Psykiatern Åsa Kadowaki: ”Vi behöver bli bra på att må dåligt"

kvinna tittar ut genom fönstret
Experten: Så stöttar du någon med psykisk ohälsa
0:55

Efter reklamen: Experten: Så stöttar du någon med psykisk ohälsa

(0:55)

Slå på ljud

Trots att vi idag pratar mer öppet än någonsin om ångest och nedstämdhet är pressen på att det ska vara bra jämt och att man ska hålla farten uppe högre än förr. Det kan leda till att vi försöker förtrycka att något inte känns bra, vilket i sin tur faktiskt kan göra det ännu värre.

Förtryckt oro kan leda till en nedåtgående spiral

Din kropp tolkar den inre kampen som en fara och vårt sympatiska nervsystem triggas igång, vilket resulterar i symptom som hjärtklappning, tryck över bröstet och svettningar.

Det kan göra att det som från början kanske bara var lite oro eller nedstämdhet, får oss att känna oss ännu sämre. Plötsligt finner oss vi i en nedåtgående spiral av dåligt mående.

”Finn acceptans i känslorna”

Om man istället stannar upp och finner acceptans i sina känslor och ser tankar som tankar, samtidigt som man fortsätter göra det som är meningsfullt så utvecklas inte ångest och nedstämdhet som är beroende av undvikandebeteenden, menar Åsa Kadowaki, psykiater och beteendeterapeut. Hon anser att vi överanvänder medicinering och sjukskrivning, vilket kan leda till undvikande av känslor, beslut och gränssättning och hindra oss från att utvecklas av kriser.

Istället arbetar hon med ACT, acceptance and commitment theory, en terapiform där man tränar på att släppa fokus på hur man inte vill må, och på vad man är rädd för. I stället fokuserar man på vad man vill fylla sitt liv med: Vad väljer jag att lägga tid på och vad avstår jag? ATC har sina rötter i buddhismens filosofi och är en utveckling av KBT.

Du menar att vi behöver ”bli bra på att må dåligt” – det är ett intressant uttryck. Kan du utveckla det lite?

– Allt som är viktigt i livet innebär potentiella förluster; förändringar i jobbsammanhang, spruckna relationer etc. Tror man att det är onormalt eller fel så ökar vårt lidande i situationen ännu mer. Man tror att det dåliga som hänt är ett tecken på att man inte haft kontroll och fokuserar på vad man kunde ha gjort istället.

Om man ständigt försöker undvika sådana situationer och drivs av rädsla för att något dåligt kan hända kommer man dessutom att njuta mindre när det är bra. Då blir man inte närvarande här och nu, vilket gör att man blir understimulerad – vilket i sin tur kan orsaka depression eftersom man känner en maktlöshetskänsla.

– Oro för framtiden underhåller ångest och ältande av det som hänt underhåller nedstämdhet, menar Åsa Kadowaki. Att istället få förklarat för sig varför man mår som man mår och hjälp att bejaka och normalisera känslorna kan ta oss långt.

Har vi blivit sämre på att hantera livets utmaningar i dagens samhälle?

– Den stora skillnaden är att idag har vi för mycket tid att tänka på hur vi ska göra för att det inte ska hända. Våra basala behov är säkrade och nu har vi ledig tid som vi inte hade förr. Ändå är vi mer stressade.

Åsa Kadowaki
David Brohede

Åsa Kadowaki har en gedigen specialistutbildning inom psykiatri, och en lång rad påbyggnadsutbildningar inom ämnet. Men ACT har präglat hennes livsfilosofi redan långt innan hon hade något namn på det. Hon menar att det här är ett förhållningssätt som kan hjälpa alla, men som ibland inte ses som helt pk. Hon möts ofta av reaktioner som ”vaddå, får man inte vara sjukskriven?”

– Men det är inte hjälpsamt. Man fortsätter undvika sina problem istället för att hantera dem och det bryter ner både individ och samhälle, menar Åsa Kadowaki.

Sjukskrivningarna minskade med 21 procent

När Åsa och hennes kollegor som en del en ny studie utbildade personalen vid ett antal vårdcentraler i Kalmar i ACT som förhållningssätt minskade patienternas sjukskrivningar med 21 procent.

Hon ger några exempel för att förklara hur filosofin fungerar i praktiken.

– Många är sjukskrivna på grund av att de inte kan inte säga nej. Då brukar jag fråga ”Tänker du träna upp din förmåga att säga nej? Du måste inte säga nej, men då får du bli bättre på att jobba. Du behöver göra det du säger ja till helhjärtat – annars kommer du vara stressad hela tiden och vara rädd för att andra ska be dig om hjälp. Det är du som får välja. Du måste träna på att äga din tid.”.

Ett annat exempel är ung kvinna som sökte hjälp för stress. När hon inte fick den sjukskrivning hon ville ha, blev hon arg. Men vid återbesöket en månad senare sa hon: ”Nu har jag ändrat så att det är lugnt i mitt liv”.

Hur kan man använda sig av ACT i sin vardag, för att ändra sitt förhållningssätt i förbyggande syfte?

  • Kerstin Jedings böcker är jättebra för detta. Det är tre små böcker på 29 sidor vardera, som behandlar sömn, stress och oro. De förklarar vårt beteende, våra reaktioner och vilka konsekvenser det har för vårt nervsystem.
  • Se över dina hälsobeteenden. Vi måste optimera kroppens möjligheter att klara av de utmaningar den utsätts för. Det är där det brister för många av oss idag.
  • Fundera på vad du vill uppnå i livet? Vad får det kosta? Och vilka beteenden och val kommer hjälpa dig dit? Man måste inte nödvändigtvis ändra så mycket i det yttre beteendet, men man måste ändra sitt förhållningssätt, sin attityd till livet. Man kan inte må annorlunda om man inte gör annorlunda.
  • Sluta jämför dig med andra. Vad vill DU använda din stund på jorden till?

Vad är de stora skillnaderna mellan ACT och KTB?

KBT är uppbyggt i förhållande till diagnosen, med exponering och symtomstegring – att träna på att stå kvar i obehaget.

ACT är en vidareutveckling av KBT, men har inte fokus på symtomdämpning, utan utgår ifrån acceptans och kontakt med upplevelsen. Här ligger fokus på ”vad vill du fylla livet med, även om det är jobbigt?”.

Foto: TT

Utvald läsning