Så når du ditt sparmål – börja INTE i januari råder psykologen

4 tips på hur du sparar hållbart och klimatsmart

I januari ökar antalet motionärer kraftigt på de flesta gym, matkorgar fylls med extra mycket grönsaker och det lagas lunchlådor på flera håll. Att många försöker genomföra sina nyårslöften är tydligt – men enligt Niklas Laninge, sparpsykolog på Opti, är det faktiskt klokt att dra ut på nystarten. Visst kan man tjuvstarta i januari, men det är nog inte den bästa tiden på året för beteendeförändringar om man vill att de ska hålla i långa loppet, förklarar han.

– Januari är ju tuff. Vi har mindre pengar än vanligt. Och även om vi har haft lite långledigt så kanske vi är lite trötta efter det. Jobbet drar igång med massa nya mål och massa nya satsningar. Och det är dessutom ganska mörkt och tråkigt. Så jag tänker att januari, det är inte direkt så att man börjar i nedförsbacke då. Utan det är snarare lite sirap i hjärnan och lite extra tråkigt ute och lite extra tunt i plånboken, säger han.

Planera och testa dig fram

Men det finns även andra skäl att vänta med nystarten. Har man tänkt ändra på ett visst beteende behöver man ju även fundera över hur det ska gå till. Man behöver planera och tänka igenom vad man vill göra annorlunda och vad som behöver förändras i ens miljö.

– Vi behöver en planeringsfas. Och givet hur stressig december är för många så tycker jag att januari kan ses som tiden då man börjar med sitt nyårslöfte, med sin förändring. Men man börjar med att planera.

Det är även ett ypperligt tillfälle att testa sig fram. Att se vilka rutiner som skulle kunna funka i ens liv och att få nya vanor i rullning.

– Om man har väldigt låga trösklar så är det mycket lättare att få till beteendet och sen kan man bygga på från det. I stället för att göra som majoriteten gör och gå ut stenhårt i januari. Det märks ju inte minst på tätheten av gymbesökare. Folk går till gymmet för mycket i januari och sen så släpper de det fullkomligt redan i februari-mars.

På samma sätt kan idén om att börja storhandla, att veckoplanera varje söndag och ha en grandios hälsosam matsedel för alla veckans sju dagar kännas överväldigande om man går från noll till hundra. Då kan det vara bättre att sikta på att ha hälsosamma rätter tre dagar i veckan eller på helgerna, bedömer psykologen.

Experten i den här texten

Niklas Laninge är psykolog och författare till böckerna "Beslutsfällan", "Beteendedesign" och "Digitala beteenden". Han jobbar sedan ett år tillbaka som sparpsykolog på Opti.

"Man mättar magen efter plånboken"

Har du ett specifikt mål som du vill spara till kan ett första steg vara att sätta sig ner en liten stund och starta det där månadssparandet som du kanske tänkt på ett tag, råder Niklas Laninge.

– Den lilla investeringen i tid, det kan ta en jättelångt. För människor tenderar att anpassa sig. Man mättar liksom magen efter plånboken så att säga. Så om man drar igång någonting som automatiskt gör att lite pengar försvinner den 25 varje månad, då kommer man anpassa sig efter det.

Ett annat tips är att se över ens största utgiftskategorier. Spenderar du kanske mer än du behöver på mat eller impulshoppar du kläder varje månad?

– Det man skulle kunna fundera över är: "Vad kan jag göra med de här kategorierna?" Okej, mat. Ja, men då blir det ju att planera, det blir matlådor. Skulle det kunna vara en rutin man kan addera? Kläder, där vet vi ju att impulsköpen, det är de som blir dyra. Och där skulle jag vilja förespråka lite raka motsatsen till det jag har sagt när det gäller typ hälsofrämjande. Alltså, jag tycker att man faktiskt ska försöka tvinga sig själv att köra en helt köpfri februari. Alltså man kör extremnivån när det kommer till att hålla nere utgifterna. Och med brasklappen här att man behöver inte hålla det hela året, året behöver inte vara köpfritt. Jag tror att man kommer märka att många av de här positiva vanorna som man faktiskt plockar upp om man gör den här radikala förändringen kommer följa med sen till mars och så vidare.

Skillnad på bakslag och misslyckanden

Och håller du dig inte riktigt köpfri hela månaden, så kasta inte in handduken på en gång. Det behöver inte vara ett misslyckande.

– Man kan ha bakslag med sina förändringar, men man behöver inte likställa det med ett misslyckande. Det vill säga, bakslag är naturligt. Man kan bara stanna upp, vara lite snäll mot sig själv och säga: "Okej, nu blev det som det blev". Men säg inte what the hell till dig själv, utan fundera istället på: "Vad var det som fick mig att ta det här bakslaget? Vad var det som hände?" Du kanske var bjuden på en 40-årsfest den 24:e, kände dig ful och ville ha något nytt. Alltså, känn igen. Ta de här bakslagen som ett lärotillfälle.

För att hålla sig på banan kan det även vara smart att utsätta sig själv för lite positiv social press. Man kan exempelvis berätta om sitt nyårslöfte för kollegor, vänner och familj för att öka sina chanser att faktiskt hålla det.

– Vi vet ju att mål som vi åtar oss publikt eller förändringar som vi tar oss an tillsammans med någon, då är vi mer sannolika att lyckas med dem, för att vi just känner den här sociala pressen. Så om du går ut och säger till alla dina kollegor: "Nu är det slut med utelunch här. Nu är det matlåda. För jag ska ha matlåda 30 dagar i rad." Då kommer ju du känna en lite positiv social press att inte göra dina kollegor besvikna, att inte tappa ansikte. Men man får göra det här med lite humor tycker jag.

Gör man förändring tillsammans med en vän kan man också känna lite social press, eftersom man inte vill göra den andra personen besviken. Men man kan också få pepp och stöd.

– Din vän kanske har haft ett liknande bakslag. Då kan han eller hon berätta hur han eller hon kom tillbaka på banan. Och samma sak kan ju du hjälpa vännen med. Så att förändra sig tillsammans med någon är kanon.

Satsa på karaktärslöften

Niklas Laninge rekommenderar även att man satsar på karaktörslöften snarare än aktivitetsluften.

– Aktivitetslöften är ju beteendepsykologi 1A. Och det finns något bra i det att vara konkret. Vad ska du göra? Det är bra. Men när det blir tuff så är det ganska lätt att släppa de här att-göra-listorna, om man inte har hängt upp dem vid någonting bredare. Om man inte har hängt upp de kring sin moral eller kring sina värderingar. För till exempel, det är ju jättemånga som har värderingen att leva hållbart, tänka på framtida generationer och att liksom inte slösa. Så att knyta an till de värderingarna när man sätter ett sånt här köpstopps-nyårslöfte kan göra det lite lättare att hålla ut. För att man tänker: "Vänta nu, jag vill impulsköpa en ny kostym eller en ny klänning till den här 40-årsfesten. Men vänta nu. Jag är ju faktiskt en sådan som tar hand om mina pengar. Som inte överkonsumerar. Det är ju en värdering hos mig." Och då kan det bli lite mer motiverande att faktiskt hålla i och hålla ut.

LÄS OCKSÅ: Så blir pengabråken konstruktiva – inte destruktiva

Foto: TT/Shutterstock, Pressbild