Katrin, 38, fick cancer: ”Jag trodde bara min spiral satt lite fel”

Katrin fick livmoderhalscancer

Katrin är tacksam över vården och uppmanar alla att gå på cellprovskontroller

Merete Sillesen

Katrin Risheim bor i norska Nøtterøy med sin man och två döttrar i åldrarna 15 och 11 år. Hon lider sedan tidigare av låg ämnesomsättning, vilket regleras med daglig medicinering. Den låga metabolismen gör att Katrin är tröttare än andra vissa dagar. Hon reagerade därför inte särskilt på att hon var trött före jul förra året. Men när hon började få smärtor undrade hon om något var fel.

Kände en stickande smärta i magen

– Jag kände en stickande smärta i magen och ett slags tryck under. När jag googlade drog jag slutsatsen att det inte kunde vara livmoderhalscancer, eftersom jag inte hade någon blödning, säger Katrin.

– Dessutom var jag för ung för att få denna sjukdom, tänkte jag. Det var förmodligen spiralen som var fel eller något som lätt kunde fixas. När jag äntligen bokade ett möte med läkaren tog hon inte symtomen lika lätt som jag gjorde. Jag hänvisades till en gynekolog och fick hjälp snabbt. Efter det gick allt väldigt fort.

Hade utvecklats till livmoderhalscancer

När Katrin fick frågan när hon senast hade kontrollerat livmodern var hon tvungen att erkänna att det var för fem och ett halvt år sedan. Trots kallelser ansåg hon inte att det var nödvändigt att besöka gynekologen så ofta.

Som socialarbetare i Færder kommun vet Katrin mycket om hälsa. Hon kände därför väl till att cellförändringar oftast sker i tre steg, där steg tre är det allvarligaste. En cellförändring i sig behöver inte vara farlig, många människor upplever detta och får den behandling de behöver för att stoppa celldelningen. Om celldelningen blir för stor kan det leda till cancer.

Du behöver en operation för att överleva

– Gynekologen som undersökte mig ringde mig några dagar senare, säger Katrin.

"Du har stora cellförändringar och behöver kirurgi", sa han.

Även Katrins mamma var drabbad

Detta var i februari 2020 och tusen tankar sprang genom Katrins huvud. Hon och hennes man pratade mycket om diagnosen, men de valde att göra sjukdomen mindre allvarlig i samtalet med döttrarna. Fyra år tidigare hade nämligen Katrins mamma haft livmoderhalscancer och varit tvungen att gå igenom både kemoterapi och strålning. Och även om hon lyckligtvis blev cancerfri var det en stor belastning, även för hennes barnbarn.

Läs också: 10 frågor och svar om cancer i underlivet

När jag fick svar efter operationen på Tønsbergsjukhuset, där de tog bort en del av livmoderhalsen, var jag otroligt rädd för beskedet, säger Katrin.

– Cellförändringarna hade utvecklats till en elakartad tumör. Jag hade livmoderhalscancer.

– Trots att jag blev bättre efter de första sex veckorna var det först när jag fick vara ensam några timmar varje dag som jag landade.

Ensam under corona

– Jag var orolig för att cancern skulle sprida sig till andra organ, och den osäkerheten var nästan den värsta. Min man var kanske ännu mer orolig, han var också rädd för vad som skulle hända härnäst, säger Katrin.

Efter en CT-undersökning visste läkarna mer om tumörens storlek och före påsk fick Katrin besked om att det inte fanns någon spridning, men att hon var tvungen att genomgå en större operation för att ta bort tumören. Katrin var glad att hon hade det antal barn hon ville ha och fokuserade bara på att bli frisk.

Hon valde därför att ta bort både livmodern och äggledare, och det gjordes i maj. På grund av coronasituationen fick Katrin inte ta emot besökare under sjukhusvistelsen, vilket både hon och hennes man tyckte var jobbigt.

– Allt gick bra ändå, och jag kan inte nog berömma vården. Jag fick genast en cancerkoordinator som informerade mig om vad som skulle hända. Såklart hade jag helst haft min man med mig, för det var svårt att ta in all information och hela situationen ensam!

Opererades av en robot

Även om hon hyllvar vårdpersonalen har också tekniken en stor del i detta. Katrin berättar att själva ingreppet utfördes av en robot som utförde en så kallad kikhålsoperation, och att hon vaknade med fem små ingångshål i magen. Hon kom hem en vecka senare och var stabil men påverkad av ingreppet. Men det skulle bli värre.

Efter en vecka hemma fick Katrin nämligen hög feber och blev inlagd på sjukhuset igen. Det visade sig att hon hade fått en infektion och det tog några dagar innan läkarna hittade rätt medicin.

Den 17 maj kom hon hem, och sedan dess har det gått bra. Men Katrin medger att det var påfrestande med corona, hemmaskolning som krävs för barnfamiljer i Norge och stängda aktiviteter för barnen när hon själv var så sjuk och infektionskänslig. Att få vila ut under sommarlovet var välkommet för hela familjen och lagom till hösten kunde hon återgå till jobbet.

– Trots att jag blev bättre efter de första sex veckorna var det bara när jag fick vara ensam några timmar varje dag, medan barnen var i skolan och mannen på jobbet, som jag verkligen landade. Innan det sköt jag mina egna känslor åt sidan, men vid dessa tillfällen tog jag tag i dem, säger Katrin.

"Fem minuter i gynstolen är ett litet pris för ett friskt liv"

– Jag tänker nog mer på att cancer kan påverka alla, oavsett ålder, efter det jag har gått igenom. Och kanske hade jag inte drabbats av cancer om jag hade gått på tätare kontroller . Det är lätt att göra undersökningen, det tar sällan mer än fem minuter. Jag berättar min historia så att andra inte gör samma misstag som jag gjorde. Att känna sig obekväm i gynekologens stol i fem minuter är ett litet pris att betala.

Alla borde vaccinera sig – även pojkar!

Katrin påpekar också att både unga flickor och pojkar bör ta vaccin mot HPV, ett virus som har starkt samband med ökad risk för livmoderhalscancer, eftersom män kan vara bärare av viruset utan att bli sjuka.

En svensk studie visar att HPV-vaccination innebär en riskminskning på hela 88 procent om kvinnan vaccineras före 17 års ålder. Och om man vaccineras mellan 17 och 30 års ålder får man en halverad risk för livmoderhalscancer.

– När vi tänker på hur fel det kan gå är det ett enkelt val att följa experternas rekommendationer, säger Katrin med eftertryck.

Fakta om livmoderhalscancer och cellprov

Varje år får cirka 500 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer.

Vad orsakar livmoderhalscancer?
98% av all livmoderhalscancer orsakas av HPV, humant papillomvirus. Tack vare gynekologiska cellprovtagningar och vaccin mot HPV har livmoderhalscancer halverats sedan mitten av 1960-talet.

Cellprovtagning är gratis för alla mellan 23 och 64 år och kvinnor kallas till cellprovtagning vart tredje år.

Symtom på livmoderhalscancer
Livmoderhalscancer ger i tidiga stadier få eller inga symtom, men var vaksam på detta:

  • Små blödningar mellan menstruationer
  • Blödning/smärta under samlag
  • Blödning/smärta när man krystar på toaletten
  • Blodblandade flytningar

MER OM CELLPROV OCH LIVMODERHALSCANCER

Cicci: Jag undvek mitt cellprov och fick livmoderhalscancer

Experten: Vaccin mot livmoderhalscancer är oerhört effektivt!

Cancern som INTE syns på cellprovet – lär dig mer om äggstockscancer