Värmen påverkar de flesta av oss, men mår du mycket dåligt kan du ha drabbats av värmestress – ett förstadie till värmeslag. Få koll på symtomen och behandlingarna – och se om du tillhör en riskgrupp.
Värmen påverkar de flesta av oss och vi kan känna oss obekväma och lite dåsiga. De 3-4 första dagarna brukar vara värst innan kroppen har acklimatiserat sig, men det kan ta upp till tio dagar eller mer.
Vanligtvis går det snabbare att acklimatisera sig för personer som tränar mycket, då man är mer van vid att ha förhöjd kroppstemperatur. Men att ge sig ut på ett långt löppass när temperaturen ligger runt 30 grader och solen gassar kan vara direkt skadligt. Hårt arbete i extremvärme stressar kroppen, och man kan drabbas av något som kallas värmestress.
Värmestress uppkommer när kroppen inte längre kan reglera sin temperatur genom att svettas och öka blodflödet i huden. Kroppstemperaturen stiger och det påfrestar bland annat andning, hjärta och blodcirkulation. Värmestress kan ses som ett förstadie till värmeslag, som är ett livshotande tillstånd.
Riskgrupper för värmestress
Men det är inte bara träning som ökar risken för värmestress, även vissa riskgrupper är extra utsatta, och faktorer som sjukdomar, mediciner, vilka kläder du du har på dig, ålder, kön, graviditet, infektioner, acklimatiseringsförmåga, fysisk kondition, kroppsstorlek och kroppssammansättning påverkar.
Vad gäller läkemedel visar epidemiologiska studier att personer med depression, hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes måste vara extra försiktiga när temperaturen ute är hög. Personer med sjukdomar som påverkar rörligheten, medvetenheten och beteendet utgör också en riskgrupp, som exempelvis demens och Parkinsons sjukdom.
– Risken är att man blir uttorkad och att kroppstemperaturen höjs. Höjer man kroppstemperaturen så går det åt mer hjärtkapacitet till att kyla huden. Man kan få högre puls och lägre blodtryck. Har man bakomliggande sjukdomar eller svagt hjärta kan man få svårt att orka med, säger Björn Strandell, distriktsläkare i Örebro län, till Sveriges Radio.
Risken för värmestress är större i storstäder där temperaturerna ofta är högre än på landet. Yrken som innebär utomhusarbete i skyddskläder ökar också risken att drabbas.
Ta det lugnt med träningen i extremvärmen!
Tecken på värmestress
Varningstecken på att du eller någon i din omgivning har drabbats av värmestress kan vara:
Förhöjd kroppstemperatur
Förhöjd puls
Ökad andningsfrekvens
Nytillkommen yrsel
Onormal trötthet
Muntorrhet och minskad urinutsöndring kan vara tecken på vätskebrist.
Om värmestressen slår till
Blir du väldigt trött och varm ska du ta det lugnt i värmen. Särskilt om du går på mediciner för hjärtsvikt eller svagt hjärta, kroniska lungsjukdomar eller diabetes. Är man akut varm kan de här sakerna hjälpa till att sänka kroppstemperaturen både på utsidan och insidan av kroppen:
Placera händerna i isvatten
Ta en kalldusch
Lägga kalla handdukar på pannan
Dricka kallt isvatten
Hjälper inget och du är fortsatt trött och orkeslös, samt har någon underliggande sjukdom, kan det vara läge att kontakta vården.
Källor: Sveriges radio, Stockholms stad, Folkhälsomyndigheten Foto: TT
