När symtomen aldrig går över – Allt vi vet om postcovid just nu!
– Men det finns hopp, de flesta blir faktiskt bättre, säger infektionsläkaren Per Åkesson.
Coronaviruset har förbryllat en hel värld. Men frågan är om inte postcovid, följdsjukdomen som ibland kommer efter en infektion, är ännu mer förbryllande. Symtomen är många och slår väldigt olika.
Vissa kan ha feberkänsla i månader efter att ha tillfrisknat från en hyfsat lindrig covid-19, andra är förlamande trötta, orkar bara gå några få meter och känner sig dementa.
Se även: Trötthet efter covid-19? Så samlar du energi
Sedan finns det de som klarar sig helt utan följdsymtom, trots att de har haft en svår covid-infektion.
Ca 10 procent har symtom som inte går över efter covid-19
Enligt beräkningar kan cirka 160 000 personer i Sverige ha postcovid. Ungefär 30 000 har fått vård för postcovid fram till hösten 2021. En annan siffra som nämns är att tio procent av alla som haft covid-19 har symtom som inte går över efter infektionen.
– De som får postcovid är oftast inte de som varit svårast sjuka i covid-19. I stället tycks yngre, medelålders och kvinnor vara hårdast drabbade, säger Per Åkesson, infektionsläkare och ansvarig för postcovidmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund.
Ännu vet man inte varför det är så och man vet inte heller vad postcovid beror på. Men mycket forskning pågår, bland annat på Skånes universitetssjukhus. Per Åkesson tror dock inte att postcovid är ett tillstånd, utan flera.
Postcovid kan förväxlas med andra sjukdomstillstånd
– I den stora gruppen av drabbade varierar symtomen mycket, det kan vara allt från hjärtklappning, andningsbesvär och muskeltrötthet till stickningar, domningar och hudutslag, säger han.
Det är inte helt lätt att ställa diagnosen. Det finns ingen färdig manual med symtom som bevisar att det är just postcovid man lider av. Symtomen kan också lätt förväxlas med andra sjukdomstillstånd. På mottagningen försöker man komma fram till en diagnos, bland annat genom att utesluta andra sjukdomar.
– Oftast ser vi att patienten har antikroppar som visar att man har haft covid-19, men inte alltid. Då får vi gå på patientens berättelse och lägga pussel, säger Per Åkesson.
Idag finns ingen specifik behandling för postcovid
De finns ingen specifik behandling mot postcovid, däremot kan de symtom man har behandlas på olika sätt. I enstaka fall kan man ha hjälp av exempelvis smärtstillande tabletter och man kan också dämpa puls och hjärtklappning med läkemedel.
– De flesta symtomen går att hantera, säger Per Åkesson.
Han menar att postcovid verkar vara ett godartat tillstånd som inte ger några bestående men:
– 99 procent blir bättre, så prognosen är god. Men för en del kan det ta tid. En liten andel har haft besvär i över ett år men de allra flesta blir bättre efter några månader.
När bör man söka hjälp för postcovid?
Ett annat positivt tecken är att kön till mottagningen avtagit.
Men när ska man misstänka att man kan ha postcovid och vart ska man vända sig?
– Har man fortfarande symtom tre månader efter att man har haft covid-19 ska man vända sig till sin vårdcentral. Det gäller framför allt om man har kvardröjande andningssvårigheter eller att man har en uttalad trötthet som inte går att vila bort, säger Per Åkesson.
Andra symtom man bör kolla upp med sin läkare är kvardröjande förkylningskänsla och feber samt hjärtklappning.
– Bröstsmärta, andnöd och hög feber ska man inte vänta med att söka för. Då ska man söka vård akut.
Det här räknas som postcovid
En covid-19-infektion brukar läka inom några dagar eller veckor. Postcovid är när man har symtom som kvarstår, eller får helt nya symtom, efter att infektionen försvunnit.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO är postcovid ett tillstånd då man har besvär tre månader efter insjuknande i covid-19.
Vanliga symtom vid postcovid
- andningsbesvär
- förlamande trötthet
- hjärndimma och problem med att fokusera
- feber som inte går över
- hög vilopuls
- hjärtklappning
- smärta
- POTS (ett tillstånd som får pulsen att rusa när man ställer sig upp)
- lukt och smakbortfall
- mag-tarmproblem
- astma
- depression och ångest
- sömnproblem
Källor: SBU, Socialstyrelsen Foto: TT