Organdonation – här är allt du vill veta
När du läser det här väntar runt 730 personer i Sverige på ett nytt organ. För många av dem är det bråttom och det enda sättet att överleva. De vanligaste organen som transplanteras är njure, lever, hjärta och lungor. Allra störst behov är det av njurar, där en fjärdedel av njurarna kommer från levande givare.
Ta ställning via donationsregistret
Via donationsregistret kan du anmäla ditt ja, eller nej till att donera organ och vävnader efter din död. Idag har cirka två miljoner svenskar tagit ställning via donationsregistret.
– Det är viktigt att registrera sin vilja kring donation eftersom det är din vilja som ska respekteras. I annat fall kan närstående behöva tolka den avlidnes vilja om olyckan skulle vara framme och ditt liv inte längre kan räddas, vilket är väldigt svårt när man befinner sig i en chockartad situation. Att man finns med i donationsregistret är viktigt då det även underlättar donationsutredningen och för vårdpersonal i dialog med närstående, säger Anna Aldehag, chef för Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen.
Donationsregistret har funnits sedan 1996, innan dess fanns ett donationskort som man kunde bära med sig i plånboken. Donationskortet gäller fortfarande men det är bättre att göra sin vilja känd genom ett ställningstagande i registret eftersom vården alltid tittar i registret när en patients liv inte längre kan räddas. Har du ett gammalt ställningstagande i registret så är det bra att förnya det för att visa på att ditt ställningstagande fortfarande är aktuellt. I registret kan du också göra undantag om det är något organ eller någon vävnad du inte vill donera.
Vem kan donera organ?
– Ett vanligt missförstånd är att man inte duger som donator, man tror att man är för gammal eller för sjuk. Men om frågan om donation skulle bli aktuellt så är det vården som gör den bedömningen efter att man utrett att viljan till donation är positiv. Förra året var den äldsta donatorn 87 år, säger Anna Aldehag.
2023 blev ett rekordår. Drygt 900 livräddande transplantationer genomfördes tack vare 258 avlidna donatorer och 100 levande njurdonatorer. Förra året, 2024, registrerades sammanlagt 233 avlidna personer som organdonatorer i Sverige vilket är den näst högsta siffran hittills.
Brist på donatorer och organ – så många dog
Men, det råder fortfarande brist på organ och 2023 avled 27 personer i väntan på ett nytt organ. Ytterligare 65 personer togs permanent bort från väntelistan, vilket kan ha berott på att de har blivit för sjuka för att klara av en transplantation.
En av anledningarna till att det ändå gjordes så många transplantationer är den nya lagstiftningen som trädde i kraft i juli 2022. Lagstiftningen ger ett tydligare regelverk för sjukvården att förhålla sig till. En viktig del är den organbevarande behandlingen. Den innebär, enkelt utryckt ut, att när det står klart att patientens eget liv inte längre går att rädda utreds viljan till donation. Om patienten är positiv till organdonation är det intensivvårdens uppgift att uppfylla patientens donationsvilja i de fall det är möjligt. Den organbevarande behandlingen är i stort samma behandling som de flesta patienter får i livräddande syfte, men den ges i stället i syfte att bevara organens funktion så att de går att transplantera.
– En annan viktig del är att den nya lagstiftningen stärker individens vilja och önskan, det är du och ditt beslut som kommer vara avgörande vid organdonation. Dina närstående har inte vetorätt utan ska hjälpa vården att tolka din inställning till donation om du inte finns med i donationsregistret, säger Micaela Hamrin på MOD, som står för ”Mer organdonation”. MOD:s arbete handlar om att genom kunskap, opinionsbildning och påverkansarbete skapa bättre förutsättningar för organdonation.
Att stå på väntelista för organ
Att vänta på organ kan vara otroligt stressande för patienten men självklart även anhöriga. Att bli uppsatt på väntelista för en transplantation är ett medicinskt beslut som grundas i en noggrann utredning. Innan en transplantation kan komma i fråga måste all annan medicinsk behandling ha prövats och bedömts som otillräcklig. Den förväntade överlevnadstiden efter transplantation ska också överstiga överlevnadstiden utan transplantation. Men det är inte bara innan en transplantation det är jobbigt, berättar Micaela Hamrin, som själv fick en ny njure av sin farmor 2011.
– Som transplanterad tar man mediciner för att dämpa immunförsvaret så att kroppen inte stöter bort det nya organet. Men med ett nedsatt immunförsvar blir du mer infektionskänslig och ökar risken för olika tumörsjukdomar. De olika följdsjukdomar du kan få beror ofta inte på själva transplantationen utan på de mediciner man behöver äta i resten av sitt liv. Positivt är att det pågår forskning just nu på hur man skulle kunna klara sig utan de immunsänkande medicinerna. Medicinerna kan också vara njurtoxiska, vilket kan leda till att en person som exempelvis har fått en ny lever, sedan kan behöva en ny njure, säger Micaela.
Det händer mycket nu, både forskningsmässigt och inom sjukvården, menar Micaela Hamrin som också påpekar att antalet donatorer ökar successivt och stadigt.
– Det forskas febrilt på läkemedel mot avstötning. De läkemedel som finns nu ger väldigt bra resultat på kort sikt. Men om vi jämför med 70-talet så har det hänt väldigt mycket, då klarade sig knappt varannan transplanterad, nu klarar sig 95 procent även om långtidsresultaten inte har förbättrats i samma utsträckning, säger Bengt von Zur-Mühlen, dubbelspecialist i medicinska njursjukdomar och invärtesmedicin och verksam som överläkare inom transplantationsmedicin.
Transplantera från djur till människa?
Bengt von Zur-Mülen berättar också att det forskas kring xenotransplantation, artöverskridande transplantation – oftast från djur till människa. Det här är ett sätt an råda bot på den stora organbristen i världen. Det finns en del hinder på vägen men grisar är mest intressanta för forskningen, vilket beror på att organen är i ungefär rätt storlek. Dessutom är grisar genetisk sett ganska lika människan. För att minska risken för avstötning av det nya organet forskas nu kring genmanipulation av grisarna. Att vi ska använda organ från djur ligger ganska långt fram i tiden – däremot har vävnader från djur, exempelvis hjärtklaffar från både gris och kalv har använts i många år.
– Det sker också forskning som handlar om hur vi kan med hjälp av stamceller tillverka vävnader och organ i laboratorier. Det ligger en bra bit in i framtiden, säger Bengt von Zur-Mühlen.
Foto: TT