SömnMindfulnessOnt i magenMunhälsaVätskebrist

Barn i kläm när våldsamma pappor kräver sin rätt

23 maj, 2018 
Mannens rättigheter sätt ibland framför barnens bästa, enligt nya undersökningen från ROKS.
Många kvinnor som ansöker om ensam vårdnad på grund av misshandel eller sexuella övergrepp nekas – trots starka skäl för att barnen bör skyddas från mannen. Det visar en genomgång av domar som ROKS har gjort.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Tidigare i maj publicerade vi Sofie Löwenmarks historia. Hennes mamma mördades av hennes pappa 1981, när Sofie var ett år gammal.

Pappan, som dömdes till fängelse, fick trots detta vårdnaden om Sofie, och hon berättar att det var en lång och svår process att få honom att skriva över den till mostern, som Sofie bodde hos.

– Han vägrade ju under en lång tid av anledningar som han inte direkt redovisade. För att jävlas antar jag, säger Sofie.

I de tidningsklipp om mordet som Sofie Löwenmark senare gått igenom beskrivs mammans död mer som en familjetragedi än som mord.

– Jag kan inte ens minnas att det står mord någonstans, säger Sofie i artikeln.

Läs också: 10 tecken på att du är i ett dåligt förhållande

På ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) finns en undersökning som visar att det finns brister i det svenska rättssystemet som kan gå ut över barnen i vårdnadstvister där allvarliga brott samtidigt utreds.

Annons

Kvinnor tas inte på allvar

Undersökningens syfte var att ta reda på i vilken man forekomsten av brottsprocesser med inslag av familjevald påverkar utgangen av en vardnadstvist. I undersökningen har man analyserat 100 brottsmålsdomar, som tagits fram i en rattsdatabas med sokordet ”vardnad” som sallning. Domarna kommer från nio olika tingsrätter i Sverige: Alingsas, Lulea, Nacka, Sodertorn, Varmland, Linkoping, Nykoping, Gotland och Lund.

Brottmalsdomarna har gatts igenom och sedan har domar i respektive vardnadsmal bestallts fran tingsratterna. Det blev totalt 34 domar, så detta är ingen stor undersökning.

Tanken vid vårdnadstvister är att barnets bästa ska sättas främst – men samtidigt har barnet ingen talan i rätten, eller någon som representerar det. Istället står ofta ord mot ord mellan föräldrarna.

Utgångspunkt för domstolarna är också att båda föräldrarna ska ha umgängesrätt med barnet – vilket låter självklart. Men när den ena föräldern misstänks för brott som misshandel eller sexuella övergrepp är praxis i Sverige att barnet ska vara kvar där det är tills ärendet är utrett. Och den förälder som kämpar emot eller kräver ensam vårdnad riskerar istället att förlora vårdnaden helt.

Annons

Det här gör att kvinnor som har blivit slagna av sina män, och kanske sett barnen bli det också, ändå måste ha nära kontakt med mannen, alternativt släppa iväg barnen vid umgängestillfällena under rättegångsperioden.

Läs också: Mia Skäringer hyllas efter inlägget om våld mot kvinnor

I undersökningen kunde man se att 75 av de 100 brottsmålsdomarna var fallande. Det kan jämföras med den genomsnittliga nivan i landet for brott, vilket är 95 procent. Skalet ar att ord-mot-ordsituationer ofta forekommer i mal om relationsvald och att domstolarna ar forsiktiga nar det galler att vardera bevisen.

Tingsratten säger själva rent ut (i nastan halften av domarna) att eftersom det foreligger en vardnadstvist mellan parterna maste malsagandens utsaga bedomas med sarskild forsiktighet. Darfor blev det friande dom i 44 procent av de misshandelsfall som var med i undersökningen.

Man kan alltså se tendensen att en misshandel inte döms lika hårt om det samtidigt pågår en vårdnadstvist – som om misshandeln hade skett mellan två för varandra okända personer:

Annons

”Ratten tycks anse att det i en uppbrottssituation finns farre hamningar och att det ar forstaeligt att visst vald kan uppsta i samband med vardagliga konfrontationer,” står det i undersökningen.

Fördomar om påhittade övergrepp

En vanlig fördom är att kvinnor skulle hitta på att mannen har gjort saker mot barnet för att själv få hela vårdnaden, men enligt undersökningen vore detta att skjuta sig själv i foten.

När det under en vårdnadstvist dyker upp anklagelser om våld eller sexuella övergrepp ses dessa ofta som utspel kopplade till tvisten, och inte som en serios handling for att utreda saken. ”Att havda att misstankar om overgrepp kan vara en bra strategi for en mamma att fa ensam vardnad ar alltsa helt felaktigt – sa lange bevisen ar svaga ar misstankarna till nackdel for henne.”

Något som heller inte är vida känt är att en vårdnadstvist i sig kan utlösa ett våldsamt beteende eller sexuella övergrepp:

Annons

”Skilsmassan har skapat en kansla av maktloshet och desperation som far sitt utlopp i den oinskrankta makten over barnet … Det ar alltsa inte markligt att misstankar om overgrepp uppkommer just i vardnadstvister, helt enkelt darfor att det ar separationen som triggat mannens gransloshet och behov att ”ta tillbaka makten”.”

Just sexuella övergrepp mot barn var inte en stor del av brottsmålen i undersökningen, men enligt författarna till undersökningen kan de vara fler än vi kan se:

”Det forekommer att mannen vid misstanke om sexuella overgrepp, erkanner en misshandel i forhoppning om att polisen later sig noja med detta och inte gar vidare med den ofta mer svarutredda sexualbrottsmisstanken.”

Läs också: 7 sätt #metoo syns i regeringens vårbudget

Författarna överraskas av domstolarnas välvilja mot männen som begått brott – i 32 av de 34 fallen får mannen behålla sin umgängesrätt. Ett exempel är ett fall dar de två barnen är radda for pappan, som aven misstankts for sexuellt overgrepp mot ett av barnen, men tingsratten menar att det inte finns nagon konkret risk, om umganget sker korta stunder med umgangesstod.

Avslutningsvis sammanfattas i undersökningen i att det är slående hur ofta schabloner tillämpas i dessa fall, och hur man undviker att göra djupare analyser. Författarna har analyserat tre brister i det svenska rättssystemet:

  1. Dålig fokus på barnets bästa
  2. Vårdnadstvist ger bevishandikapp i brottsmålet
  3. Försonlighet mot våldsamma män

Källa: Våld & Vårdnad av Eva Diesen Foto: IBL

Annons