Ny rapport: Överviktiga med ätstörningar får vänta längre på vård

Enligt en ny rapport får de med fetma, övervikt eller normalvikt vänta längre på att få vård än de som är underviktiga.

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

Två av tre personer som lider av ätstörningar är inte underviktiga – och får därför vänta längre på att få vård. Väntetiden ökar nämligen ju mer en person väger. Det visar ny statistik från Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling (Riksät).

– Det är ett oroande mönster. De som väger mer är exakt lika sjuka, säger Sara Norring vid Riksät till TT.

Gruppen med ätstörningar som är normalviktiga, överviktiga eller feta utgör två tredjedelar av alla patienter med ätstörningar. Men i den nya statistiken framkommer att ju mer en patient väger, desto längre får hen vänta på att få vård.

De med fetma får vänta längst på vård

Enligt rapporten får de som är underviktiga vård i snitt 29 dagar efter att ha begärt vård. Normalviktiga får vänta i 37 dagar, överviktiga 44 dagar, medan de som lider av fetma får vänta i 49 dagar. Av de som begärde vård för en ätstörning under 2017 fick 6,1 procent vänta längre än vårdgarantins 90 dagar. Denna grupp utgjordes främst av de med högre kroppsvikt – och en annan diagnos än anorexia nervosa.

– Gravt underviktiga patienter kräver akuta insatser och får förtur i vården, men en annan förklaring är brist på kunskap inom vård, skola och i samhället generellt, säger Thor Rutgersson vid patientorganisationen Frisk och fri till TT.

Hur snabbt vård sätts in skiljer sig mellan Sveriges olika regioner. Hela 9 av 16 regioner gav inte vård inom 90 dagar. Värst var det i Västernorrland, där 12,6 procent av ätstörningspatienterna fick vänta för länge. I Gävle och Kalmar fick alla vård i tid.

– För de flesta syns inte en ätstörning utanpå och för de som inte är underviktiga tar ledet fram till vård längre tid. Vi måste bryta den stereotypa bilden av vem det är som får ätstörningar, säger Thor Rutgersson.

190 000 personer i Sverige beräknas ha någon form av ätstörning. Av dessa är 95 procent kvinnor. Över hälften har ätstörning utan närmare specifikation, UNS, där patienten ofta blandar självsvält, kompensationsbeteende och hetsätning.

De tre vanligaste ätstörningarna

Anorexia nervosa innebär att personen svälter sig. Det leder till påtaglig undervikt. Patienten lider av förvrängd kroppsuppfattning och är rädd för att gå upp i vikt. Undervikten är så stor att flera basala funktioner, som menstruationen, i kroppen slutar att fungera. Självkänslan är beroende av vikt och kroppsform.

Bulimia nervosa kännetecknas av hetsätning. Den som är drabbad äter onormalt stora mängder mat och upplever att de tappat kontrollen över sitt ätande. Ofta kompenserar personen hetsätningen med kräkningar, laxermedel, fasta eller överdriven motion. Även här finns en rädsla för att gå upp i vikt. Självkänslan är också här beroende av vikt och kroppsform.

Hetsätningsstörning, eller binge eating disorder – BED, är som namnet säger ett problem med hetsätning. Skillnaden från bulimia nervosa är att patienten inte använder kompensatoriska beteenden, som kräkning, för att gå ner i vikt. BED leder ofta till övervikt, och skam- och skuldkänslor är vanliga.

Källor: Riksät, TT

Foto: Shutterstock/TT

Läs mer:

Nya siffror: Allt fler söker hjälp mot ätstörningar

12 tecken på att din tonåring kan ha ätstörningar

Redaktionens tips
Dela på: