Känsligare för sjukdom? Så mår immunförsvaret efter restriktionerna
I år kan vi komma att äntra en mer normal vinter än förra året när det gäller infektioner som inte är covid-19.
Restriktionerna, som nu hävts, och våra nya beteendemönster fungerade nämligen väldigt bra för många av oss även för att hålla oss friska från till exempel förkylningar, magsjuka och influensa.
Kan vårt immunförsvar ha blivit dåligt?
Men hur har vårt immunförsvar egentligen påverkats av att vi levt med restriktioner och en ökad medvetenhet kring hur vi kan undvika sjukdomar? Kan det ha blivit sämre på något vis av att inte ha stimulerats?
MåBra frågade Peter Bergman, läkare och forskare vid Karolinska institutet.
– Immunförsvaret blir inte sämre av att inte stimuleras av olika sjukdomsframkallande bakterier och virus. Den normala exponeringen för omgivningen och andra människor räcker gott för att hålla immunförsvaret i form. Möjligen kan total isolering, som vid långa rymdfärder till exempel, vara negativt. Men det är ett så extremt fall så det berör inte många, säger han.
Immunförsvaret arbetar ständigt
Även om vi tycker att vi är försiktiga, eller rent av håller oss isolerade, så lever vi aldrig särskilt avskärmat från bakterier och andra ämnen vi inte kan se med blotta ögat.
Vi bär ju faktiskt också runt på flera kilo bakterier i vår tarm, som inte alls är dåliga för oss, utan tvärtom håller magen och immunförsvaret i gång.
– Det är egentligen fantastiskt hur sällan vi är sjuka trots den extrema miljön vi lever i, från ett mikrobiologiskt perspektiv i alla fall, säger Peter Bergman.
Vårt immunförsvar är fortfarande starkt
Så även om vårt immunförsvar kanske inte behövt stöta på lika många andra virus än just coronaviruset så är det ingenting som påverkat dess förmåga negativt. Det kommer inte heller att få en chock nu när vi stöter på de gamla virusen igen.
– Immunförsvaret är extremt tåligt och kan knappast överbelastas. Det utsätts dagligen för miljoner olika ämnen som kan sorteras som ”normalt” eller ”främmande”. Det är inbyggt i vårt DNA att hantera omgivningen så, annars skulle vi dö av infektioner ganska omgående, säger Peter Bergman.
Immuniteten kan dock vara mindre
Vi riskerar alltså inte att bli mer allvarligt sjuka nu när vi lever mer som vanligt igen efter att restriktionerna hävts.
Däremot kan vi åter vara mottagliga för milda infektionssjukdomar, som till exempel vanliga förkylningar, som vi kanske hade haft en viss immunitet mot i vanliga fall. Detta efter en hel säsong där det nästan bara varit coronaviruset som cirkulerat i samhället.
– Nu är det många andra virus som vi möter i stället och då har vi inte träffat på dem på ett tag och den kortvariga immunitet som till exempel en förkylning ger, är borta. Men att vi blir förkylda är egentligen bara ett tecken på att immunförsvaret fungerar, symtomen visar att försvarssystemet är i gång, säger Peter Bergman.
Det finns alltså en risk att vi nu är fler än vanligt som riskerar att drabbas av till exempel magsjuka, influensa och förkylningar, vilket kan göra säsongen mer intensiv. Men det betyder inte att vi skulle ha fått ett sämre immunförsvar.
Immunitetsskuld inget vedertaget begrepp
Immunitetsskuld är ett begrepp som cirkulerat en del nu under pandemin som syftar på att vi skulle var mer sårbara för sjukdom nu när vi utsatts för mindre virus. Det är dock ett begrepp som Peter Bergman inte tycker gör immunförsvaret rättvisa eftersom det inte stämmer med hur det fungerar.
– Det finns ingen naturlag som säger att summan av alla infektioner är konstant, därför är just ordet ”skuld” inte korrekt. Ekvationen går inte ut – man kan ha varit frisk under corona och fortsätta vara frisk. Vi har alla olika immunförsvar och förutsättningar att möta infektioner. Vissa blir aldrig sjuka medan andra drabbas oftare, säger Peter Bergman.
Att det är så kan bero på en mängd olika saker. Till exempel att man exponeras för mer virus genom att ha barn i förskoleåldern eller att man träffar massor av människor i jobbet, skolan eller på andra sätt.
– Budskapet är ändå att försöka leva som vanligt, men kanske med lite extra koll på handhygien och avstånd till personer med symtom, säger Peter Bergman.