Sant eller falskt: Är högt kortisol farligt för hälsan?
Mässan för kvinnors hälsa: "Det är dags att prioritera sitt välmående"
Intresset för att kontrollera och balansera sitt kortisol är stort i sociala medier just nu. Helst ska vi detoxa bort så mycket av det som möjligt eftersom ”vi annars blir trötta och tjocka”, enligt personer som vill sälja tjänster med olika ”lösningar”.
Tillströmningen av patienter som vill kolla kortisolet har blivit så stor att läkare i flera länder varnar för att onödig testning kan tränga undan annan viktig vård. Till exempel amerikanska endokrinologsällskapet (endokrinologer är specialister på hormoner och de organ som tillverkar dem), som nu avråder helt från kortisoltestning för allmänna symtom som stress, svullnad eller kronisk trötthet. Men varför pekas just stresshormonet kortisol ut som en syndabock?
– Människor söker en förklaring, de vill veta varför man mår som man mår. Det går trender i vad som pekas ut som orsak till att vi inte mår bra, ibland är det sköldkörtelrubbningar, ibland immunförsvaret. Just nu är det kortisol, säger Oskar Ragnarsson, docent och överläkare på endokrinologimottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Det här är kortisol
• Kortisol utsöndras vid stress och reglerar kroppens omsättning av socker, fett och protein. Det interagerar med receptorer i hjärnan och påverkar humör, motivation och rädsla. Det påverkar varje cell i kroppen och är avgörande för vår överlevnad.
• De allra flesta har kortisolnivåer som går upp och ner under dagen, utan att det är konstigt.
• Sjukliga tillstånd av för högt eller lågt kortisol är mycket ovanligt.
• Det finns inte något normalvärde för kortisol som gäller för alla. De varierar från person till person – och ibland från dag till dag.
Utan kortisol överlever vi inte
Oskar Ragnarsson berättar att kortisol är ett naturligt stresshormon, som bildas i binjurarna, vars främsta uppgift är att få oss att lägga in en extra växel vid behov. Som för att komma ur sängen på morgonen, eller för att fly från en fara.
– Det är ett av få hormoner som vi inte klarar oss utan. Utan kortisol överlever vi inte, påpekar Oskar Ragnarsson.
Det påverkar alla organ, hjälper hjärtat att slå normalt och det är viktigt för immunförsvar och ämnesomsättning.
– Kortisolnivån varierar tydligt över dygnet. Det ligger som högst på morgonen när vi ska gå upp och som lägst när vi ska gå och lägga oss. Det kan också stiga om vi drabbas av en olycka, inför en operation, om vi förlorar en nära släkting och andra akuta livshändelser.
Det stiger och sjunker naturligt och tillfälligt under dagen utan att det är onormalt. Oftast är dagens kortisoltoppar tillfälliga och ofarliga.
Expert i texten: Oskar Ragnarsson
Oskar Ragnarsson är docent i endokrinologi vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska sjukhuset. Hans huvudforskningsämnen är hypofys och binjuresjukdomar (kortisol bildas i binjurarna).
Stämmer det att kortisol gör oss svullna och trötta?
– En frisk människa med högt eller lågt kortisol får inte några symtom. Det får man bara om man har en sjukdom som orsakas av ett för högt eller för lågt kortisol.
Det kan hända vid Cushings syndrom, då man har för mycket kortisol, går upp i vikt och får fettansamlingar på buken, ansiktet och nacken samtidigt som ben och armar är pinnsmala. De fettansamlingar man kan få vid Cushings syndrom har felaktigt inspirerat till begrepp som “cortisol belly” och “cortisol face” på sociala medier. Där påstås det att ett ”vanligt” kortisolpåslag gör oss runda i ansiktet och på andra ställen av kroppen.
– Men de här symtomen får man bara vid sjukdom. Det är inget som en stressad, men i övrigt frisk, människa drabbas av, säger Oskar Ragnarsson.
Sant eller falskt?
Sant eller falskt är en serie på MåBra där vi tar hjälp av experter för att reda ut vanliga missförstånd, myter och osanningar. Vi tycker att det är extra viktigt att faktagranska hälsopåståenden i dagens samhälle - där även felaktigheter snabbt kan kan få stor räckvidd. I den här artikelserien hjälper vi våra läsare att reda ut vad som faktiskt stämmer. Det kan handla om allt från nyttig mat och träning till hälsa, relationer och psykologi.
Vid Addison, även kallat binjurebarksvikt, har man i stället för lågt kortisol. Det ger symtom som plötslig och oförklarlig viktminskning, svår trötthet och lågt blodtryck. Att detoxa ner kortisolet är med andra ord en dålig idé eftersom sjukligt lågt kortisol, som vid Addison, kan vara livshotande.
Oskar Ragnarsson säger att sjukdomar som ger för mycket eller lite kortisol är väldigt ovanliga. Cushings syndrom, drabbar cirka 30 personer om året i Sverige, drygt 1 000 personer lever med Addisons sjukdom. Sannolikheten att en person som känner sig stressad eller svullen skulle ha någon av dem är liten.
Begreppet kortisolpåslag används felaktigt
Han tror att begreppet “kortisolpåslag” ofta blandas ihop med det vi kallar för en adrenalinkick.
– Troligen menar man stresspåslag när man pratar om kortisolpåslag. Vid ett stresspåslag får man en adrenalinkick som gör att hjärtat slår snabbare och blodtrycket går upp. Det har inget med kortisol att göra, säger han.
Och även om kortisolet skulle stegra en stund är det sällan något vi känner av. Därför ser Oskar Ragnarsson ingen större nytta med att testa sitt kortisolvärde bara för att man oroar sig för att man stressar för mycket. Precis som i USA är det inget test läkare tar för säkerhets skull.
– Vi brukar inte mäta en persons kortisol såvitt vi inte misstänker en bakomliggande sjukdom, säger han.
Då kan kortisol göra dig sjuk
Vid Addisons sjukdom produceras för lite kortisol, vilket kan leda till trötthet och viktminskning.
Cushings sjukdom ger överskott av kortisol och då symtom som trötthet och viktuppgång.
Pseudo-Cushing (falsk Cushing) ger ett överskott av kortisol som en följd av en annan sjukdom. Förhöjda värdet kan bero på depression, ångesttillstånd, tvångssyndrom, svår fetma, PCOS, sömnapné, anorexi, alkoholmissbruk, smärttillstånd, med mera.
Så kan man mäta kortisol
Kortisol kan mätas i blod, urin, saliv och hår. Det säljs olika typer av tester som ska avslöja om man har ett “kortisolpåslag”. Oskar Ragnarsson menar att ett sådant test inte heller har något större värde, då det inte är särskilt pålitligt.
– Det är nästan omöjligt att tolka ett slumpmässigt taget kortisol. Värdet kan variera mycket under dygnet utan att det är onormalt, säger han.
Det finns inte heller några studier som visar att särskilda livsstilsförändringar som cirkulerar på sociala medier skulle “balansera” stresshormonet. Det finns bland annat en speciell cocktail (se ruta) och särskilda livsmedel som sägs hjälpa.
Kortisolcocktail – en ifrågasatt dryck
Den virala kortisolcocktailen som trendar på sociala medier görs på apelsin- eller citronjuice, koksvatten och olika salter. Den kallas även "binjurecocktail”.
Drycken påstås hjälpa mot bland annat "binjuretrötthet”, som inte är en etablerad diagnos. Drycken är ifrågasatt. Bland annat för att de olika symtom den ska avhjälpa kan ha en mängd olika orsaker som inte handlar om kortisol utan exempelvis om dålig sömn, psykiska problem, för mycket salt eller alkohol och oupptäckta sjukdomar som anemi och hypotyreos. Dessutom är det osannolikt att symtomen skulle bero enbart på kortisolnivåerna.
Cocktailen anses dock inte farlig att dricka men om du vill förbättra kortisolnivåerna är det bättre att se till att sova tillräckligt, äta en hälsosam kost och praktisera mindfulness och meditation. Samt behandla sjukdomar som eventuellt kan orsaka pseudo-Cushing.
– Generellt kan man säga att osunda vanor, till exempel att äta fel och dricka för mycket alkohol, kan få värdet att stiga. Samma gäller om man är deprimerad, kroniskt stressad eller har ångest. Men då är lösningen att bearbeta grundorsaken, det vill säga depressionen, alkoholkonsumtionen eller stressen. Då kommer kortisolet att påverkas indirekt.
Är du farligt stressad? 10 tidiga tecken på utmattning
Så är det till exempel vid så kallad pseudo-Cushing (falsk Cushing). Då man har ett kortisolöverskott som orsakas av alkoholmissbruk, depression, ätstörning eller grav fetma. När den bakomliggande sjukdomen behandlas sjunker också stresshormonet automatiskt.
Oskar Ragnarssons råd är i stället att leva sunt och motionera lagom mycket.
– I övrigt är det faktiskt inte så mycket man kan göra. Om man är frisk behöver man inte tänka på sitt kortisol, det sköter sig självt.