Studie: Det här trefaldigar risken för spridd bröstcancer
I Sverige kallas kvinnor till mammografi från det att de fyllt 40 år. De uppmanas sedan att göra en kostnadsfri screening vartannat år under de kommande 34 åren för att eventuell bröstcancer ska kunna upptäckas i ett så tidigt skede som möjligt, redan innan några symtom hunnit visa sig.
Långt ifrån alla följer dock rekommendationen. Det visar statistik från det svenska mammografiscreeningsprogrammet och nationella hälsoregister som forskare hänvisar till i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ. Nästan var tredje kvinna, av omkring 433 000, gick inte på den första mammografin som de kallades till i Stockholm under perioden 1991-2020.
Kvinnorna som inte gick på den första screeningen hoppade också över framtida undersökningar i större utsträckning, vilket ofta resulterade i en senare cancerdiagnos, skriver forskarna i ett pressmeddelande.
– Att hoppa över den första mammografin orsakar förstås inte cancer, men det är en stark indikator på vem som löper risk för sen upptäckt och högre dödlighet. Våra resultat visar att missad första mammografi inte bara är ett engångsval, utan ofta markerar början på ett långvarigt mönster av att utebli från kontroller, säger studiens författare Ziyan Ma som är doktorand vid Karolinska Institutet, i pressmeddelandet.
Sämre diagnos och prognos
När kvinnor som avstått från sin första screening väl diagnostiserades med cancer var den oftare i ett mer avancerat stadium, visar studien.
Det finns fyra stadier av bröstcancer samt ett förstadie, då cancern enbart växer där den uppstått. Under den allra tidigare formen, förstadiet till bröstcancer, har de allra flesta inga symtom alls. Men cancern går ändå att upptäcka genom mammografi, enligt Bröstcancerförbundet. I det första stadiet växer cancern i bröstet och i det andra stadiet är cancertumören fortfarande mindre än fem centimeter. I det tredje stadiet är tumören större än så och i det sista stadiet växer cancercellerna in i blodkärlen så att sjukdomen kan sprida sig till exempelvis skelettet, lungorna och levern.
Kom i form på 21 dagar!
- Kostplan
- Träningsfilmer
- Recept
- Experttips
När forskarna jämförde kvinnorna som avstått från den första sceeningen med de som gått på den såg de att de förstnämnda löpte ungefär 1,5 gånger högre risk att nå det tredje stadiet av cancer. Risken att nå det fjärde stadiet var dock ännu högre. Den var 3,6 gånger högre jämfört med de som gick på sin första mammografi. Nästan 1 procent av kvinnorna i den första gruppen avled senare till följd av sjukdomen, vilket kan jämföras med 0,7 procent bland kvinnorna i den andra gruppen.
Forskarna bedömer att den senare upptäckten snarare än fler insjuknanden ligger bakom den något högre dödssiffran, då bröstcancer visat sig vara ungefär lika vanligt i båda gruppera. Omkring 7,7 procent av kvinnorna diagnostiserades med cancer under perioden som forskarna studerat.
– Ärftlighet är en välkänd och oföränderlig riskfaktor för bröstcancer och kvinnor med en familjehistoria följs ofta noggrannare. Vår studie visar att risken att avlida i bröstcancer är ungefär lika hög om man uteblir från den allra första screeningundersökningen. Till skillnad från genetisk predisposition för bröstcancer är detta ett beteende som går att påverka. Eftersom 30 procent av de kvinnor som kallas till screening väljer att inte delta, finns en betydande möjlighet att rädda liv genom ökad medverkan. Dessa kvinnor kan identifieras tidigt vilket ger sjukvården en unik chans att genom riktade insatser som påminnelser och stöd främja deltagandet, säger Kamila Czene, författare och professor vid Karolinska Institutet, i pressmeddelandet.
LÄS OCKSÅ: Studie: Planerat kejsarsnitt ökar risken för barnleukemi
Foto: Christine Olsson/TT