Därför drabbas kvinnor mer av autoimmuna sjukdomar

Att kvinnor oftare drabbas av autonoma sjukdomar kan ha med könshormonerna att göra.

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

Vid autoimmuna sjukdomar, som till exempel reumatism, skapar immunsystemet antikroppar som angriper kroppens egen vävnad. Kvinnor är hårdare drabbade än män. Könsskillnaden är till exempel extra stor vid den svåra sjukdomen SLE. I det fallet är nio av tio drabbade kvinnor.

Sedan tidigare har man slagit fast att det manliga könshormonet testosteron spelar in i skillnaden mellan risken att drabbas. Män har mer testosteron och drabbas i mindre utsträckning av autoimmuna sjukdomar. Kvinnor, som bara har en tiondel så mycket testosteron, har alltså ett mindre skydd.

Åsa Tivesten, forskare Sahlgrenska

Åsa Tivesten är överläkare och professor vid Sahlgrehnska akademin. Hon är en av författarna till studien. Magnus Gotander/Bilduppdraget)

Kopplas till speciellt protein

Nu har forskarna arbetat vidare med den kopplingen. Det är känt att testosteron minskar antalet B-celler som produceras i mjälten. Och B-cellerna är de som, i sin tur, frisätter de skadliga antikropparna som ger upphov till sjukdomarna.

Genom försök på möss och studier av 128 blodprov från män har forskarna lyckats hitta en koppling i ett protein som gör B-cellerna mer livskraftiga. Ett protein som heter BAFF.

– Vi har kommit fram till att testosteron trycker ner BAFF. Om man blir av med sitt testosteron får man mer BAFF, och därmed mer B-celler i mjälten genom att de överlever i högre grad. Kopplingen till BAFF är helt ny, det är ingen som rapporterat om det tidigare, säger Åsa Tivesten i ett pressmeddelande.

Ger viktig information

Kopplingen får också stöd i tidigare studier där BAFF knutits till risken för exempelvis SLE. Sjukdomen har behandlats med så kallade BAFF-hämmare men med blandat resultat.

Forskarna bakom den nya studien, Åsa Tivesten och Anna Wilhelmsson, menar att de nya rönen kan ge underlag för vidare forskning och bättre läkemedelsanvändning.

– Därför är den här informationen om hur kroppen reglerar nivåerna av BAFF väldigt viktig, så att man kan fortsätta att pussla och försöka förstå vilka patienter som ska ha BAFF-hämmare eller inte, säger Åsa Tivesten

Studien har publicerats i Nature Communications

Det här är autoimmuna sjukdomar:

Autoimmuna sjukdomar innebär att inflammationsjukdomar uppträder i kroppen utan känd orsak. Till den gruppen räknas till exempel SLE, MS, Crohns sjukdom, ulcerös kollit och psoriasis.

Även om sjukdomarna uppstår på vitt skilda ställen i kroppen är den utlösande mekanismen gemensam när immunsystemet skapar antikroppar som angriper kroppens egen vävnad.

Symtomen kommer från det eller de organ som drabbas. Det finns läkemedel som kan dämpa immunsystemet och eliminera de värsta symtomen.

Källa: Medibas.se  Foto: IBL

Artikeln publicerades först på Hemmets.

 

Dela på: