Artros: Så blir du fri från smärtan – senaste forskningen

"Det är stelt och det värker i leden. Kan det månne vara artros…?" tänker du fundersamt. Och ja, det är ganska stor sannolikhet att det är artros även om det finns andra sjukdomar som ger liknande symtom. Enligt Världshälsoorganisation (WHO) är artros en av världens vanligaste sjukdomar och cirka var fjärde person i Sverige över 45 års ålder har fått diagnosen.

Det forskas mycket på sjukdomen, likväl är det mycket som är okänt. Som varför vissa har mycket artros enligt röntgenbilder, men lite besvär. Medan andra har det precis tvärtom. En som ägnat över 25 år åt att forska på artros är Martin Englund, professor, läkare och epidemiolog vid Lunds universitet. Han sitter också i ledningen för den internationella artrosorganisationen Osteoarthritis Research Society International (OARSI):

– Smärta är komplext. Smärta kan bero på olika faktorer och behöver ofta behandlas på olika sätt. Smärtupplevelsen är till exempel ofta kopplad till psykosociala omständigheter, och kan vara värre om man är deprimerad, säger han och fortsätter:

– Det stämmer att det är en ganska dålig överensstämmelse mellan hur det ser ut på röntgenbilden och hur man upplever sin artrossmärta. Men i snitt är symtomen värre ju längre sjukdomen fortskrider.

Att leva länge med smärta kan göra att smärtupplevelsen blir kronisk, påpekar han.

– Då spelar det inte så stor roll vad som verkligen händer ute i leden, hur mycket eller lite brosk som finns där. Smärtan är ändå mer eller mindre densamma.

Artros drabbar ofta knän, fingrar och höfter

Artros är en sjukdom som angriper leder och långsamt påverkar brosk, ligament, skelett, menisk, ledhinnor och muskler. Det drabbar oftast knän, höfter och lederna i fingrarna, men kan i princip drabba vilken led som helst och även flera leder samtidigt. Enligt WHO är artros en av de tio mest invalidiserande sjukdomarna i högre medelinkomstländer. Så behovet av effektiva behandlingar är skriande.

Så hur går det, är forskarna på gång med nya behandlingar?

– Absolut. Det pågår ett intensivt forskningsarbete för att hitta nya mediciner som kan bromsa sjukdomsförloppet, för det finns inte i dag. Alla behandlingar vi har som är godkända och allmänt tillgängliga är symtomlindrande, de behandlar inte själva grundorsaken. Men det görs stora kraftansamlingar för att lösa detta. Och det är viktigt att lyckas; hundratals miljoner människor i världen har stora problem av artros.

Varför får man artros?

Det finns fem stora riskfaktorer som ökar sannolikheten att drabbas: Ålder, en tidigare ledskada, kön (kvinnor efter övergångsåldern), övervikt och andra genetiska faktorer, berättar han.

Det betyder i princip att den enda riskfaktorn man själv i större utsträckning kan påverka är vikten. Varför är den så viktig?

– Obesitas är en stark riskfaktor både för utvecklingen av sjukdomen och symtom som smärta. Artros har ett starkt samband med överbelastning av leder. Men det är ett missförstånd att artros är en förslitning eller att brosket nöts bort. Det är en överbelastning som startar molekylära processer som gör att vävnaden börjar brytas ner i enzymatiska och inflammatoriska processer. Att gå ner i vikt ger ofta mindre smärta, visar studier. Men det gäller att försöka göra små förändringar i sin allmänna livsstil, man ska inte jaga snabba viktnedgångar som sällan blir hållbara i längden. Och för många överviktiga är det svårt att gå ner i vikt. En målsättning kan då vara att inte öka vikten mer i alla fall.

Kan värk i händerna i kyla vara tecken på artros? Doktorn svarar

Träna med artros – motion hjälper mycket

Grundbehandlingen av artros är i dag träning och information för att bättre hantera sina besvär.

– Blir du stillasittande blir du ofta sämre. Du behöver en viss aktivitetsnivå, både för att motionera dina leder och muskler, men också för hjärtat och hälsan i allmänhet. Att röra sig hjälper också till att hålla vikten i kontroll och för bättre psykiskt välmående. Det finns också så kallade artrosskolor dit man kan anmäla sig och få hjälp. Men det går i princip lika bra att gå ut med hunden, simma, använda motionscykel med mera. Bara man rör på sig regelbundet!

Det stora behovet av effektiva behandlingar har öppnat dörren för ett flertal alternativa behandlingsmetoder. En av dem är behandling med stamceller. Principen går ut på att stimulera tillväxt av nytt brosk.

– Det är en experimentell behandling. Det pågår studier på om den har effekt eller inte, och vi har inga svar än. Behandlingen kan inte rekommenderas i dagsläget eftersom det saknas tillräcklig evidens. Dessutom är det en dyr behandling, säger Martin och tillägger:

– Men, just nu pågår en stor studie i Australien, där flera hundra patienter deltar. Den kan ge en bra indikation på om det finns något att hämta av denna typ av behandling, men det dröjer ett par år till innan vi vet.

PRP: Behandling för att återbilda brosk

En annan omtalad behandling är PRP, Platelet Rich Plasma, vilket betyder ”plasma rik på blodplättar”. Det är också en experimentell behandling där patientens egen blodplasma injiceras i leden för att bland annat stimulera till nybildning av broskceller. Även den behandlingen är dessvärre dyr för patienten.

– PRP-behandling har blivit populär i många länder. Men de senaste studierna på PRP visar att det ger liknande resultat som placebo. Det vill säga att patienten tror att det hjälper och upplever därför en förbättring av symtomen, säger han.

– Dessutom svänger symptomen vid artros ofta naturligt över tid. Behandlingar vid artros påbörjas typiskt då man är i en dålig fas, och förbättringen som kommer efter en behandling skulle i många fall kommit av sig själv, det vill säga oavsett behandling eller inte, säger han och tillägger:

– Det finns också starka ekonomiska intressen, det går ju att tjäna pengar på detta. De aktörer som finns på marknaden måste kunna bevisa att deras behandlingar är bättre än placebo och säkra, detta bör gälla oavsett vilken typ av behandling det rör sig om.

Större chans att behandla artros i tidigt stadie

Men forskningen är ändå på god väg att lösa en del av artrosens gåtor. Ett stort fokusområde är att upptäcka sjukdomen i tidigare faser än man gör i dag, konstaterar Martin.

– Helst redan innan röntgenförändringen kommit och det kan bli svårt att bryta den onda cirkeln. Vi tror att om leden är relativt intakt, finns det större möjlighet att påverka den fortsatta sjukdomsprocessen. Denna grupp av patienter är särskilt intressant för kliniska studier av nya läkemedel.

För det finns numera läkemedelskandidater som visat lovande resultat när det gäller att återbilda brosk. De har dock inte lyckats så bra i studier med patienter med artros i sent stadium.

– En möjlig förklaring till de dåliga resultaten vi hittills sett i olika studier skulle kunna vara att vi börjar behandla sjukdomen när den gått för långt och de rent biomekaniska faktorerna i leden har påverkats allt för mycket. Om vi hittar rätt läkemedel och behandlar sjukdomen i en tidigare fas, kanske vi skulle lyckas bättre med att fördröja det fortsatta sjukdomsförloppet.

Sjukdomen är heller inte enhetlig utan består av många olika undergrupper, berättar han. En del drabbade har bara en smärtsam led, andra har starkt inslag av inflammation med flera leder drabbade, inte sällan med ett flertal andra kroniska sjukdomar såsom diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar.

– Man talar i dag om ett antal olika undergrupper av artros. Forskningen måste lära sig mer om dessa undergrupper. I framtiden kommer vi troligen se många olika behandlingar mot artros, beroende på vilken sorts artros och samsjuklighet patienten har.

Efter reklamen: Tidiga tecken på atros – här är symtomen att vara uppmärksam på

Vilken värktablett är bäst vid artros?

Vid misstanke om artros kanske man borde söka hjälp så tidigt som möjligt alltså?

– Har du besvärande smärta i leden över lång tid är det bra att veta vad det beror på, så se till att få en diagnos. Men är det artros så finns det i dagsläget bara symtomlindring som godkända medicinska behandlingar. NSAID-preparat kan till exempel hjälpa om du har inflammatoriska besvär, antingen som tabletter eller som kräm eller gel.

Dessutom med färre biverkningar.

Forskning: Det här kosttillskottet kan lindra artros lika effektivt som läkemedel

NSAID står för Non Steroidal Anti-Inflammatory Drugs och hämmar inflammation. I denna grupp av läkemedel ingår olika verksamma ämnen som ibuprofen, naproxen, nabumeton och acetylsalicylsyra.

– Men framför allt: Se över livsstilen, skaffa någon form av regelbunden motion som passar ditt intresse och möjligheter samt få kontroll på kroppsvikten om du är överviktig – det är det bästa du kan göra själv för att behålla ledfunktionen och minska artrossymtomen.

– Vid svåra besvär vid artros i senare stadier i framför allt höft eller knäled så kan en protesoperation bli aktuell, alltså utbyte till en konstgjord led. Det är en behandling som hjälper i de allra flesta fall.

Vilka drabbas av artros?

Martin och hans kollegor vid Lunds universitet har samlat forskningskunskap om artros i artrosportalen.se där alla som vill lära sig mer om sjukdomen kan läsa om allt från dess orsaker och vad nytt som händer på området. Den drivs ideellt för att sprida kunskap.

– Där finns allt om den senaste forskningen och tips och råd. Den är helt fri från kommersiell bias och industriella intressen.

Hans egen forskning i Lund inriktar sig dels på basala sjukdomsmekanismer: Hur påverkar belastning ledbrosk, vad är gynnsam belastning och när övergår det till att inte vara så gynnsamt? I labbet planerar han och kollegorna odla vävnad, belasta den och mäta hur den svarar på molekylär nivå. De studerar också vad som händer med vävnadernas proteiner vid normalt åldrande och vid artros.

– Vi har också mer patientnära forskning, bland annat studerar vi risken för att utveckla artros efter knäskada. Vi följer patienter under lång tid för att se vilka som drabbas av artros och vilka som inte gör det. För många knäskadade utvecklar inte artros. Olika riskfaktorer, som vi än inte riktigt förstår, samverkar. Det finns ett stort behov av mer forskning på området.

Foto: TT