Susanne, 49: Den lilla finnen var hudcancer

Susanne Kyndel fick hudcancer.

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

En finne, tänkte Susanne Kyndel, 48, när den den röda kvisslan plötsligt dök upp ovanför läppen en dag för sex år sedan. Hon tog till en mängd knep för att få bort den.

– Det var som en liten rodnad som vätskade. Jag försökte klämma den och duttade med en bomullstuss och för att torka ut den med rengöringssprit. Men inget hjälpte, den blev bara större, säger Susanne.

Till slut gick hon till vårdcentralen. Läkaren där misstänkte att det rörde sig om en hudinfektion som svinkoppor. Logiskt, tänkte Susanne, eftersom bakterierna oftast drabbar barn i förskoleåldern och hon hade barn omkring sig på jobbet hela dagarna. Men såret försvann inte. Det blev en ny vända till vårdcentralen. Denna gång till en hudspecialist för att frysa bort den besvärande knölen.

– Jag ser att du har ett basaliom i ansiktet, var det första läkaren sa när jag klev in genom dörren. ”Det där går inte att frysa, det är basalcellscancer och måste opereras bort”, förklarade hon.

– Jag var rätt tagen och skraj när jag kom hem. Varför hade jag väntat så länge med att söka hjälp? Cancer är ett laddat ord för mig. Båda mina föräldrar fick cancer och och min mamma och mormor gick bort i cancer.

Opererade bort hudförändringarna

Susanne hittade ytterligare två hudförändringar på kroppen. Strax därpå blev hon kallad till operation. Hon fick lokalbedövning och allt var över på en kvart.

– Kirurgen fick ta en rejäl bit med skalpellen av området kring tumören. Han gick ordentligt både på djupet och bredden.

Läkaren skar helt enkelt bort tumören från huden med några millimeters marginal runt hela tumören. Därefter syddes huden ovanför läppen ihop. Den bortskurna hudbiten skickades därefter för analys för att säkerställa att hela tumören var borta.

I dag syns ett tydligt ärr ovanför överläppen efter hudtumören.

– Jag hade ingen aning om att det fanns något som hette basaliom och som dessutom är jättevanligt. Jag trodde hudcancer hade med leverfläckar att göra, men nu vet jag bättre. Många går precis som jag och väntar för länge innan man söker vård.

Ett till basaliom hittades

Hon brukar skoja om sitt scarface.

– Men om jag sökt vård tidigare hade jag kanske sluppit ärr.

Året därpå hittade Susanne en ny röd vätskande ”kvissla”. Denna gång ovanför ögonbrynet. Läkaren konstaterade att även det var ett basaliom och tog bort det.

– Nu vet jag hur det börjar och söker hjälp snabbt. Det sista ärret syns knappt.

I dag har Susanne ett helt annat tänk kring solen och solbränna.

– Numera har jag hög solskyddsfaktor och keps och solgalsögon. Tidigare var jag så otroligt vårdslös och smörjde mig knappt. Som ung solade jag ofta i solarium för att hålla i solbrännan på vintern. Jag älskar att vara ute på sommaren på sjön, men jag skyddar mig mer nu. För det är lätt att vara efterklok…

Experten: Se upp med knottror, skorv och plitor

Basalcellscancer är den hudcancerform som ökar snabbast i Sverige. Varje år drabbas 50 000 svenskar. Solandet är den stora boven. Så här skiljer du harmlösa hudförändringar från farliga.

Basaliom, eller basalcellscancer, är vanligare än både malignt melanom och skivepitelcancer. Fortsätter utvecklingen som i dag kommer var femte svensk drabbas av basaliom under sin livstid. Hudtumören sitter oftast i ansiktet och för att botas krävs operation. De flesta drabbas efter 50 års ålder. Ökningen beror på våra solvanor, antingen att man bränner sig i solen eller vistas i solen för mycket på fritiden.

– Basalcellscancer är inte livshotande på samma sätt som malignt melanom. Men tumören kryper ned i huden och fräter sönder vävnaden och skadar huden den växer i, säger Jan Lapins, hudcancerspecialist och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset.

Om den inte opereras bort i tid är risken att man måste göra ett större ingrepp som kan lämna vanprydande ärr i ansiktet. Typiska kännetecken för basaliom är en glansig knottra som är skör och blöder lätt eller ett sår som inte läker.

– Basaliom är oftast röda. Ofta sätter den sig i ansiktet, på en näsvinge, ett öra kring ögon eller runt munnen.

Solen och solarium främsta orsaken till hudcancer

Den här cancertypen kan vara envis och ibland behövs flera operationer.

– Många får mer än en hudtumör. Vissa med svårt solskadad hud kan få nya basaliom hela tiden. De sprids dock inte i kroppen, säger Jan Lapins.

Främsta orsaken till hudcancer är UV-strålning från solen, men även från solarier. Den kopplingen är lika stark som den mellan rökning och lungcancer. Men trots den kunskapen är det fortfarande många som bränner sig.

– Det tar lång tid att utveckla hudcancer, det kan dröja tiotals år. Största delen av hudcancerfallen går att förebygga med kläder och kompletterande solskyddskrämer. Vi rekommenderar spf 30.

Jan Lapins råd är att söka läkare om små sår uppstår utan orsak. Om de inte vill läka, kan det vara ett tecken på basaliom.

– Den viktigaste insatsen mot hudcancer är att ha koll på fläckarna. Det viktiga är att ta hudförändringar på allvar och söka vård snabbt, säger Jan Lapins.

Basalcellscancer växer långsamt. Även om det är en relativt mild hudcancerform krävs det alltid behandling.

– Det är viktigt att söka hjälp när den är så liten som möjligt. Annars kan den utveckla tentakler. Väntar man för länge med att söka hjälp förstörs vävnaderna där de sjuka cellerna växer, och det kan behövas plastikkirurgi för att reparera, säger Jan Lapin.

Susanne Kyndel

Ålder: 49 år

Bor: Norrköping

Familj: Fyra barn

Gör: Idrottsprofil och värdegrundspedagog

Så ser de farliga fläckarna ut

Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är de tre vanligaste formerna av hudcancer.

Basalcellscancer

Basalcellscancer.

Basalcellscancer.

Basalcellscancer, kallas även basaliom, växer långsamt och brukar inte bilda dotter- tumörer. Varje år upptäcks mer än 50 000 fall. Så gott som alla botas.

Kännetecken är: en glansig knuta i huden, med eller utan sår. Titta efter efter små sår som tillfälligt läker, men kommer tillbaka på samma ställe. Titta även efter en röd lätt eksemliknande fläck med små sårskorpor.

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer är en form av hudcancer som även den ökar. Man upptäcker ungefär 7000 fall per år.

Kännetecken är: en fjällig, skrovlig fläck som med tiden växer och blir tjockare. Det kan också bli till en skrovlig, ibland sårig knuta. Den sitter ofta i ansiktet, skalpen, på öron eller underläppen. Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation.

Malignt melanom

malignt melanom.

Malignt melanom anses som den farligaste formen av hudcancer eftersom den kan sprida sig. Ungefär 4000 personer drabbas årligen. Mellan 80 och 85 procent av dem botas. Ju förr den upptäcks, desto bättre prognos.

Kännetecken: En ny brunsvart fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende eller ett gammalt födelsemärke som har förändrats. Det är oftast oregelbundet i formen och ojämnt i kanten, har en ojämn färg i olika nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt. Fläcken är i regel större än fem millimeter och kan dyka upp var som helst på kroppen, men kvinnor får oftast sjukdomen på underbenen. Här är prickarna du ska se upp med 

AV: Margaretha Eldh FOTO: Stefan Jerrevång, Johan Garsten och Shutterstock/TT

Läs mer:

Läkaren om hudcancer: ”Du får det inte bara där du bränner dig”

Jo, du kan få hudcancer på dina privata delar

7 saker som ökar hudcancerrisken – som inte är solbränna

Redaktionens tips
Dela på: