MåBra granskar: Sanningen om antiinflammatorisk kost
De senaste åren har det kommit en lång rad böcker som hävdar att mat som vitt mjöl, socker, rött kött och mejeriprodukter driver inflammationer. Samma sak påstår en del kostrådgivare och hemsidor. Om inflammationen blir kronisk påstås den leda till hjärtkärlsjukdomar, stroke och diabetes. Genom att äta så kallad antiinflammatorisk kost slipper man bli sjuk.
Men stämmer det?
Nja. Idag finns det inte tillräckligt med forskning som kopplar ihop enstaka livsmedel som mjölk, kött och gluten med flera kan orsaka en kronisk inflammation hos friska människor. Däremot tror man att den som har fetma har en högre risk att få en kronisk inflammation. Men då orsakas inflammationen av att man under lång tid får i sig mer energi än man förbränner, inte om att man äter för mycket av vissa saker. Matvanorna och livsstilen kan alltså ha en koppling till inflammation, men det finns idag inga bevis för att man kan peka ut enstaka matvaror som orsak.
Och frågan är om vi ens ska sträva efter att slippa inflammation i kroppen. Tvärtom är det en fördel att ha en kropp som reagerar med inflammation ibland eftersom det är immunförsvarets sätt att ta hand om en infektion. Inflammation är nämligen kroppens sätt att reagera på en infektion eller skada.
Men finns det mat som dämpar inflammation då?
Gurkmeja, surkål, vitlök, lök, ingefära och grönt te lyfts ofta fram som antiinflammatorisk mat. Men även här är det vetenskapliga stödet dåligt. De livsmedel som utpekas som dåliga är, förutom gluten, rött kött, mjölkprodukter, även socker, ris, potatis och baljväxter. Ett problem är att samma livsmedel kan finnas med på listan över vilka som är bra eller dåliga, beroende på vilken bok eller hemsida man läser. Ibland ska man även utesluta ägg, nötter och tomat. Vissa förespråkar också ren, oprocessad mat men rekommenderar samtidigt olika piller, vilket blir lite motsägelsefullt.
Vad ska man göra istället?
Ät enligt de nordiska närings- och kostrekommendationerna och rör på dig regelbundet. Då är det lättare att hålla vikten, vilket minskar risken för de sjukdomar som kopplas ihop med låggradig inflammation, till exempel hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.
Källor: Nutritionist Anki Sundin, Sahlgrenska akademien, nutritionsfakta.se Foto: TT