika typerna och deras kärleksutmaningar längre ner, men än så länge kan vi nöja oss med att förklara fenomenet som en rest från det svåraste i vår barndom, som alltså inte behöver röra sig om någon utpräglad vanvård.
– När jag tittar tillbaka på min egen barndom, så kan jag ju se att på ytan var den väldigt bra. Det var villa, Volvo och semester. Men eftersom jag var för tidigt född, och hamnade i kuvös med gulsot, och bara träffade min mamma när jag skulle ammas några gånger om dagen, så fick jag ju tidigt lära mig ingen var där och kände in mina behov.
Med hjälp av terapi har hon själv gjort resan, och förstått hur tidiga erfarenheter påverkat henne i relationerna.
– I egna dejtingsammanhang sätter jag nu därför snabbt ”röd flagg” på män som tidigt visar omättliga behov av att bli lyssnade på. Jag är bra på att lyssna och det har varit en strategi för att själv slippa visa min sårbarhet och brist i tillit att någon faktiskt finns där för mig. Genom min egen terapi har jag läkt mina anknytningstrauman från min desorganiserade anknytning. Det gör det så mycket roligare att dejta och möta män på djupet, berättar Martina.
Förstås kan även den med en alldeles trygg barndom uppleva relationsproblem och separationer. Man kan växa ifrån varandra och tappa lusten och respekten av olika skäl. Men om man märker att ens kärlekskonflikter verkar följa samma slags ”manus” så kan det vara värt att titta lite djupare.
Ungefär hälften av oss har nämligen någon form av otrygg anknytningsstil, med rötterna i barndomen, när föräldrarna av olika skäl inte räckte till. I barndomen var stilen ett sätt för barnet att maximera omvårdnaden trots svåra förhållanden. Det är i dejting och relationer som det kan bli klurigt sedan.
– Ett vanligt barndomstrauma för den med otrygg desorganiserad anknytning är att föräldern har varit den som skrämmer barnet, kanske en pappa som ibland varit väldigt arg, för då uppstår de här dubbla impulserna att man både vill dra sig undan, samtidigt som föräldern ju är den man söker sig till för att få trygghet.
I sina vuxna relationer kan det sedan bli vanligt att man växlar mellan att jaga partnern man vill ha och att dra sig undan, säger terapeuten.
– Det kan bli komplicerat, förstås. Särskilt när två personer med varsin otrygg anknytningsstil träffar varandra, vilket ofta är fallet. Parrelationen där exempelvis en är ambivalent och den andre undvikande kan ofta överleva länge, eftersom man speglar varandras barndomstrauman, vilket kan kännas tryggt och välbekant, men dansen blir kanske inte så lycklig ...
Så gör du för att lära om
Men den goda nyheten är, det går att bli fri.
– Det handlar om att ”göra jobbet”, och våga utmana vad man tycker är svårt. De hemläxor jag ger som terapeut kan handla om att träna på att våga stanna i känslor som man annars skulle undvika, men även våga öppna upp och dela saker om sig själv, säger Martina.
(Och fler av hennes tips för hur man kan rädda relationen hittar du nedan!).
Det går alltså att lämna ett gammalt dåligt ”relationskarma” och möta kärleken igen utan att hamna i samma gamla återvändsgränd. Men det kan också innebära att man inte riktigt känner igen landskapet.
– Det kanske inte känns passionerat på samma sätt, och man kan tänka ”är jag verkligen kär?”. Men när du väl träffar en lite tryggare partner så är ju inte kärleken baserad på oron för att bli lämnad. Då blir det en lugnare, varmare känsla i stället.
Ligger svaret i generna?
Det har länge varit välkänt att skilsmässobarn är mer sannolika att själva skiljas. Man har trott att det har handlat om miljön, men nu visar ett amerikanskt och svenskt forskningssamarbete, mellan Virginia Commonwealth University och Lunds universitet, att sambandet också går att förklara rent genetiskt.
Även adopterade skilsmässobarn, som alltså inte har vuxit upp med sina biologiska föräldrar, är nämligen mer sannolika att gå igenom en skilsmässa som vuxna. Förklaringen är att man ärver anlag för personlighetsdraget som kallas neuroticism, som har en koppling till att lättare hitta fel på sin partner, vilket i sin tur ökar skilsmässorisken.
Men forskarna betonar att genom att vara medveten om att man har lätt för att ta på sig de negativa relationsglasögonen, så kan man genom terapi lära sig att hantera sin ångest och oro och få ner skilsmässorisken.
Här är de olika anknytningsformerna – och förklaringen till hur de kan påverka ditt kärleksliv!
Trygg anknytning
Hur vanligt? Cirka 50 %. Detta är trots allt den vanligaste formen, och då har man fått en bra start i livet, och inte heller råkat ut för några trauman i vuxen ålder som kan ha ”stört” hur man närmar sig andra människor.
Det här lärde du dig som barn: Du kände att det var tryggt att söka upp dina föräldrar (eller andra viktiga vårdnadshavare) vid fara, och väl där kunde du tanka tröst och sedan återgå till att utforska och växa.
Dina kärleksutmaningar: Såklart kan även du uppleva att det är svårt att leva i en relation, och inte minst att hitta rätt person att älska, men du har ändå hög kontakt med dina känslor och du vågar visa dig själv sårbar.
– Det är viktigt att säga att även om man inte har haft en trygg anknytning från början, så kan man komma dit. Anknytningsstrategier är ju inget medfött, utan något vi lär in, vilket innebär att det också finns möjlighet att lära om, säger terapeuten Martina Stål.
Otrygg ambivalent anknytning
Hur vanligt? Cirka 20 %.
Det här lärde du dig som barn: Det var ingen självklarhet för dig att dina föräldrar fanns där. Ibland gav de kärlek och bekräftelse, men ibland var de inte alls tillgängliga eller förmögna att ge rätt stöd. Detta gjorde att du anpassade ditt beteende och fokuserade på att försöka vara den person som du trodde att dina föräldrar tyckte bäst om. Du lärde dig att trycka undan egna känslor och behov.
Dina kärleksutmaningar: En ambivalent person kan behöva ständig bekräftelse på att partnern inte kommer att lämna, och det kan förstås innebära en påfrestning för relationen.
– Det är också typiskt ambivalenta drag att inte kunna stå för den man är, inte kunna sätta gränser, så här handlar det mycket om att utveckla självet och våga vara ensam, till exempel våga åka på semester själv, tipsar terapeuten.
Otrygg undvikande anknytning
Hur vanligt? Cirka 25 %.
Det här lärde du dig som barn: Om den ambivalenta anknytningen innebär att föräldrarna åtminstone fanns där ibland, så upplevde du tyvärr att de var mera konstant otillgängliga. Och när du visade att du var ledsen och behövde tröst så kunde du bemötas av ett förminskande av själva känslan: ”Det där är väl inget att gråta över. Skärp dig!”
Dina kärleksutmaningar: Av detta lärde du dig två saker. Dels insikten att det inte går att lita på andra människor, bara på sig själv, och du har ett mer utvecklat ”jag” än de ambivalenta. Och dels förmågan att trycka undan och stänga av starka känslor.
– När jag har en undvikande person i terapi så kan det vara skrämmande för dem bara att ha ögonkontakt. Här arbetar vi ofta med att våga visa hela spektrat av känslor igen och vara sårbar. För en del blir jag den första personen som de faktiskt gör detta inför.
Otrygg desorganiserad anknytning
Hur vanligt? Cirka 5 %.
Det här lärde du dig som barn: Kanske har du själv vuxit upp med föräldrar med egna trauman i sin barndom, så kallade genarationstrauman som flyttas vidare till barnet.
Denna form anses vara den svåraste formen av otrygg anknytning. Det centrala är att du hade anledning att bli rädd för din vårdnadshavare, eller att du som barn skrämde din vårdnadshavare när du visade starka känslor.
Dina kärleksutmaningar: Den ”split” som då uppstår i ditt känsloliv, där du både får impulser att närma dig och strax därpå fly från, är också något som följer dig i dina vuxna relationer och skapar problem. Det kan uppfattas som att du skickar dubbla signaler.
– Den desorganiserade behöver ofta träna på att tolka de starka känslorna och hur dessa känns i kroppen, och våga vara i kontakt med sig själv. Det är också vanligt att man har somatiska problem, att ångesten sitter i kroppen på olika sätt, eller att man avskärmar sig från dem. Av de klienter som söker terapi hos mig har cirka hälften desorganiserad anknytning, och jag älskar att jobba med dessa klienter, för det är dessa som utvecklas allra mest!
Rädda dina relationer
Ambivalent? Jobba med det här
Förstå varför det blir konflikter. Du vill smälta ihop med din partner och bli bekräftad hela tiden, men det är barnets behov och inget en vuxen människa kan kräva det i en relation. När du förstår att din oro kommer från barndomen så blir det lättare att hantera rädslan för att bli lämnad.
Sänk känslovolymen. Att visa starka känslor var ett sätt för dig att bli sedd, men som vuxen kan du behöva lära dig att reglera dig själv känslomässigt.
Jobba med att låta ditt autentiska jag träda fram. Du behöver inte anpassa dig hela tiden.
Undvikande? Jobba med det här
Träna på att stanna. Utmana din längtan efter att ”bara dra” så fort det blir jobbigt.
Våga visa mer känslor. Höj upp volymen och kommunicera alla känslor till din partner.
Våga framförallt vara sårbar. Våga stanna i mötet med den andre och visa dig själv som du är innerst inne.
Desorganiserad? Jobba med det här
Var kvar ”i kroppen” i mötet med den andre. Checka inte ut mentalt när det känns svårt.
Förstå att du har motstridiga delar. En del av dig vill vara nära, en annan är superrädd. Du är inte velig. Du har ett anknytningstrauma som går att läka.
Träna på att kommunicera ditt av-och-på-beteende till en partner. ”Ibland kan jag verka avvisande mot dig, men det är bara min rädsla för att bli lämnad. Det handlar inte om dig. Jag vill verkligen vara med dig.”
Foto: Lovisa Essunger Lindblom Illustrationer: TT