Minns du hälsotrenderna? Häng med på en nostalgitripp!

7 saker vi minns från 90-talet

2026 har magasinet MåBra funnits i 50 år. När första numret av MåBra kom ut, i mars 1976, låg fokus framför allt på tre m: Mat, motion och miljö. Tre ämnen som fortfarande återkommer. Men låt oss kika närmre på hur synen på hälsa såg ut, på de olika årtiondena.

På 70-talet åts det mackor och röktes

70-talet var i en tid då det pratades mer om sjukdomsbehandling än om förebyggande hälsa. Hälsa var alltså något man tog tag i när ett problem uppstod, inte något man jobbade med proaktivt.

Vi rekommenderades att äta 6–8 skivor bröd om dagen, och rökning var socialt normaliserat. Möjligen hade man så smått börjat uppmärksamma det som ett hälsoproblem. Men det bolmades på – ute, inne, på restauranger, på bio, på flygplan och med barn i famnar.

Forskning på hjärt-kärlsjukdomar gjordes och ledde till kampanjer mot höga kolesterolnivåer mot slutet av 70-talet. Det här lade även grunden för den så kallade ”fettskräcken” som rådde på 80- och 90-talet.

Bodybuilding och jogging var stort – och någonstans här började man se ett litet intresse för vardagsmotion och att träna hemma.

På 80-talet började vi tänka mer på livsstil

Klipp till: 80-talet. En tid då allt fler började tänka på livsstil, kost och träning. Här hamnade vikt i fokus. Kroppsidealet blev en ”tonad” kropp, som följd blev dieter och kommersiella hälsokoncept större och fler. MåBra rapporterade från sin samtid, om potatisdieter, studsmatteträning, fasta, new age och om en hel drös hälsohem.

Gymmen slog igenom och där erbjöds aerobics, som Jane Fonda blev ansiktet utåt för. Och gymping, som vi här i Sverige förknippade Susanne Lanefelt med. (Kniiiiiip!) Vi fortsatte jogga och raska promenader blev ett skonsamt alternativ. Här någonstans började det varnas för fett. Samtidigt som konsumtionen av socker och processad mat ökade så kom lågkalori- och lightprodukter stort.

På 80-talet började man uppmärksamma stress som folkhälsoproblem, framför allt i storstäder. Klassiska självhjälpsböcker var populärt och vi hade mycket fokus på motivation och på karriär. Jämställdhet diskuterades allt mer och skilsmässor började normaliseras. Bilden av kärleksrelationer gick från romantiserade till mer realistiska.

På 90-talet ökar fokus på kost och motion

När vi spanar tillbaka på 90-talet ser vi ett ökat fokus kring kost och motion samt kring preventiv hälsa. Här började även sexuell hälsa och sexualupplysning uppmärksammas mer, dels som en följd av HIV/Aids-epidemin. Men på tv hade vi också redan kunnat se Malena Ivarsson ge tips i Svt:s Fräcka fredag. Man började prata om friskvård. På gymmen växte spinningsalar fram. Funktionell träning blev stort. På middagsborden fick vegetariskt ta något större plats.

Inom psykologi började coachning bli vanligare och det pratades om självhjälpsmetoden NLP, neuro­ling­vistisk programmering, med vilken man skulle lära sig ”styra” sina tankar genom att prata och tänka på ett visst sätt. Du skulle till exempel kunna ”tänka dig rökfri”. Att metoden skulle fungera är ingenting som har kunnat bevisats vetenskapligt. Nu började man också forska mer på positiv psykologi – vad är det egentligen som gör oss lyckliga?

På 00-talet började vi googla hälsa

Minns du oron för millennie-buggen inför nyår 2000? Nervositeten byggde på att datasystem skulle haverera, för att vi bytte århundrade. Många insatser gjordes inför nyåret, det gick på det stora hela väldigt bra.

På 00-talet gjorde så internet hälsokunskap mer tillgängligt för oss alla, på gott och ont. Det googlades allt mer och en del information man fick fram var korrekt, annan inte. Nu fick vi börja ta ställning till vilka källor vi kunde lita på. Hälsobloggar, träningsappar och de första online-träningsprogrammen började dyka upp.

Vi köpte hemmatränings-dvd:er. Yoga gick från att ha setts som lite alternativt till vanligt, liksom mindfulness. Många började träna pilates. Det snackades om superfoods och smoothies. Lågkolhydratkost, Atkins-dieten och GI-kosten var populär. Maten som skulle hålla oss mätta längre. Det skulle ”brännas fett”. Laktosfritt och glutenfritt blev aktuellt.

Kom i form på 21 dagar!

Skaffa nya kost- och träningsvanor med MåBra. För bara 199 kr får du:

• Kostplan
• Träningsfilmer
• Recept
• Experttips

Läs mer och anmäl dig här!

Plötsligt skulle också alla bli coacher till yrke och kärlekslivet styras upp med online-dating.

På 10-talet uppmärksammades mental hälsa

När vi gick in i 2010-talet var sömn, stresshantering och mental hälsa i ropet. Vi såg ett ökat fokus på hållbarhet. Tarmfloran blev poppis efter studier visat hur viktig den var för vår hälsa. Det pratades om funktionell vård, som nu blivit mycket större.

Vi gick med stegräknare. Träningsappar i mobilen blev allt vanligare och så småningom gjorde även smartklockor hälsa mer mätbart i vardagen. Det började pratas om holistisk hälsa samtidigt som det tränades allt hårdare: Crossfit, HIIT, hinderbanor och maratonlöpning. Paleovågen rullade in. Det var keto, fasta och ”stoppa sötsuget”. Oändligt många metoder. Hållbarhet kom i fokus även kring maten och vegansk mat var i ropet.

Poddar, onlinekurser och TED-talks gjorde personlig utveckling mycket mer lättillgängligt. Stoicismen blev större igen: ”Vi kan inte kontrollera vad som händer, men vi kan kontrollera hur vi reagerar på det.” Appdejtingen blommade för fullt och det blev fokus på kommunikation, anknytningsmönster och på olika psy­ko­logiska modeller.

På 20-talet blir allt mer individanpassat

Så blev det 2020 och vi hamnade i en pandemi. Plötsligt handlade allt om avstånd, handsprit, ­vaccineringar … Fokus gick mer mot smittskydd, immunförsvar och till digital vård. En naturlig följd blev hemmaträning med roddmaskin, mo­tionscykel, stakmaskin och med hjälp av olika digitala plattformar. Padelfeber var också ett faktum. Rela­tioner påverkades av distanser, distansarbete och av digitalisering. Ensamhet lyftes upp och vikten av att vara i sociala sammanhang betonas nu allt mer.

Nu går det också snabbare i vändningarna. Vi lever i en tid där AI har kommit in och snabbat upp tempot på processer rejält. Det här har också bidragit till ökat fokus på biohacking, att optimera sin energi, sin kognitiva förmåga, sin hormonbalans … Allt blir mer individanpassat. Inte minst kosten där vi fokuserar på vad var och en mår bäst av att äta. Nu trendar också protein, ren mat, näringsmaxad mat … Vi har sett ökat fokus på metabol hälsa, kopplat till blodsocker, blodtryck, blodvärden, med mera. Allt fler vill leva gott – längre. AI hjälper till med personlighetsanalyser och med coachning.

Men allt går inte snabbare …

Som en motpol till allt som går snabbt ser vi också att vi vill ta det långsammare. Återhämtning av alla slag är välkommet. Till och med återhämtning som aktivitet har blivit större, i form av bastu, kallbad, rörlighetsträning … Slow dating har blivit ett omtalat begrepp. Vi visar också större intresse för emotionell intelligens, terapi, filosofi, det spirituella, och gränssättning. Vi ifrågasätter skärmtid. Och förresten – pilates har blivit stort igen! Vi har ju bara kommit halvvägs in i 20-talet, nu ser vi med spänning fram emot andra halvan …

Foto: TT